Ingrepp som utförs på djur

I lagen om djurs välbefinnande och i den förordning som statsrådet utfärdat med stöd av lagen har det ställts olika krav som hänför sig till ingrepp som orsakar djur smärta, dem som utför ingreppen samt den smärtlindring som förutsätts i samband med att ingreppen utförs. På den här sidan har vi samlat de krav som gäller.

Information om kraven på seminering av djur och andra åtgärder för artificiell reproduktion finns på Livsmedelsverkets webbplats Artificiell reproduktion.

Ett ingrepp som orsakar smärta får utföras på ett djur endast om det är motiverat med tanke på djurets välbefinnande eller om det särskilt föreskrivs att ingreppet är tillåtet. Sådana åtgärder som särskilt föreskrivs vara tillåtna är identifieringsmärkning av djur, kastrering och sterilisering av djur, åtgärder i anslutning till artificiell reproduktion av djur och reproduktiv hälsa, tagande av blod- och vävnadsprov, avlägsnande av horn eller hornanlag för vissa djurarter samt vissa åtgärder som behövs för att förbättra djurens hanterbarhet, säkerställa människors eller andra djurs hälsa eller säkerhet, för att djurets avelsvärde fastställs eller av någon annan motsvarande nödvändig orsak som har samband med djurhållningen.

Endast en veterinär eller någon annan person som har den kompetens som krävs för att utföra ingreppet får utföra ett ingrepp som orsakar smärta hos djuret. Vilken kompetens som krävs är specifik för varje ingrepp och djurart.

Om de metoder som skall användas vid ingreppen och om den smärtlindring som behövs vid varje ingrepp finns specifika stadgar.

Vissa undantag från märkningsmetoderna för djur som hålls i djurparker och försöksdjur beskrivs närmare i nedre delen av denna sida.

Däggdjur
Fjäderfä och andra fåglar
Fiskar
Kräldjur och groddjur
Djur som hålls i djurparker
Försöksdjur

Däggdjur

Märkning av däggdjur

Nedan nämnda metoder kan användas för märkning av däggdjur. Observera att nötkreatur, får, getter, svin, kameldjur, älgar och hästdjur samt hundar ska märkas för identifiering enligt djurartsspecifika krav. Mer information om märkning av dessa djurarter finns på Livsmedelsverkets webbplats Märkning och registrering av djur.

Tillåtna märkningsmetoder och begränsningar gällande däggdjur är följande:

Mikrochip: tillåtet för alla däggdjur.
Öronmärke: tillåtet för alla klövdjur.
Tatuering: endast tillåtet för svin och kaniner som hålls som produktionsdjur. Vid tatuering av kaninen ska ändamålsenlig smärtlindring användas. Observera att tatuering av kaniner som hålls som sällskaps- och hobbydjur inte är tillåten.
Insättning av bolustransponder: tillåtet endast i får och getter.
Hack i öronen: endast tillåtet för renar som hålls inom renskötselområdet. Observera att det inte är tillåtet att göra hack i öronen på till exempel svin, nötkreatur, får, getter eller renar som hålls utanför renskötselområdet.

Det är också tillåtet att märka däggdjur med att fästa en halsring, halsband, hornmärke, spårnings- och märkningsanordningar som limmas i pälsen, färgmärkning av pälsen och fästande av labbmärke på säldjur. En förutsättning för att vidta alla dessa åtgärder är att djuret kan märkas utan nersövning och utan att dess välbefinnande äventyras. Dessa märkningsmetoder används i regel vid märkning av vilda däggdjur i samband med vetenskaplig forskning.

Med ovan nämnda metoder får djuret märkas av en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte i onödan äventyras. Att utföra ingreppen förutsätter inte smärtlindring, med undantag av tatuering av kanin.

Avlägsnande av horn eller hornanlag

Hornanlaget hos nötkreatur som är yngre än åtta veckor får förstöras genom varmbränning. Hornanlaget får förstöras av en veterinär eller någon annan som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte i onödan äventyras. Vid ingreppet ska alltid användas lämplig anestesi och smärtlindring som ges av en veterinär. I praktiken innebär detta att djuret lugnas med lämplig anestesi och lokalbedövning i hornområdet samt att djuret ges antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.

Horn av vuxna nötkreatur får avlägsnas endast av en veterinär. Vid ingreppet ska lämplig anestesi och smärtlindring användas.

Endast en utövare av veterinäryrket får förstöra hornanlaget hos och avhorna getter som är yngre än fyra veckor. Vid ingreppet ska lämplig anestesi och smärtlindring användas. Endast en utövare av veterinäryrket får avhorna en vuxen get och vid ingreppet ska lämplig anestesi och smärtlindring användas.

