Kontroll av och tillsyn över identifiering och registrering av nötkreatur, får, getter eller svin då djuret tas för transport, förmedling eller slakt

Skriv ut

1. INLEDNING

Denna anvisning är avsedd för alla aktörer som transporterar, förmedlar eller slaktar nötkreatur, får, getter eller svin samt för besiktningsveterinärer som övervakar slakterier för att underlätta och förenhetliga kontrollen av identifieringen och registreringen av djur. Anvisningen tillämpas på alla ovannämnda djurarter. Det som står i anvisningen om exempelvis nötkreatur, får, getter och svin gäller även bison, vattenbufflar, mufflonfår, dvärggetter, minigrisar, ullsvin och vildsvin. Anvisningar för aktörer som slaktar hästdjur och för besiktningsveterinärer som övervakar hästslakterier har presenterats i Livsmedelsverkets anvisning 7290/04.01.00.01/2021 Kontroll av identitetshandlingen för ett hästdjur som ska slaktas och övriga åtgärder gällande identifieringsmärken och identitetshandlingar som ska genomföras i samband med slakt av ett hästdjur.

 

Myndighetens verksamhet ska bygga på behörighet som föreskrivs i lag, och lagen ska iakttas omsorgsfullt i myndighetsverksamhet. Myndighetsanvisningar har inte en bindande juridisk karaktär för andra myndigheter eller aktörer. Frågor som rör tillämpningen av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.

 

Identifiering och registrering av djur grundar sig på djurhälsolagen (EU) 2016/429 (nedan AHL). Den nationella lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) trädde i kraft 1.1.2022.  EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen föreskriver att alla aktörer som håller nötkreatur, får, getter och svin är skyldiga att göra en anmälan om sin verksamhet, märka sina djur, registrera den anläggning där djuren hålls och lämna uppgifter om de djur som finns i deras besittning till nötkreaturs-, får-, get- och svinregistret. Identifieringen och registreringen av djur samt innehållet i anmälningar som ska lämnas till registret och tidsfristerna för anmälningarna har fastställts genom förordning (67/2022). 

 

I denna anvisning presenteras både lagstiftningens krav på identifiering och registrering av nötkreatur, får, getter och svin och tolkningar av tillämpningen av lagstiftningen. I denna anvisning anges direkta citat från lagstiftningen med kursiv stil. Tolkningarna i anvisningen är praktiska exempel eller representerar Livsmedelsverkets uppfattning om hur lagstiftningen borde tillämpas.

 

Livsmedelsverkets föreliggande anvisning ersätter anvisningen Märkning av nötkreatur, registerförfrågning om nötkreatur och myndighetstillsynen över nötkreatur i slakterier och små slakterier (Eviras anvisning 16007/3).

 

1.1 Definitioner

 

