Vid odling av fisk skall följas de allmänna krav på djurhållning, som uppställts i lagen och förordningar om djurvälfärd. Detaljerade krav på fiskhållningen ges i en förordning från statsrådet.
Förordningen preciserar djurskyddskraven för odlad fisk
Förordningen som har varit i kraft sedan 2010 tillämpas på odling av fisk som föds upp som animalieproduktionsdjur. Förordningen tillämpas till vissa delar också på fisk som uppföds i dammar med naturligt foder. Kraven i förordningen gäller inte fiskar som hålls som hobbydjur eller fiskar i akvarier.
I förordningen fastställs minimikrav på odlingsplatsens konstruktioner, utrustning, renhållning och vattenkvalitet och på de anordningar och redskap som används vid hantering av fiskarna. I förordningen har också fastställts minimikrav på uppföljningen och tryggandet av fiskarnas välbefinnande, utfodringen och hanteringen av fiskarna och flyttningen av fiskar inom en odlingsanläggning.
Fiskodlingsplatsen
Odlingsplatsen skall vara sådan att den rymmer så lite fisk som möjligt och att den fara, som vilda fiskar eller rovdjur utgör är så liten som möjligt. På fiskodlingsplatsen får inte finnas vassa kanter, utskjutande delar eller material som kan skada fiskarna. Fiskodlingsplatsen skall rengöras regelbundet och vattenkvaliteten skall kontrolleras tillräckligt ofta.
Anordningar och redskap
Om fiskarnas välbefinnande och hälsa är beroende av en automatisk eller någon annan mekanisk anordning, skall anordningens funktion kontrolleras åtminstone en gång per dag. Anordningen skall i händelse av funktionsstörningar ha ett larmsystem. Larmsystemets funktion skall testas regelbundet. Vid behov måste anordningen ha ett reservsystem som ersätter den vid en funktionsstörning.
I ett recirkulerande vattensystem skall det finnas ett larmsystem som grundar sig på mätning av vattnets syrehalt och som slår larm om syrehalten sjunker för mycket.
De anordningar och redskap som används för att sortera, fånga in, flytta eller på annat sätt hantera fisk skall vara sådana att de inte skadar fiskarna. Anordningarna och redskapen skall användas så att fiskarna utsetts för så små påfrestningar och skador som möjligt.
Tryggande av fiskarnas välbefinnande och utfodring av fiskarna
Odlingstätheten för fiskarna får inte vara så stor att den äventyrar fiskarnas välbefinnande och hälsa. När odlingstätheten bedöms skall man beakta fiskarten, miljöförhållandena och de uppfödnings- och utfodringsmetoder som används. Fiskodlingsplatsen och fiskarnas välbefinnande skall kontrolleras åtminstone en gång per dag, om det inte är omöjligt på grund av svåra väderförhållanden, istäcke eller den uppfödningsmetod som används.
Fiskarna skall ges tillräckligt med foder med lämplig sammansättning av näringsämnen. Plötsliga ändringar i foderkvalitet eller fodermängd och plötsliga ändringar i utfodringsmetoden skall undvikas, om inte en ändring är nödvändig för att trygga fiskarnas välbefinnande och hälsa.
Hantering och flyttning av fisk inom en odlingsanläggning
Hantering av fisk skall undvikas. Om det är nödvändigt att hantera fiskarna, skall detta göras så att de utsätts för så liten påfrestning som möjligt. Hanteringen skall begränsas till så kort tid som möjligt. Om fiskarna måste lyftas ur vattnet för hanteringen, skall de anordningar och redskap som kommer i direkt kontakt med fiskarna blötas.
Fiskarnas välbefinnande och hälsa skall kontrolleras innan de flyttas. Fisk som är sjuk eller i dåligt skick får inte flyttas, om det inte är nödvändigt för att ordna lämplig behandling av dem. Fisk som dör under transporten skall så fort som möjligt avlägsnas. När fisk flyttas skall särskild vikt fästas vid vattenkvaliteten såsom vattnets syrehalt, koldioxidhalt, temperatur och surhetsgrad.
Avlivning, slakt och transport
Vid avlivning eller slakt av fiskar skall beaktas att det i djurskyddslagstiftningen också ingår krav som gäller dessa åtgärder. På transport av fiskar ställs åter egna krav i lagstiftningen om djurtransporter.