Kastrering och sterilisering

En ren som hålls på ett renskötselområde får kastreras av en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte i onödan äventyras. För kastrering ska man använda en tång som lämpar sig för kastrering av renar. I samband med ingreppet ska renen ges antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. En ren som hålls någon annanstans än inom renskötselområdet får kastreras endast av en veterinär med vederbörlig smärtlindring och anestesi.

Fram till den 31 december 2026 får en gris som är högst sju dagar gammal kastreras av en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte i onödan äventyras. Ingreppet ska utföras med en öppen kirurgisk metod utan att vävnader slits sönder. I samband med ingreppet ska grisen ges antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Om en gris i samband med ingreppet får lokalbedövning, får lokalbedövning ges av en sådan person som har avlagt en examensdel som innehåller utbildning i kirurgisk kastrering av grisar eller motsvarande utbildning. Den som ger lokalbedövning ska ha ett av utbildningsanordnaren utfärdat intyg över avlagd examen, examensdel eller motsvarande utbildning som omfattar utbildning i kirurgisk kastrering av grisar.

Under tiden 1.1.2027–31.12.2034 får en gris som är högst sju dagar gammal kastreras av en person som har avlagt en examensdel som innehåller utbildning i kirurgisk kastrering av grisar eller motsvarande utbildning. Ingreppet ska utföras med en öppen kirurgisk metod utan att vävnader slits sönder. I samband med ingreppet ska grisen få lokalbedövning och antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Den som ger lokalbedövning ska ha ett av utbildningsanordnaren utfärdat intyg över avlagd examen, examensdel eller motsvarande utbildning som omfattar utbildning i kirurgisk kastrering av grisar.

Från och med den 1 januari 2035 får svin som betraktas som produktionsdjur inte kastreras kirurgiskt.

Andra djur får kastreras och steriliseras endast av en veterinär. Vid ingreppet ska lämplig anestesi och smärtlindring användas. Observera att till exempel får inte längre får kastreras av någon annan än en veterinär.

Övriga ingrepp på däggdjur

Följande nödvändiga ingrepp som orsakar smärta är tillåtna i anslutning till djurhållning:

Avlägsnande av extra spenar från nötkreatur och getter. Ingreppet får endast utföras av en veterinär. I samband med ingreppet ska ändamålsenlig smärtlindring användas.
Insättning av nosring på nötkreatur. Ingreppet får endast utföras av en veterinär. I samband med ingreppet ska ändamålsenlig smärtlindring användas.
Borttagning av vargtand på hästdjur. Ingreppet får endast utföras av en veterinär. I samband med ingreppet ska ändamålsenlig smärtlindring användas.
Blodprov eller andra vävnadsprov för fastställande av djurets avelsvärde eller kön, om provtagningen endast orsakar lindrig och tillfällig smärta. Ingreppet får utföras av en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte äventyras i onödan.
Att låta ta blodprov eller andra vävnadsprov för uppföljning eller främjande av djurens hälsa, om provtagningen endast orsakar lindrig eller tillfällig smärta. Ingreppet får utföras av en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte äventyras i onödan.
Blodprov från mink för att följa eller främja djurets hälsa genom att bryta nagelspetsen. Ingreppet får utföras av en person som har tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet så att djuret inte orsakas onödig smärta eller onödigt lidande och så att djurets välbefinnande inte äventyras i onödan.

Följande ingrepp på djur är alltid förbjudna:

Kupering av svans och öron
Klippning och slipning av tänder på smågrisar av andra än veterinärmedicinska skäl
Avlägsnande av klor och tår av andra än veterinärmedicinska skäl
Avlägsnande av håren på mulen på hästdjur.

Observera att det inte längre är tillåtet att bryta grisarnas tänder eller slipa dem för att förebygga skador på suggornas spenar eller skära av galtens huggtänder.

Observera att förteckningen över förbjudna ingrepp inte är uttömmande – även andra ingrepp är förbjudna om de inte är motiverade med tanke på djurets välbefinnande eller tillåtna enligt särskilda bestämmelser.

Fjäderfä och andra fåglar

Märkning av fjäderfä och andra fåglar

Följande metoder får användas för märkning av fjäderfä och andra fåglar:

Mikrochips: tillåtet för alla fåglar.
Vingmärkning: tillåten endast för tuppar av hönsart (Gallus gallus) eller kalkonart (Meleagris gallopavo) som betraktas som produktionsdjur.
Fjäderfärgning: tillåten för alla fåglar.
Halsring och fotring: tillåten för alla fåglar. Observera att en förutsättning för ringmärkning av vilda fåglar är dispens för att fånga fåglar enligt naturvårdslagen och jaktlagen.