  • Aktör: vilken som helst fysisk eller juridisk person som ansvarar för nötkreatur, får, getter eller svin permanent eller under en begränsad tid.
  • Djurhållare: en aktör som är ansvarig för djur men som inte är djurförmedlare eller aktör inom livsmedelsbranschen. Han eller hon är antingen djurens ägare eller innehavare.
  • Djurtransportör: en aktör som transporterar djur för sin egen räkning eller en tredje parts räkning.
  • Djurförmedlare: en aktör som genomför uppsamling oberoende av anläggning.
  • Anläggning: gård, konstruktion, miljö eller plats där man håller djur, antingen tillfälligt eller permanent.
  • Identifieringsmärke: fysiskt identifieringsmärke som används för att märka ett djur, exempelvis traditionellt öronmärke, elektroniskt öronmärke, chipp, bolustranspond eller tatuering.
    • EU-signum; en individuell kod för nötkreatur, får eller getter, som består av ett landssignum (två bokstäver eller tre siffror) och ett individuellt signum (12 siffror) samt av en kontrollsiffra (enskild siffra som följer efter EU-signumets officiella del och beräknas från EU-signumets sifferdel).
    • ledigt signum; EU-signum avsett för ett nötkreatur, får, en get eller ett svin som inte har registrerats vid födseln.
    • märkningssignum; I samband med registreringen av en anläggning får anläggningen ett anläggningsspecifikt märkningssignum för svin. Märkningssignumet används för att märka svin.
  • Märkning: Djuret märks med ett individuellt signum eller ett signum för gruppdjur, såsom ett öronmärke, chipp eller en bolustranspond, och gruppdjur kan även märkas med en tatuering.
  • Registrering: Med registrering av ett djur avses den process i vilken djuret och händelser som förknippas med det anmäls till det djurartsspecifika registret. Registrering av anläggning: anläggningen anmäls till djurhållar- och djurhållningsplatsregistret, och en djurhållningsanmälan görs för anläggningen.
  • Identifiering: Djuret kan särskiljas på basis av djurets signum samt de uppgifter som anmälts till djurregistret.
  • Spårbarhet: Ett identifierat djur kan identifieras och dess passage genom olika anläggningar spåras på basis av registeruppgifterna från dess födelse till dess död.
  • Aktörens signum:
    • Lägenhetssignum: 9-siffrigt signum för en gård som införts i gårdsbruksregistret
    • Kundsignum: 8-siffrigt signum som givits till en kund och som används av de aktörer som inte har ett lägenhetssignum
    • Djurförmedlarsignum: 4-siffrigt signum som givits till en djurförmedlare som har registrerat sig i djurförmedlarregistret
  • Restriktioner för förflyttning, förflyttningsförbud: en säkerhetsåtgärd som används för att förhindra att ett djur av en produktionsdjurart vars identifierbarhet och/eller spårbarhet inte kan verifieras kommer ut i livsmedelskedjan eller kan orsaka risk för spridning av djursjukdomar. Uppgifter för förflyttningsförbud administreras i ELTE-datasystemet.
  • Godkänd produktionskedja för svin: med produktionskedja för svin avses en integrerad produktionskedja med en enhetlig hälsostatus vad gäller förtecknade sjukdomar, och som består av ett samarbetsnätverk av sådana specialiserade anläggningar som godkänts av Livsmedelsverket och mellan vilka svin förflyttas. Aktörer vid anläggningar med en godkänd produktionskedja kan göra undantag från skyldigheten att identifiera svin då ifrågavarande djur förflyttas i produktionskedjan, under förutsättning att djurens spårbarhet inte äventyras i något skede.

 

2 ALLMÄNT OM KRAVEN PÅ IDENTIFIERING OCH REGISTRERING

2.1 Anläggning för djurhållning

Djur får endast flyttas och tas emot från anläggningar som har registrerats eller godkänts i enlighet med lagstiftningen (AHL artikel 124.2). Då aktörer ansvarar för djurarter vars anläggningar ska registreras, ska anläggningen registreras och en djurhållningsanmälan lämnas till djurhållar- och djurhållningsplatsregistret innan djurhållningen inleds (AHL, artikel 84). Anläggningen ska registreras, även om det bara finns ett djur eller djuret hålls kortvarigt eller för något annat ändamål än kommersiellt ändamål.

 

Anläggningen registreras på den plats där djuren hålls. Med anläggning avses ett enhetligt område som består av ett eller flera till den hörande platser där djur hålls. I de flesta fall bildar en lantgård med dess närliggande betesmarker och byggnader en anläggning.  I samband med registreringen bildas ett individuellt anläggningssignum (FI och 12 siffror) för anläggningen. Anläggningssignumet ska användas då man gör djurregisteranmälningar och anteckningar i anläggningens journal. Överlappande anläggningar ska inte grundas. Om flera olika aktörers djur hålls vid samma anläggning, ska aktörerna göra egna djurhållningsanmälningar för ifrågavarande anläggning.

 

2.2 Officiella identifieringsmärken

Den lagstiftning som gäller identifiering och registrering av djur förutsätter att nötkreatur, får, getter och svin har märkts och registrerats i enlighet med de djurartsspecifika kraven förrän djuren förflyttas från sin födelseanläggning (AHL, artikel 124). Den som är innehavare av ett djur vid djurets födelse är skyldig att märka och registrera djuret.

 

Ett omärkt, oregistrerat eller bristfälligt märkt eller registrerat djur får inte förflyttas/överlåtas från en anläggning, tas för transport eller tas emot. Denna skyldighet gäller varje aktör som håller djur, även under en kort tid, såsom djurtransportörer, djurförmedlare och slakterier.

2.2.1 Godkännande av identifieringsmärken

 

Identifieringsmärken för nötkreatur, får, getter och svin ska vara godkända av myndigheten i identifieringslandet. Identifieringsmärken godkända av Livsmedelsverket finns på Livsmedelsverkets webbplats Ruokavirasto.fi/sv -> Djur -> Djurhållning, identifiering och registrering -> Märkning och registrering av djur -> Godkända identifieringsmärken

2.2.2 Identifieringsmärkets identifieringskod

 

Det EU-signum för individuella djur som finns på identifieringsmärkena bildas i beställningssystemet för identifieringsmärken i samband med beställningen av identifieringsmärket. Landskoden för det finländska signumet är FI (eller 246) följt av 12 siffror enligt myndighetens serie för löpande EU-signum. Efter EU-signumet kommer kontrollsiffran, som består av endast ett tecken.

 

Ett rött temporärt märke för nötkreatur, får och getter har inte enbart Livsmedelsverkets logotyp utan även ett färdigtryckt aktörsspecifikt löpande sexsiffrigt signum, som kombineras med djurets EU-signum i djurregistret. Kapitel 2.5 innehåller mer information om temporära märken.

 

Vad gäller svin får anläggningen ett högst femsiffrigt anläggningsspecifikt märkningssignum i samband med registreringen av anläggningen. Märkningssignumet används vid märkningen av svin och i anmälningar till svinregistret samt vid anteckningen av uppgifter i anläggningens journal.

 

2.2.3 Utländska identifieringsmärken

 

Djur som importerats från EU:s övriga medlemsländer och Norge behåller sina ursprungliga identifieringsmärken.

 

De ursprungliga öronmärkena på djur som importeras från länder utanför EU avlägsnas och ersätts på den djurhållningsplats dit djuren först anländer med ett av djurhållarens lediga identifieringsmärken senast 20 dagar efter djurens ankomst till landet. Djurhållaren ska redan före importen se till att han eller hon har tillräckligt många lediga identifieringsmärken för att kunna märka de djur som importeras från länder utanför EU.

 

Märkningssätten för djur som fötts inom EU kan avvika från de märkningssätt som bestämmelserna i Finland tillåter. Beroende på vilket märkningssätt som har godkänts för märkning av varje enskild djurart i den medlemsstat där djuret har fötts, kan ett produktionsdjur vara märkt med något av följande märkningssätt som är godkända i djurhälsolagen.

 

  • Nötkreatur är märkta med två traditionella öronmärken, eller så har man använt ett elektroniskt öronmärke, chipp eller en bolustranspond istället för det ena öronmärket.
  • Får och getter har märkts med ett traditionellt öronmärke samt ett elektroniskt identifieringsmärke, som kan vara ett elektroniskt öronmärke, chipp, en bolustranspond eller ett elektroniskt karledsband.
  • De nationella bestämmelserna för märkningssätt av svin är desamma som i djurhälsolagen, det vill säga ett traditionellt öronmärke, elektroniskt öronmärke eller en tatuering. Den nationellt fastställda slaktmärkningen av svin är endast obligatorisk för svin som slaktas i Finland.

 

2.2.4 Förstöring av identifieringsmärken

 

En aktör ska på ett ändamålsenligt sätt makulera och förstöra identifieringsmärken då djurhållningen upphör eller om märkena av annan orsak har förblivit oanvända, fallit av eller avlägsnats, så att de inte kan användas på nytt.

