Ofta frågat om om djurskydd

I den här spalten har vi samlat Livsmedelsverkets svar på vanliga frågor om hållandet av olika djurslag och övervakning av djurens välbefinnande. Spalten uppdateras regelbundet.

Svaren är till en del Livsmedelsverkets tolkning av lagstiftningens tillämpning. Tolkningarna är till sin karaktär inte juridiskt bindande för andra myndigheter eller aktörer. I sista hand avgörs frågor som gäller lagstiftningens tillämpning av domstol.

Hundar

Jag föder upp en hundras, vars sporrar på bakbenen bör tas bort enligt rasbeskrivningen. Vår nya kommunalveterinär går emellertid inte med på att göra det. Kan veterinären vägra att operera bort sporrarna, trots att det inte finns någon annan veterinärstation i närheten, dit vi kunde föra valparna för att få deras sporrar bortopererade?

Det är inte tillåtet att operera bort sporrar från hundars bakben enbart på grund av att detta krävs enligt rasbeskrivningen. En operation eller annan åtgärd som orsakar ett djur motsvarande smärta får utföras på ett djur endast om det är nödvändigt med tanke på djurets sjukdom eller av någon annan motsvarande orsak. Orsaker som kan jämföras med sjukdom är till exempel situationer, där man genom åtgärden hindrar ett djur att skada sig själv eller andra djur. Borttagning av sporrarna kan motiveras som en förebyggande åtgärd om hunden exempelvis kommer att användas vid jakt eller motsvarande, där det finns en uppenbar risk för att sporrarna skadas.

Vår förening planerar att anordna en inofficiell hundutställning eller så kallad Match Show i syfte att samla in pengar. En medlem i föreningen påminde oss om, att importerade hundar med stubbad svans eller stubbade öron inte får delta i hundutställningar i Finland. Gäller detta förbud också inofficiella utställningar?

Det är förbjudet att ställa ut hundar med stubbad svans eller –öron, som är födda 2001 eller senare och att ställa upp dem i tävlingar, oavsett om det är fråga om en så kallad officiell eller inofficiell utställning eller tävling. Stubbade hundar får inte delta i något slag av tävling, försök, test eller annan tillställning som ordnas i tävlingssyfte, där man bedömer hundarnas egenskaper, läggning eller färdigheter. Det är också förbjudet att ställa upp stubbade hundar i hundutställningar eller andra motsvarande evenemang, där man bedömer egenskaper som har att göra med hundarnas exteriör, användning eller avel. Det har ingen betydelse vem som anordnar tävlingarna eller utställningarna, eller vilken nivå de har inom hundhållningen. Bara i världsmästar- och europamästartävlingar och i utställningar på världsmästar- och europamästarnivå finns det särskilda tillfällen, där också stubbade hundar får delta.

Hundarna i vår kennel bor i rastgårdar utomhus, och kan via en lucka fritt komma in i en uppvärmd kennelbyggnad. Jag läste Livsmedelsverkets broschyr om Friska och välmående hundar och katter, och kom till att rastgårdarna gott och väl uppfyller kraven på rastgårdar, men att utrymmet inomhus är ungefär en halv kvadratmeter för litet för att kravet på buryta för hundarna enligt broschyren ska uppfyllas. Måste vi nu flytta mellanväggarna i kennelbyggnaden eller bygga om det på något annat sätt, för att också utrymmena inomhus ska uppfylla kravet på buryta för hållande av hund?

Kravet på utrymme i en bur som är avsedd för hållande av hund tillämpas i sådana fall, då hundarna hålls i buren också annars än tillfälligt. Om hundarna fritt kan komma ut i rastgården, betraktas buren inomhus i detta fall som jämförbar med en hundkoja eller annat motsvarande skydd för väder och vind, varvid det räcker om utrymmet inomhus till sin storlek, konstruktion och utrustning är lämpligt för hundar. Om hundarnas tillträde till rastgården begränsas under exempelvis hela arbetsdagar, måste utrymmena inomhus ändå uppfylla de krav som fastställts för burar som är avsedda för hållande av hundar.

