År 2012 utfördes urvalsbaserade djurskyddsinspektioner på 493 gårdar med produktionsdjur. Förfarande som stred mot djurskyddsbestämmelserna rapporterades på inalles 25 procent av de inspekterade gårdarna, vilket är något mindre än året innan. Inspektionsresultaten visade emellertid att det fanns klara skillnader mellan olika djurarter. De uppdagade försummelserna var i huvudsak likadana som året innan.
Europeiska unionen förpliktar medlemsstaterna att årligen inspektera ett representativt antal av landets gårdar med produktionsdjur. Vid dessa inspektioner går man igenom hur bestämmelserna iakttagits i fråga om hela den nationella djurskyddslagstiftningen. I Finland väljs ungefär en fjärdedel av gårdarna ut för inspektion genom slumpmässigt urval och resten på basis av risker som betonas olika i fråga om olika djurarter. Bland annat försummelser som uppdagats vid tidigare års urvalsbaserade eller andra djurskyddsinspektioner ökar sannolikheten för att gården ska bli föremål för inspektion även kommande år. Det riktade urvalet torde öka antalet försummelser som konstaterats vid inspektionerna.
Systematiska urvalsbaserade djurskyddsinspektioner inleddes på gårdarna i Finland 1998, då de kallades EU-djurskyddsinspektioner. De första inspektionsobjekten var kalv- och svingårdar. Inspektionerna har varje år utvidgats till nya produktionsdjurarter och 2012 omfattade inspektionerna redan nio olika djurarter eller -grupper, av vilka de nyaste utgörs av gödkycklingar.
År 2012 bestämdes att 652 gårdar skulle inspekteras. Det utgör cirka 1,5 procent av alla nötgårdar i landet, 3 procent av svingårdarna, 7 procent av värphönsgårdarna, 7 procent av ank- och gåsfarmerna, 2 procent av får- och getgårdarna, 7 procent av pälsdjursfarmerna samt över 30 procent av gödkycklinggårdarna. Man inspekterade flera gödkycklinggårdar än i de övriga djurgrupperna, eftersom EU kräver att alla gödkycklinggårdar ska inspekteras fram till utgången av år 2013. Antalet gårdar som skulle inspekteras sjönk från året innan då antalet gårdar minskat. På cirka sex procent av de valda gårdarna fanns det inte några djur vid inspektionstidpunkten. Dessa gårdar hade antingen nyss upphört med djurhållningen helt och hållet, eller så hade man ett längre uppehåll i produktionen på gården. I rapporteringen av försummelser har man beaktat endast de gårdar där det fanns djur.
När man ser till hela landet sjönk det sammanlagda antalet försummelser som upptäcktes vid de urvalsbaserade djurskyddsinspektionerna på gårdar med produktionsdjur något från år 2011 (28 procent). Tillsyn, handledning och upplysning har emellertid gett resultat, eftersom man i början av 2000-talet årligen upptäckte försummelser i djurhållningen på över 30 procent av de inspekterade gårdarna. Åren 2006–2009 varierade andelen försummelser över och under 20 procent för att åter stiga till närmare 30 procent åren 2010–2012. Det var nu det tredje året i följd då regionförvaltningsverkens länsveterinärer som är specialiserade på tillsyn svarade för inspektionerna i stället för kommunalveterinärerna. Dessutom har den riskbaserade tillsynen utvecklats kraftigt under de senaste åren.
De problem beträffande olika djurarter som konstaterades i samband med djurskydds-inspektionerna år 2012 var i huvudsak likadana som under tidigare år. För alla djurgrupper antingen förbättrades tillsynsresultaten eller så hölls de på nästan oförändrad nivå från året innan. På gödkycklinggårdar där man gjorde en urvalsbaserad djurskyddsinspektion för första gången fanns det emellertid fler försummelser än i genomsnitt. Försummelser som krävde brådskande åtgärder för att trygga djurens välbefinnande avslöjades på en nötgård.
Nötkreatur
Inspektioner utfördes på sammanlagt 288 nötgårdar, varav 294 gårdar höll nötkreatur som var äldre än sex månader och 206 gårdar höll kalvar. Försummelser uppdagades på 22 procent av gårdarna, vilket är fem procentenheter mindre än år 2011.
Av försummelserna konstaterades något över hälften på gårdar som höll kalvar, på vilka de vanligaste försummelserna har varit likadana från år till år och närmast gällt kraven på utrymme och renligheten på djurhållningsplatsen. Gruppkättarna var inte alltid tillräckligt rymliga för vart och ett av djuren, och kalvar hölls i ensamkättar längre än tillåten ålder. Man hade inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid renligheten och desinficeringen av utrymmen och utrustning och alla kalvar hade inte en ren och torr liggplats. Antalet försummelser som anslöt sig mat och vatten till kalvarna minskade från året innan. Fortfarande fanns det emellertid gårdar där kalvarna inte hade tillgång till tillräckligt med rent vatten varje dag, men antalet sådana gårdar var klart färre än året innan. Då det gäller vuxna nötkreatur gällde de vanligaste försummelserna även denna gång renligheten och säkerheten på djurhållningsplatsen. På 22 gårdar hade nötkreaturen inte tillgång till en ren och torr liggplats. På tolv gårdar släpptes kor och kvigor som hölls fastkedjade inte ut på bete eller i rasthagen. Bristfällig klövvård var likaså ett problem på flera gårdar. Beaktansvärt är att största delen av de upptäckta försummelserna både i fråga om kalvar och vuxna nötkreatur riktade sig direkt mot faktorer som inverkar på djurens välbefinnande, medan brister i bokföringen över behandling av sjukdomar eller antalet döda djur utgjorde endast under tre procent av missförhållandena. I ladugårdar med både kalvar och vuxna nötkreatur uppdagades i genomsnitt fyra försummelser per gård.
