År 2010 utförde tjänsteveterinärerna ungefär tusen fler djurskyddsinspektioner på grund av misstanke än tidigare år. Det ökade antalet inspektioner torde bero både på att kommunerna och regionförvaltningsverken har fler tjänsteveterinärer som koncentrerar sig på djurskyddstillsyn och på att medborgarna blivit mer alerta.
År 2010 utförde tjänsteveterinärerna sammanlagt över 4300 djurskyddsinspektioner på grund av misstanke. Detta är klart mera än under tidigare år, då antalet inspektioner har varierat mellan 3200 och 3500 inspektioner per år. Det företas dock färre separata inspektionsbesök, för om det på ett objekt finns flera djurarter som ska inspekteras, rapporteras ett inspektionsbesök som flera inspektioner. År 2010 företogs cirka 3500 separata besök, då antalet separata inspektionsbesök de senaste åren har varit i medeltal 2500.
Särskilt de inspektioner som gällde produktionsdjur ökade. Av de utförda inspektionerna gällde cirka 2700 produktionsdjur och 1400 sällskapsdjur. I resten av fallen gick det inte att få någon information om djurarten på djurhållningsstället. Över 90 % av de inspektioner som gällde sällskapsdjur avsåg hundar, katter och kaniner, medan inspektionerna på grund av misstanke på gårdarna med produktionsdjur oftast gällde djurhållningsförhållandena för nötkreatur (42 %), hästdjur (22 %), får (9 %) och svin (8 %).
Brådskande åtgärder behövs oftast för att skydda sällskapsdjur och hobbydjur
Brister som upptäckts i förhållandena för produktionsdjur kan oftast avhjälpas genom att djurets ägare eller innehavare åläggs att åtgärda djurens förhållanden inom utsatt tid så att de motsvarar den miniminivå som lagen kräver. När tiden gått ut utförs en ny inspektion då man övervakar att åläggandet har iakttagits. När det gäller sällskapsdjur och hobbydjur har situationen oftare än när det gäller produktionsdjur blivit så svår att det krävs brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande. Brådskande åtgärder när det gäller produktionsdjur innebär oftast förstahjälpen i form av foder och vatten och en djurskötare på plats. När sällskapsdjur försummats allvarligt blir det oftast aktuellt med brådskande omhändertagande av djuren. Om det inte är möjligt eller ändamålsenligt att ordna vård för djuren kan de avlivas.
År 2010 ålades 45 % av de inspekterade gårdarna med produktionsdjur och 31 % av objekten med sällskapsdjur att avhjälpa iakttagna brister. Brådskande åtgärder vidtogs på 4 % av de inspekterade gårdarna med produktionsdjur och 9 % av objekten med sällskapsdjur.
Även när det gäller djurarter som är klassificerade som produktionsdjur riktas brådskande åtgärder relativt sett oftare mot djurarter som inte bara hålls i produktionssyfte utan också är vanliga som hobbydjur. År 2010 blev man tvungen att vidta brådskande åtgärder på nästan 6 % av de inspekterade hästgårdarna och på över 5 % av fårgårdarna, medan man stannade för brådskande åtgärder på mindre än 4 % av nötgårdarna och på bara ungefär 1 % av svingårdarna.
På objekten med sällskapsdjur var andelen försummelser som krävde brådskande åtgärder något lägre 2010 än tidigare år. Till övriga delar överensstämmer resultaten med tidigare års resultat. Det finns ingen statistik med detaljerad information om de iakttagna bristerna, men både när det gäller produktionsdjur och sällskapsdjur är det vanligtvis fråga om att vården av djuren försummats, till exempel utfordringen och renhållningen.
I Finland finns redan ett trettiotal tillsynsveterinärer
Medborgarnas vakenhet och anmälningar om misstänkta försummelser av djurskyddslagstiftningen tycks ha ökat de senaste åren. När det finns skäl att misstänka att djur sköts eller behandlas i strid med djurskyddslagen ska man alltid ta kontakt med den lokala djurskyddsmyndigheten, det vill säga kommunalveterinären, hälsovårdsinspektören eller polisen.
Djurskyddsinspektioner på grund av misstanke utförs oftast av kommunens tjänsteveterinär. Den nya veterinärvårdslagen trädde i kraft i november 2009 och tack vare de nya anslag som den förde med sig har redan cirka 30 kommuner och samkommuner använt statsmedel för att anställa en tjänsteveterinär som koncentrerar sig särskilt på tillsynen. Detta gör det möjligt att särskilja djurskyddstillsynen från veterinärernas övriga uppgifter. I och med den nya veterinärvårdslagen har regionförvaltningsverken dessutom anställt 15 nya länsveterinärer. De svarar i huvudsak för den regelbundna tillsynen över gårdarna med produktionsdjur. På de lokala djurskyddsmyndigheternas begäran utför de också i synnerhet de svåraste djurskyddsinspektionerna på grund av misstanke. Det ökade antalet tjänsteveterinärer i kommunerna och vid regionförvaltningsverken torde också ha bidragit till att inspektionsbesöken ökat.
Djurskyddsinspektioner på grund av misstanke kan också utföras av hälsovårdsinspektörerna samt polisen, men endast en liten del av de djurskyddsinspektioner som dessa myndigheter utför ensamma rapporteras till regionförvaltningsverken. Hälsovårdsinspektörerna företar oftast djurskyddsbesök tillsammans med kommunalveterinären och då rapporteras de som inspektioner utförda av tjänsteveterinären. Utöver myndigheterna utförs djurskyddsinspektioner även av djurskyddsövervakare som befullmäktigats av regionförvaltningsverken.