 

Förstöringen ska göras på ett sådant sätt att identifieringsmärkena inte kan tas i bruk på nytt.  Öronmärken kan exempelvis klippas i två delar. Återanvändning av chipp och bolustransponder förhindras genom att de tas tillvara och förstörs på plats. Om ett chipp inte kan tas tillvara från en slaktkropp, kasseras köttet eller den del av köttet som innehållit chippet, och den biprodukt som uppstår förstörs så att även chippet förstörs. Med bolustransponder görs på samma sätt. De förstörda lediga identifieringsmärkena bör också makuleras i får- och getregistret.

 

Även hanteringsanläggningar som hanterar material av kategori 1 och 2 och anläggningar som destruerar genom förbränning ska förstöra identifieringsmärken för djur de tagit emot på motsvarande sätt.

2.3 Märkning och registrering av nötkreatur

 

Nötkreaturs båda öron ska märkas med öronmärken som har godkänts av Livsmedelsverket och som innehåller en individuell identitetskod senast vid 20 dagars ålder. Ett undantag från märkningstidpunkten är bisonkalvar (Bison bison), på vilka märken ska fästas i avvänjningsfasen, dock senast vid nio månaders ålder. Om en kalv förflyttas från födelseanläggningen före detta, ska kalven märkas före förflyttningen. Nötkreatur som fötts 1.1.2021 eller senare ska märkas med två öronmärken, varav det ena ska vara elektroniskt. Nötkreatur som fötts före 1.1.2021 kan vara märkta med två traditionella öronmärken.

 

2.3.1 Identifieringsmärken för nötkreatur

 

Nötkreaturs båda öron märks med gula öronmärken, varav det ena är ett huvudmärke och det andra ett hjälpmärke. För nötkreatur som fötts 1.1.2021 eller senare ska hjälpmärket vara elektroniskt.

 

Huvudmärkets märkningar:

  • Livsmedelsverkets logotyp
  • Landskod
  • Siffror som märker ut EU-signumets sifferdel
  • EU-signumet som streckkod

 

Hjälpmärkets märkningar:

  • Livsmedelsverkets logotyp
  • Landskod
  • Siffror som märker ut EU-signumets sifferdel
  • Kontrollsiffran inringad

 

Under EU-signumet kan det finnas antingen djurhållarens valfria öronnummer med stora siffror, de fyra sista siffrorna i EU-signumet eller så kan det vara tomt.

Kuva1.jpg

Bild 1. Exempel på öronmärkespar för nötkreatur, varav det ena är elektroniskt

 

Motstycket för ett elektroniskt öronmärke beror på leverantörens märkesurval och kan väljas av djurhållaren. På elektroniska öronmärken finns alltid minst ett EU-signum och en kontrollsiffra som även kan läsas visuellt. Märkena finns att få som knappmodell och lappmodell. Märket av lappmodell liknar ett traditionellt märke, men innehåller en elektronisk del. Märket och dess motstycke har även EU-signumet i skriven form på samma sätt som ett traditionellt öronmärke har. Transponder för e-märken följer ISO-standarderna 11784 och 11785 och kan avläsas med anordningar i enlighet med ISO-standard 11785, som kan avläsa HDX- och FDX-B-transpondrar.

 

 

Tillgängliga officiella modeller av öronmärken för nötkreatur, som har godkänts av Livsmedelsverket, finns på Livsmedelsverkets webbplats Ruokavirasto.fi/sv -> Djur -> Djurhållning, identifiering och registrering -> Märkning och registrering av djur -> Nötkreatur -> Öronmärken

 

 

2.3.2 Registrering av nötkreatur

 

Nötkreatur registreras i nötkreatursregistret i samband med anmälan om moderns lamning. Anmälan kan endast lämnas av den djurhållare som besitter modern vid kalvens födelsetidpunkt. I samband med lamningsanmälan reserveras bland de lediga signumen ett EU-signum för djuret och med det signumet anmäls djuret som fött. Lediga EU-signum bildas i nötkreatursregistret i samband med beställning av lediga öronmärken.

 

Djurhållaren ska lämna en anmälan till nötkreatursregistret om händelser som gäller djur som han eller hon äger eller innehar, det vill säga kalvningar, utmönstringar, köp, förflyttningar, djur som hittats och import från utlandet inom sju (7) dygn från händelsen.

 

Anmälningar kan lämnas i Livsmedelsverkets nötkreatursregister via e-tjänsten, en kommersiell applikation (exempelvis ”Minun maatilani”) eller nötkreatursregistrets kundtjänst.

2.4 Märkning och registrering av får och getter

 

Varje får och get ska märkas med individuella öronmärken som godkänts av Livsmedelsverket på båda öronen. Det ena öronmärket kan alternativt ersättas med ett elektroniskt identifieringsmärke, som kan vara något av följande: elektroniskt öronmärke, chipp eller bolustranspond.

Märket/märkena ska fästas senast vid 90 dagars ålder, men dock alltid innan djuret utmönstras eller förflyttas från den anläggning där djuret är fött.

 

Det räcker med att ett får eller en get har endast ett öronmärke, om djuret är avsett för slakt innan det blir ett år gammalt och det inte flyttas från de anläggningar som används av födelsegården före slakten. Om besittningen av ett får eller en get förändras, till exempel om djuret säljs eller överlåts till en annan aktör, ska djuret förses med ett andra identifieringsmärke före förändringen.

 

2.4.1 Identifieringsmärken för får och getter

 

Fårens och getternas båda öron märks med öronmärken, varav det ena kan vara elektroniskt. Det finns flera färger och modeller av öronmärken. Traditionella öronmärken är identiska, och till skillnad från nötkreatur har får och getter inte ett separat huvudmärke eller hjälpmärke.

 

Märkningar på traditionella öronmärken:

  • Livsmedelsverkets logotyp
  • Landskod
  • Kontrollsiffra
  • Siffror som märker ut EU-signumets sifferdel

 

 

Under EU-signumet kan det finnas antingen djurhållarens valfria öronnummer med stora siffror, de fyra sista siffrorna i EU-signumet eller så kan det vara tomt.

Kuva2.pngKuva3.png

Bild 2. Exempel på öronmärken för får och getter, varav det ena är traditionellt och det andra ett elektroniskt öronmärke.

 

På elektroniska öronmärken finns alltid minst ett EU-signum och en kontrollsiffra som även kan läsas visuellt. Märket och dess motstycke har också EU-signumet i skriftlig form, precis som ett traditionellt öronmärke. Transpondrarna på e-märken följer ISO-standarderna 11784 och 11785, och kan avläsas på enheter i enlighet med standard ISO 11785 som kan avläsa HDX- och FDX-B-transpondrar.

 

Tillgängliga officiella modeller av öronmärken för får och getter finns på Livsmedelsverkets webbplats Ruokavirasto.fi/sv -> Djur -> Djurhållning, identifiering och registrering -> Märkning och registrering av djur -> Får och getter -> Identifierare

 

2.4.2 Registrering av får och getter

 

Får och getter registreras i får- och getregistret i samband med anmälan om moderns lamning. Anmälan kan endast lämnas av den djurhållare som besitter modern vid lammets eller killingens födelsetidpunkt. I samband med lamningsanmälan reserveras bland de lediga signumen ett EU-signum för djuret och med det signumet anmäls djuret som fött. Lediga EU-signum bildas i får- och getregistret i samband med beställning av identifieringsmärken, såsom öronmärken.

 

Djurhållaren ska lämna en anmälan till får- och getregistret om händelser som gäller djur som han eller hon äger eller innehar, det vill säga utmönstringar, köp, förflyttningar, djur som hittats och import från utlandet inom sju (7) dagar från händelsen.

 

Lamningsanmälan (anmälningar om födelse av lamm och killingar) ska lämnas inom 90 dygn från födelsen, eller redan tidigare ifall djuret förflyttas från sin födelseanläggning.

 

Anmälningar kan lämnas via Livsmedelsverkets e-tjänst för får- och getregistret, en kommersiell applikation (exempelvis ProAgrias Nettikatras) eller får- och getregistrets kundtjänst.

2.5 Rött temporärt märke för nötkreatur, får och getter

 

Ett rött temporärt märke får användas om det ena av identifieringsmärkena för nötkreatur, får och getter som ska sändas till slakt har fallit av, tagit skada eller blivit oläsligt så nära tidpunkten för slakttransporten att det inte längre är möjligt att i tid leverera ett ersättande identifieringsmärke till anläggningen. I övriga fall är det inte möjligt att använda ett temporärt märke. Utöver ett temporärt märke ska djuret alltid också ha ett annat identifieringsmärke.

 

Det temporära märket har inte enbart Livsmedelsverkets logotyp utan även ett färdigtryckt löpande nummer, som kombineras med djurets EU-signum i nötkreaturs-, får- och getregistret. Temporära märken är djurhållarspecifika och får inte utlämnas till andra djurhållare. De får endast beställas och hållas i reserv i små mängder. Då ett temporärt märke tas i bruk, ska djurhållaren på ett tydligt sätt skriva djurets EU-signum med permanent markering (inte vattenlöslig tusch) på märket. Både landskoden och sifferdelen skrivs i samma format som på det ursprungliga öronmärket. Nötkreaturs-, får- och getregistret ska meddelas inom sju (7) dagar efter att märket har tagits i bruk. 

 

Ett nötkreatur, ett får eller en get får inte transporteras, förmedlas eller slaktas ifall djuret endast går att identifiera på basis av ett rött temporärt märke. Som undantag är det möjligt att godkänna sådana djur för slakt in i livsmedelskedjan som under transporten har tappat sitt ena öronmärke, eller vars chipp eller bolustranspond har blivit oläslig, ifall djuret är fullkomligt identifierbart på basis av ett temporärt märke.

 

Fullkomlig identifiering av ett djur förutsätter att:

  • Föraren har gett en skriftlig försäkran om att djuret har varit ändamålsenligt märkt vid lastningen. Djurhållaren kan inte ge denna försäkran.
  • Djurets EU-signum är markerat på fraktsedeln.
  • Djurets EU-signum finns på det temporära märket.
  • det gäller att i nötkreaturs-, får- eller getregistret kontrollera att det temporära märkets löpande nummer finns i djurhållarens besittning

 

Myndigheten kan i nötkreatursregistrets webbläsartillämpning för myndigheterna kontrollera att ibruktagande av ett temporärt märke anmälts under uppgifterna om djurhållare, i menyn lämnade anmälningar > ibruktagande av temporära märken.

 

Vid fattande av beslut ska varje fall prövas separat, och det slutliga beslutet ska fattas av besiktningsveterinären.

 

Kuva4.png

Bild 3. Exempelbilden visar ett rött temporärt märke för nötkreatur. På bilden fattas ett handskrivet EU-signum för djuret.

2.6 Märkning och registrering av svin

 

Svin som har fötts på djurhållarens anläggning ska märkas. Detsamma gäller vildsvin och minigrisar. Svin ska märkas på sin födelseanläggning med ett anläggningsspecifikt märkningssignum genom tatuering eller med ett öronmärke. Tatueringen kan göras antingen med tatueringspistol på örat eller med tatueringshammare på låret.  

 

Svin ska märkas senast vid 9 månaders ålder eller senast när de förflyttas från födelseanläggningen till en annan anläggning, en annan djurhållare eller ett slakteri.  Svin som har fötts före 21.4.2021 ska märkas innan de flyttas från sin födelseanläggning till en annan anläggning.

 

Dessutom ska ett svin alltid innan det överlåts till slakttransport slaktmärkas genom att avgångsanläggningens märkningskod tatueras på mitten av ryggen eller på bägge sidor, på vardera sidan av mittlinjen.  Om ett under 9 månader gammalt svin flyttas direkt från födelseanläggningen till ett slakteri, räcker det med att svinet enbart slaktmärks.

 

Om ett svin hör till en godkänd distributionskedja, märks svinet innan det förflyttas till en plats utanför distributionskedjan, dock senast 9 månader efter födseln. För svin som hör till en godkänd distributionskedja används vid märkningen märkningssignumet för den anläggning där svinet finns vid tidpunkten för märkningen.

 

2.6.1 Identifieringsmärken för svin

 

För svin som fötts 21.4.2023 eller senare ska öronmärken som är godkända av Livsmedelsverket användas vid märkningen.  För svin som fötts före 21.4.2023 går det att som öronmärken använda exempelvis öronmärken som finns att få i lantbruksaffärer, och de behöver inte vara godkända av Livsmedelsverket.

 

Utöver det anläggningsspecifika märkningssignumet kan producenten vid behov även använda ett individuellt signum, under förutsättning att det individuella signumet inte försvårar läsbarheten för det officiella anläggningsspecifika märkningssignumet.

 

Märkningssignumet ska kunna avläsas på svinet under dess hela livstid. Läsbarheten ska alltid kontrolleras innan svinet förflyttas.  Tatueringar på svin med brokig päls och på håriga svin är ofta oläsbara, och då rekommenderas användning av öronmärken.

 

Märkningar på traditionella öronmärken:

  • Livsmedelsverkets logotyp
  • Landskod
  • Anläggningsspecifikt märkningssignum (högst 5 siffror)

 

Kuva5.jpgKuva6.jpg

Bild 4. Exempel på traditionella öronmärken för svin.

 

På elektroniska öronmärken finns det alltid ett märkningssignum som kan läsas visuellt. Märket och dess motstycke har märkningssignumet med landskod också i skriftlig form, precis som ett traditionellt öronmärke. Transpondrarna på e-märken följer ISO-standarderna 11784 och 11785, och kan avläsas på enheter i enlighet med standard ISO 11785 som kan avläsa HDX- och FDX-B-transpondrar.

 

Tillgängliga officiella modeller av öronmärken för svin finns på Livsmedelsverkets webbplats Ruokavirasto.fi/sv -> Djur -> Djurhållning, identifiering och registrering -> Märkning och registrering av djur -> Svin -> Identifierare för svindjur

 

2.6.2 Slaktmärkning

 

Innan svin transporteras för slakt, ska djurhållaren tatuera den aktuella anläggningens märkningssignum på mitten av ryggen på varje svin eller på båda sidorna, på vardera sidan av mittlinjen. Om ett svin åker till slakt direkt från sin födelseanläggning före 9 månaders ålder, räcker den ovan beskrivna slaktmärkningen som officiell märkning.

 

Djurtransportören ska få ett dokument av vilket namnet på den djurhållare som överlåtit djuren, lägenhets- eller kundsignum, märkningssignum, antalet djur och det mottagande slakteriet framgår. Dokumentet överlåts med svinen till slakteriet.

 

2.6.3 Registrering av svin

Köp, försäljning och förflyttning av svin ska anmälas till svinregistret inom 7 dagar från händelsen. Dessutom lämnar djurhållaren uppgifter om antalet djur till svinregistret tre gånger om året.

3 REGISTERFÖRFRÅGAN

 

Den som tar emot ett djur för djurförmedling, transport eller slakt är skyldig att innan åtgärden i fråga vidtas göra en registerförfrågan för att utreda djurets duglighet. Registerförfrågan omfattar de uppgifter om ett djur som förts in i registret och av myndigheter meddelade förbud och förelägganden som riktar sig mot djuret. (Lag om identifiering och registrering av djur, 31 §)

 

Med registerförfrågan avses en förfrågan till nötkreaturs-, får- eller getregistret, med hjälp av vilken man utreder ursprunget, födelsetiden och övriga registreringsuppgifter, begäranden om provtagning, restriktioner för förflyttning samt övriga förelägganden och anmärkningar för djur som är avsedda att transporteras, slaktas eller förmedlas. Med hjälp av registerförfrågan säkerställer man utöver registreringen bland annat att djuret inte omfattas av restriktioner för förflyttning och att användning av djuret som livsmedel inte är förbjuden. Registerförfrågan är lagstadgad för nötkreatur, men den rekommenderas även för får och getter. Förmedlaren, transportören eller slakteriaktören lämnar registerförfrågan via e-tjänsten eller ett gränssnitt.

 

3.1 Registerförfrågan i nötkreatursregistret

 

Ingen giltighetstid har fastslagits för registerförfrågan, men registerförfrågan ska alltid göras för nötkreatur innan djuret flyttas från sin anläggning och med andra ord tas för transport, djurförmedling eller slakt.  Livsmedelsverket rekommenderar att förfrågan görs i god tid, exempelvis genast då man har kommit överens om transportdagen med djurhållaren och en andra gång strax före transportdagen, exempelvis dagen före den dag då djuret avhämtas.

 

När förfrågan lämnas första gången, till exempel 1–2 veckor innan djuret avhämtas, finns det tid att tillsammans med djurhållaren utreda eventuella hinder som har framkommit som ett resultat av förfrågan. Dessutom ska förfrågan lämnas en gång till strax före avhämtningen (till exempel 1–2 dagar före), så att man kan säkerställa att några restriktioner för förflyttning, förbud eller andra anmärkningar som skulle kunna förhindra förflyttningen av djuret inte har påförts.

 

Registerförfrågan görs i nötkreatursregistrets e-tjänst. ”Gör registerförfrågan” finns i övre högra hörnet av tjänsten.

                       

3.2 Registerförfrågan i får- och getregistret

 

Det går att lämna en frivillig registerförfrågan för får och getter på ingångssidan för får- och getregistrets myndighetstjänst, i punkten ”registerförfrågan”.  Registerförfrågan för får och getter har inte fastställts som obligatorisk, och därmed inte heller dess giltighetstid.  Livsmedelsverket rekommenderar att förfrågan görs i god tid, exempelvis genast då man har kommit överens om transportdagen med djurhållaren, innan djuret avhämtas från sin anläggning eller ankommer till slakteriet.

 

När förfrågan lämnas första gången, till exempel 1–2 veckor innan djuret avhämtas, finns det tid att tillsammans med djurhållaren utreda eventuella hinder som har framkommit som ett resultat av förfrågan. Dessutom ska förfrågan lämnas en gång till strax före avhämtningen (till exempel 1–2 dagar före), så att man kan säkerställa att några restriktioner för förflyttning, förbud eller andra anmärkningar som skulle kunna förhindra förflyttningen av djuret från dess anläggning inte har påförts.

 

3.3 Uppgifter i registerförfrågan

 

Exempel på uppgifter i registerförfrågan

  • Djuret har inte registrerats som fött, registerförfrågan ger uppgiften ”signum okänt” och ger inga uppgifter om djuret, se bilaga 2.
  • Djuret har ett giltigt förflyttningsförbud, registerförfrågan ger uppgiften “Inte slakt”, se bilaga 2.

 

Med hjälp av registerförfrågan fås följande uppgifter:

 

  • Djurets ursprung, vilket innehåller uppgifter om djurets födelse- och uppfödningsländer. Uppgiften behövs bland annat för märkningssystemet och spårbarheten för nötkött.
  • Djurets registreringsuppgifter, det vill säga djurets födelsetid, födelseanläggning, kön, ras, djurets EU-signum och EU-signumet för dess moder. