Lagen om djurvälfärd (693/2023) som träder i kraft 1.1.2024 ställer nya krav även på den som håller hästar. I fortsättningen ska det på en permanent djurhållningsplats för hästar hela tiden finnas tillgång till vatten och utrymmen som behövs för vård och inspektion av ett djur. Att hålla en häst uppbunden i en spilta förbjuds efter en övergångsperiod.
Med häst avses här alla hästdjur, dvs. även exempelvis ponnyer, åsnor och mulor. Bestämmelser om kraven på hästars välfärd finns förutom i lagen om djurvälfärd även i statsrådets förordning om skydd av hästar (588/2010), som utfärdats med stöd av den nuvarande djurskyddslagen och som förblir i kraft tills vidare. Författningen i fråga ersätts senare med en ny förordning om hästars välfärd, som innehåller närmare bestämmelser om bl.a. storleken och förhållandena på djurhållningsplatsen för hästar samt om tillgodoseendet av hästarnas väsentliga beteendemässiga behov. Genom de förordningar som statsrådet utfärdar med stöd av lagen om djurvälfärd kommer man också att utfärda närmare bestämmelser om bl.a. förbjudna ingrepp och kompetenskrav som gäller artificiell reproduktion av hästar.
Kontinuerlig tillgång till vatten på en permanent djurhållningsplats
Tillräcklig tillgång till vatten är djurets grundläggande fysiologiska behov och att ta hand om djuret är en väsentlig del av djurhållningen. Från och med 1.1.2024 ska ett djur på en permanent djurhållningsplats för hästar ha kontinuerlig tillgång till vatten.
Termen djurhållningsplats används för olika ändamål i olika lagar. Lagstiftningen om identifiering och registrering av djur förutsätter att djurhållningsplatser för hästar registreras. Med djurhållningsplats avses i detta avseende en större anläggning där djurhållningsplatsen kan bestå av till exempel en stallbyggnad samt inhägnader och betesmarker i anslutning till den. I lagstiftningen om djurvälfärd hänvisas med en djurhållningsplats till hästens omedelbara närmaste omgivning. Med en djurhållningsplats avses alltså exempelvis en box, ett lösdriftsstall, ett stall eller en inhägnad där hästen hålls permanent eller tillfälligt.
Med en permanent djurhållningsplats avses i lagen om djurvälfärd en djurhållningsplats där djuret tillbringar största delen av sin tid. Den permanenta djurhållningsplatsen kan variera beroende på situationen. Under sommaren kan den permanenta djurhållningsplatsen för en häst vara exempelvis betesmark, om hästen tillbringar största delen av sin tid där, medan den permanenta djurhållningsplatsen för samma häst vintertid kan vara en box i ett stall. Om hästen har en vattenpunkt i boxen men hålls ute i en inhägnad mer än hälften av dygnet, anses inhägnaden vara hästens permanenta djurhållningsplats och kontinuerlig tillgång till vatten måste ordnas där. Vattnet får inte vara fruset. För vissa djurhållningsformer kan detta vintertid kräva en vattenpunkt som kan värmas upp.
Tillräcklig tillgång till vatten ska också ombesörjas för en häst som hålls i inhägnad en kortare tid och vid annat tillfälligt hållande någon annanstans än på en permanent djurhållningsplats för hästar, men då behöver vatten inte vara tillgängligt hela tiden, utan det kan ges till hästen med jämna mellanrum. Närmare bestämmelser om hur hästen ska vattnas kan utfärdas senare genom förordning.
Att hålla en häst uppbunden i en spilta blir förbjudet
Att hålla en häst fortlöpande uppbunden i en spilta förbjuds efter en övergångsperiod. Med fortlöpande uppbindning avses att en häst hålls uppbunden största delen av dygnet. I gamla stall som är i drift 1.1.2024 är det möjligt att fortsätta hålla hästar uppbundna i en spilta fram till 31.12.2027. Förbudet träder dock i kraft redan tidigare om stallet renoveras eller byggs ut under övergångsperioden eller om ett nytt stall byggs i dess ställe. Om ett stall eller en avdelning i ett stall renoveras eller ett nytt stall eller en ny avdelning byggs i dess ställe, kan hästar fortsättningsvis hållas uppbundna i en spilta det gamla stallet under övergångsperioden, till dess renoveringen eller det nya stallet eller avdelningen är klara.
Utrymmen som behövs för vård och inspektion av hästar
På en permanent djurhållningsplats för hästar eller i anslutning till den ska det från och med 1.1.2024 finnas utrymmen och redskap som är nödvändiga för att inspektera och hantera djur samt utrymmen för
vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade. Bestämmelsen förutsätter inte nödvändigtvis nya strukturlösningar, utan exempelvis i ett boxstall torde de utrymmen och redskap som behövs finnas sedan gammalt. Samma utrymmen och fasthållningsanordningar kan utnyttjas både för den dagliga djurhållningen och för annan inspektion och hantering av djuren, samt vid behov även för vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade. Exempelvis kan det för en häst som går på bete räcka med att hålla fast hästen med en grimma för att inspektera och hantera den, om hästen vid behov kan flyttas bort från andra djur för att få vård.
För vissa djurhållningsformer kan det också behövas strukturella ändringar. Exempelvis ska det i anslutning till ett kallt lösdriftsstall ordnas ett separat utrymme där hästen vid behov kan isoleras från andra djur, om det inte finns andra utrymmen som lämpar sig för ändamålet. Den så kallade sjukboxens viktigaste uppgift är att främja djurets tillfrisknande bl.a. genom att ge ett sjukt eller skadat djur möjlighet till tillräcklig vila. Utrymmet ska ge hästen en tillräcklig komfortnivå bl.a. med hjälp av tillräckligt med strö och vid behov tilläggsuppvärmning.
Yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hästdjur
Kraven på identifiering och registrering av hästar gäller alla som håller hästar. I lagen om djurvälfärd finns dessutom bestämmelser om ytterligare krav samt anmälningsskyldighet som gäller vissa uppgifter för den som håller hästdjur yrkesmässigt eller annars storskaligt. Som yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hästar betraktas verksamhet som definieras i bilaga 2 till lagen om djurvälfärd.
Den som håller hästar yrkesmässigt eller annars storskaligt ska ha lämplig utbildning eller på annat sätt, såsom genom praktisk erfarenhet förvärvad tillräcklig kompetens för att sköta sina uppgifter. Hen ska dessutom se till att det finns ett tillräckligt antal kompetenta djurskötare som sköter hästarna. Den som håller hästar yrkesmässigt eller annars storskaligt ska förbereda sig på eldsvådor och strömavbrott och andra motsvarande störningar som hotar djurens välfärd. Aktören ska på förhand planera hur hästarnas utfodring, vattning och annan nödvändig skötsel kan genomföras under exceptionella omständigheter samt vart och hur hästarna kan flyttas bort från djurstallet exempelvis i händelse av eldsvåda.
Definitionen av yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hästdjur, liksom gränserna för antalet djur, i den nya lagen om djurvälfärd som träder i kraft 1.1.2024 skiljer sig något från definitionen i den nuvarande djurskyddslagen och djurskyddsförordningen. Detta kan medföra att nya aktörer omfattas av anmälningsskyldigheten. Verksamhet som från och med 1.1.2024 klassificeras som yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hästdjur, men som inte tidigare har anmälts, ska anmälas till regionförvaltningsverket senast 1.3.2024. Anmälan kan också göras genom att uppdatera uppgifterna om hållandet av hästar via e-tjänsten för djurhållar- och djurhållningsplatsregistret på adressen epr.ruokavirasto.fi.
Närmare anvisningar om anmälan av yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av hästar och tilläggskrav i anslutning till verksamheten finns i Livsmedelsverkets anvisning Anmälningspliktig djurhållning och annan verksamhet, som under slutet av året läggs ut på Livsmedelsverkets webbplats Anmälningspliktig djurhållning.
Förbjudna redskap
I samband med skötseln av en häst får inte användas redskap eller anordningar som orsakar den onödig smärta eller onödigt lidande eller risk för skador. Exempelvis hästbetsel med vassa kanter som orsakar sår i hästens mun kan till exempel inte anses godtagbart.
Redskap som orsakar hästen uppenbar onödig smärta eller lidande får bl.a. inte säljas eller marknadsföras, eller ens innehas. Förbjudna redskap är till exempel taggbetsel och taggsporrar samt andra motsvarande redskap för att styra och kontrollera djur som orsakar hästen smärta, såsom en huvudstång som är försedd med taggar, samt seldon som är försedda med taggar på insidan för att förbättra styreffekten.
Elhalsband och andra på djuret fästa anordningar som ger det elstötar är också förbjudna, med undantag av anordningar som används i veterinärmedicinskt syfte eller vid fysikalisk behandling av djur. En förbjuden anordning är till exempel en så kallad krubbitarrem som använder elektricitet som effekt, och som hindrar hästen från att upprepa viss former av stereotypt störningsbeteende. Den här typen av redskap får i fortsättningen inte marknadsföras, importeras, tillverkas, säljas, överlåtas, användas eller innehas.
Minderåriga personers och deras vårdnadshavares ansvar för hästens välfärd
Från och med 1.1.2024 är det förbjudet att sälja eller överlåta ett djur till en person under 16 år utan vårdnadshavarens samtycke. En person under 16 år kan inte heller ensam ha ansvaret för djurets välfärd. Den som håller djur ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter om djurarten innan djuret skaffas samt tillräckliga ekonomiska resurser för att sörja för djurets skötselkostnader både under normala omständigheter och exempelvis om djuret plötsligt insjuknar. Personer under 16 år saknar ofta förutsättningar att uppfylla dessa skyldigheter som ställs på djurhållningen. Bestämmelsen hindrar dock inte att en person under 16 år äger eller sköter djur.
Föräldrar eller andra vårdnadshavare till barn under 15 år är skyldiga att se till att barnet inte behandlar djuret hårdhänt eller på något annat sätt som orsakar djuret onödig smärta eller onödigt lidande. Skyldigheten gäller också andra personer som har uppsikt över ett barn under 15 år.
Anmälningsskyldighet i fråga om ett djur i behov av hjälp
Lagen om djurvälfärd medför anmälningsskyldighet för vissa aktörer som i sin uppgift får kännedom om ett djur i behov av hjälp. Bestämmelsen förpliktar bl.a. en avbytarservice och vikariehjälp, seminörer, social- och hälsovården, religiösa samfund samt myndigheter inom olika sektorer att vid behov göra en anmälan till djurskyddsmyndigheten. Utöver de aktörer som uttryckligen är skyldiga att göra en anmälan kan även andra personer göra en motsvarande anmälan oberoende av de sekretessbestämmelser som eventuellt gäller dem. Tillsynsmyndigheten har tystnadsplikt om sekretessbelagda uppgifter. Anmälarens identitet hemlighålls, om avslöjandet av identiteten kan anses orsaka olägenhet.
Hästtävlingar
Lagen om djurvälfärd medför från och med 1.1.2024 nya skyldigheter även för arrangörer av hästtävlingar. Närmare anvisningar om anordnande av hästtävlingar och hästuppvisningar och deltagande i dem finns på Livsmedelsverkets webbplats Djurtävlingar och djurutställningar.