Svin
Man inspekterade sammanlagt 38 svingårdar. Förfarande som stred mot djurskyddslagstiftningen upptäcktes på 24 procent av de inspekterade gårdarna, vilket innebär en liten minskning jämfört med året innan (25 procent).
Liksom under tidigare år var den vanligaste försummelsen på svingårdarna avsaknad av eller för litet material för svinen att undersöka och böka i, såsom för lite halm eller torv. Denna gång upptäcktes emellertid brister i stimulansmaterialet endast på en gård. År 2010 förekom denna försummelse på var femte gård, men år 2011 hade bara knappt 10 procent av de inspekterade gårdarna inte gett svinen tillräckligt med stimulansmaterial. Det relativa antalet försummelser som berodde på bristfällig bokföring ökade däremot fortfarande och var fjärde av de upptäckta försummelserna hänförde sig till bokföringen (19 procent år 2011). På två gårdar bröts smågrisarnas tänder av rutinmässigt och galtar kastrerades vid äldre ålder än vad lagstiftningen tillåter. Övriga enstaka försummelser hänförde sig bland annat till renligheten på djurhållningsplatsen och att galtarna inte hade tillräckligt med utrymme i sina kättar. På de svingårdar där man upptäckte försummelser fanns det i genomsnitt drygt två försummelser per gård.
Värphöns
Man inspekterade sammanlagt 23 hönsgårdar med över 350 värphöns. Av de inspekterade hönsgårdarna var 60 procent hönsgårdar med inredda burar och resten hönsgårdar med frigående höns (i ett eller flera plan). Andelen upptäckta försummelser sjönk ytterligare till 13 procent från att ha varit 26 procent för två år sedan och 19 procent förra året. Försummelser upptäcktes endast på tre gårdar, av vilka två var hönsgårdar med burar och en hönsgård med frigående höns. Alla upptäckta försummelser ansluter sig till utrymmeskraven eller till hur djurhållningsplatsen är utrustad. I bägge hönsgårdarna med burar uppfylldes inte utrymmeskravet till alla delar och därtill fanns det inte tillräckligt med utrymme för hönsen att äta och inte alls strö att hacka och sprätta i. Därtill saknade en del av burarna ändamålsenlig boplats. I hönsgården med frigående hös var problemet att boplatsernas yta var otillräcklig. Försummelser som gällde bokföringen upptäcktes inte på en enda hönsgård.
Gödkycklingar
Gödkycklingarnas välbefinnande övervakades urvalsbaserat för första gången. Man upptäckte försummelser på 21 (37 procent) av 57 inspekterade gårdar, vilket är mer än i genomsnitt för alla produktionsdjur. Mest rapporterades brister i förhållandena på uppfödningsavdelningen, av vilka de vanligaste var otillräcklig belysning (cirka 40 procent av försummelserna). Var femte av de upptäckta försummelserna gällde avsaknaden av en ändamålsenlig och uppdaterad beskrivning av produktionssystemet. På några gårdar släpptes alla gödkycklingar inte ut på ett torrt och fluffigt ströområde.
Pälsdjur
På 20 av de 37 inspekterade pälsdjursfarmerna konstaterades brister i iakttagandet av djurskyddsbestämmelserna. Antalet missförhållanden hölls på samma relativt höga nivå som under året innan (53 procent), men en klart större andel av försummelserna än tidigare år berodde på bristfällig bokföring. Tjugo procent av de försummelser som upptäcktes på pälsdjursfarmerna berodde på brister i behandlingen av sjukdomar eller i bokföringen av antalet djur som dött på farmen. Var femte av de inspekterade farmerna var inte rymningssäkra. Försummelser upptäcktes fortfarande också i iakttagandet av utrymmeskraven, speciellt hade avvanda rävungar inte alltid tillräckligt med utrymme. Övergångstiden för kraven på pälsdjurens burar löpte ut i slutet av år 2010, men på vissa farmer hade en del av burarna fortfarande inte bytts ut. Burarna hade också strukturella brister. I rävburarna var bottennätet och plastbeläggningen slitna och vilohyllor saknades. Även avsaknad av tugg- och stimulansmaterial var på samma sätt som tidigare år en vanlig försummelse. På fyra farmer upptäcktes sjuka djur som inte hade vårdats på ändamålsenligt sätt.
Får och getter
Under året inspekterades 32 fårgårdar och 13 getgårdar. På fårgårdarna minskade andelen försummelser endast något från året innan (25 ⇒ 22 procent), medan antalet enskilda försummelser halverades: på fårgårdar som hade försummelser rapporterades i genomsnitt knappt tre försummelser per gård. Försummelser upptäcktes fortfarande i djurhållningsplatsens säkerhet och i tillgången till tillräckligt med vatten. På några gårdar hölls jordbottnen i rastgården inte tillräckligt torr eller så fanns det inte lämpligt skydd för väder och vind i rastgården. Brister i bokföringen upptäcktes endast på en farm.
Av de inspekterade getgårdarna hade en inte tillräckligt med utrymme.
Ankor och gäss
På totalt fem inspekterade ank- och gässfarmer upptäcktes på samma sätt som året innan inte en enda försummelse.