Det är också tillåtet att använda en sådan uppföljningsanordning vars installation endast orsakar kortvarig eller obetydlig smärta eller lidande för fåglar. Uppföljningsanordningen används i regel för uppföljning av vilda fåglar i samband med forskningsverksamhet.

Andra ingrepp som utförs på fjäderfä och andra fåglar

Följande åtgärder är alltid förbjudna för fjäderfä och andra fåglar:

Stympning av näbben på fåglar
Klippning av vingpennor på fåglar för att försvåra flygning

Observera att förteckningen över förbjudna ingrepp inte är uttömmande – även andra ingrepp är förbjudna om de inte är motiverade med tanke på fågelns välbefinnande eller tillåtna enligt särskilda bestämmelser.

Observera att det inte längre är tillåtet att bryta en tå som pekar bakåt eller inåt på en tupp.

Fiskar

Märkning av fisk

Följande metoder får användas för att märka fiskar:

Mikrochip: tillåtet för alla fiskar. Märkningen ska ske under anestesi.
Yttre märke som fästs vid ryggfenans bas: tillåtet för alla fiskar. Märkningen ska ske under anestesi.
Klippning av fettfena: tillåtet för alla fiskar. Märkningen ska ske under anestesi.
Klippning av spetsen på annan fena: tillåtet för alla fiskar Märkningen ska ske under anestesi.
Färgtatuering: tillåtet för alla fiskar Märkningen ska ske under anestesi.
Märkning med nosmärke: tillåtet för alla fiskar. Märkningen ska ske under anestesi.
Märkning genom injektion av färgelastomerer: tillåtet för alla fiskar. Märkningen ska ske under anestesi.
Märkning av fiskar med färgbadsmetoden: tillåtet för alla fiskar. Märkningen förutsätter ingen anestesi eller smärtlindring.

Metoder för märkning av fiskar används i regel i samband med fiskeriekonomiska åtgärder eller uppföljning av vilda fiskar i samband med forskningsverksamhet.

Kräldjur och groddjur

Märkning av kräldjur och groddjur

Vid märkning av kräldjur och groddjur kan följande metoder användas:

Mikrochip: tillåtet för alla kräldjur och groddjur.
Märkning genom injektion av färgelastomerer: tillåtet för alla kräldjur och groddjur.

Djur som hålls i djurparker

Märkning av djur som hålls i djurparker

För märkning av djur som hålls i djurparker får ovan nämnda allmänna djurartsspecifika märkningsmetoder användas. Nötkreatur, får, getter, svin, kameldjur, älgar och hästdjur som hålls i djurparker ska märkas för identifiering enligt de djurartsspecifika kraven. Mer information om märkning av dessa djurarter finns på Livsmedelsverkets webbplats Märkning och registrering av djur.

Ett djur som hålls i en djurpark får också märkas med någon annan metod som orsakar kortvarig och ringa smärta eller lidande, om åtgärden vidtas under tillsyn av en utövare av veterinäryrket med vederbörlig smärtlindring.

Försöksdjur

Märkning av djur som betraktas som försöksdjur

Ovan nämnda allmänna djurartsspecifika märkningsmetoder får användas för märkning av djur som betraktas som försöksdjur. Nötkreatur, får, getter, svin, kameldjur, älgar och hästdjur samt hundar som betraktas som försöksdjur skall märkas för identifiering enligt de djurartsspecifika kraven. Mer information om märkning av dessa djurarter finns på Livsmedelsverkets webbplats Märkning och registrering av djur.

För märkning av djur som hålls som försöksdjur är det också tillåtet att använda följande märkningsmetoder:

Tatuering: tillåten för gnagare som hålls som försöksdjur. I samband med märkningen ska ändamålsenlig smärtlindring användas.
Klippning eller perforering av öron: tillåtet för gnagare som hålls som försöksdjur. I samband med märkningen ska ändamålsenlig smärtlindring användas.

Klippning eller perforering av öron och tatuering av gnagare får utföras av en person som uppfyller de krav på utbildning och behörighet som anges i 8 § i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013).

Märkning av djur är också tillåten med en annan metod som motsvarar de tillåtna metoderna och som orsakar kortvarig och obetydlig smärta eller lidande. I synnerhet i forskningssyfte används flera nästan identiska metoder med de metoder som fastställts som tillåtna. Deras effekter på djurens välfärd kan bedömas vara likartade med de metoder som fastställts som tillåtna. Som en sådan metod kan betraktas till exempel insättning av en bolustransponder på nötkreatur som hålls som försöksdjur.

Andra ingrepp på djur som hålls som försöksdjur

En person som uppfyller de krav på utbildning och behörighet som anges i 8 § i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål får utföra vasektomi på gnagare som hålls som försöksdjur. Vid ingreppet ska lämplig anestesi och smärtlindring användas.