Katter

I vintras fångade den lokala jaktföreningen förvildade katter i närheten av vår sommarstuga. Jag hörde att de infångade katterna genast hade avlivats. Borde inte katter som påträffas lösa i naturen först föras till ett hittedjurshus, där man kan försöka hitta dem ett nytt hem?

Kommunen är skyldig att inom sitt område ordna tillfällig skötsel av herrelösa hundar, katter och motsvarande små sällskaps- och hobbydjur som påträffats tagits om hand. Djuren förvaras i så kallade hittedjurshus. Omhändertagna djur ska förvaras minst 15 dagar, varefter kommunen har rätt att sälja djuret, överlåta det på annat sätt eller avliva det. Förvaringsskyldigheten gäller ändå bara djur som tillfälligt kommit ifrån sina ägare. I fråga om infångade förvildade katter tillämpas jaktlagen. Jaktlagen jämställer förvildade katter med icke fredade djur, som den som äger eller innehar ett område eller har ett jaktarrende eller jakttillstånd på ett område har rätt att fånga eller avliva omedelbart.

För den som tar fast en enskild katt kan det vara svårt att bedöma, om katten är en huskatt eller en förvildad katt. Då är det klokast att föra katten till det förvaringsställe kommunen anvisar, där man också kan undersöka om katten eventuellt har en tatuering eller ett mikrochip.

Hästar

Vi håller på med att rusta upp en gammal stenladugård på vår gård till stall för vår dotters två shetlandsponnyer. Vi läste, att stallets innerhöjd ska vara minst lika högt som hästens mankhöjd multiplicerat med 1,5, dock alltid minst 2,2 meter. Innertakhöjden i den gamla stenladugården är bara två meter, och det är inte lätt att höja den. Vår dotters shetlandsponnyer har en mankhöjd på under 110 cm, och om höjden multipliceras med 1,5 blir den innertakhöjd som fordras 165 cm. Gäller kravet på 2,2 meter också så här små ponnyer, eller gäller det bara hästar?

Statsrådets förordning om skydd av hästar gäller förutom hästar också hållandet av ponnyer, åsnor och motsvarande hovdjur. Således ska också innertakhöjden i ett ponnystall vara minst 2,2 meter. Kräver gäller för närvarande djurstall som tagits i bruk efter 31.12.2000. Också gamla djurstall ska från 1.1.2014 uppfylla det ovan nämnda kravet på innerhöjd i djurstall.

Hästar, får

Våra hästar betar på somrarna på ett skogsbete som ligger en knapp kilometer från vårt stall. En bekant hästägare berättade, att man numera också måste ha ett skydd för väder och vind på beten för hästar. Ett hurdant skyddstak borde vi uppföra i hagen? Vid dåligt väder har vi alltid brukat ta in hästarna. På skogsängen nära hästhagen finns också betet för våra sommarfår, borde vi också uppföra ett skilt skyddstak för dem?

I rastgården och hagen ska det alltid finnas ett ställe för hästarna där de vid behov kan söka skydd mot dåligt väder. Väderskyddet kan bestå av till exempel ett lätt skyddstak med tre väggar, som skyddar hästen mot direkt solljus, vind och regn. Väderskyddet behöver inte alltid vara byggt, utan också ett naturligt skydd, som till exempel en tät trädunge, kan räcka som skydd. Det ska alltid avgöras från fall till fall om väderskyddet är tillräckligt med tanke på hästarnas välbefinnande. Det ska också beaktas att alla hästar samtidigt ska rymmas in under skyddstaket. Om det går att ta in hästarna vid dåligt väder (också exempelvis mitt under en arbetsdag) behöver inget separat väderskydd.

Också i fråga om fåren ska man se till, att alla får rum i väderskyddet samtidigt. Det ska bedömas från fall till fall, om ett väderskydd måste byggas, eller om exempelvis trädbeståndet och höjdskillnader i terrängen ger fåren tillräckligt skydd mot dåligt väder.

Fjäderfän

Min kusin håller på med att bygga om sitt burhönshus och lägga in större burar, där det också ska finnas sittpinnar och värpreden. Jag tänkte köpa några av hans gamla burar och lägga in dem i min gårdsbyggnad, för att där hålla något tiotal hönor till husbehov. Äggen skulle bara användas i det egna hushållet, och alltså inte säljas. Borde jag lämna in en anmälan om detta till någon instans?

Hållande av värphöns i så kallade oinredda burar är från början av år 2012 förbjudet i hela EU-området. Nya eller ur bruk tagna oinredda burar får inte länge användas ens till husbehov. Äggproduktion kommer i fortsättningen att vara tillåtet endast i inredda burar eller hönshus med lösdrift, det vill säga golvhönshus eller våningshönshus.

Hållare av fjäderfä ska registrera sig som djurhållare hos hemkommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Också de djurhållningsställen där djuren hålls ska registreras. Mera om registreringen finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Svin

Vid ett kontrollbesök på grannens svinhus gav länsveterinären gården stödsanktioner på grund av att det använts för litet stimulansmaterial. Grannen vågar inte lägga in kutterspån i boxarna så ofta, eftersom han är rädd för att svinstallets flytgödselsystem ska stockas, vilket lär ha hänt på en gård. Vi har gett våra egna slaktsvin alla möjliga leksaker, allt från husbondens gamla stövlar till barnens fotbollar, och dessutom lägger vi alltid in litet halm morgon och kväll, men räcker nu detta så att inte vi också får stödet nedsatt, ifall vi skulle råka ut för en granskning?

Att få böka i och undersöka olika material ingår i svinens arttypiska beteendebehov, som har stor betydelse för svinens välmående. Svinen ska ständigt ha tillgång till tillräckligt med material för att kunna uppfylla dessa beteendebehov. Lämpliga material att böka i är bland annat halm, hö, trä, sågspån, torv eller en blandning av motsvarande material. I svinstall med flytutgödsling som är känsliga för stockning kan svinens behov av att undersöka olika saker tillfredsställas genom att ge dem olika material (”leksaker”) som de kan syssla med, som till exempel träbitar, bollar och snören. Utöver det ska svinen också samtidigt två gånger om dagen ges halm, hö, tidningar eller annat material som de kan bearbeta så att deras behov av att tugga på och böka i olika material blir tillfredsställt.

Ytterligare uppgifter om tillräcklig tillgång på stimulansmaterial för svin hittar du här.

Övervakning av djurens välbefinnande

Länsveterinären kom överraskande till vår gård för att inspektera vårt djurstall, trots att vi inte fått någon förhandsanmälan om saken. Till all tur var allt i sin ordning, men inte är det väl tillåtet för inspektören att besöka en gård så där bara, utan förhandsanmälan?

De inspektioner av gårdarna som görs på basis av slumpmässigt urval görs i regel utan förhandsanmälan, vilket också gemenskapslagstiftningen förutsätter. Förhandsanmälan om inspektionen görs endast om det är nödvändigt med tanke på inspektionens genomförande, och även då med kortast möjliga förvarningstid.

I vårt husbolag har det flyttat in ett par med obestämt utseende, som jag ibland sett gå ute med en mager och skygg hund. Ibland går det många dagar utan att man ser en skymt av paret, men hunden verkar, att döma av ljud som tränger ut i trappuppgången, att vara i bostaden. Jag är bekymrad för hundens hälsa, och om den får tillräckligt med mat och motion. Vem kan jag kontakta i frågan?

Om du misstänker att ett djur sköts eller behandlas på ett sätt som strider mot djurskyddslagen kan du kontakta den lokala djurskyddsmyndigheten. De lokala djurskyddsmyndigheterna är kommunal- eller stadsveterinärerna, polisen och hälsovårdsinspektörerna. I vissa kommuner eller samkommuner finns det tjänsteveterinärer som arbetar enbart med tillsynsuppgfter, det vill säga så kallade tillsynsveterinärer. Förutom myndigheterna har också av regionförvaltningsverken bemyndigade djurskyddsövervakare rätt att göra djurskyddsinspektioner på ställen som inte omfattas av hemfriden.

Kontaktinformation till  kommunal- och länsveterinärer. Kontaktuppgifter finns också på  Regionförvaltningsverkets egna sidor.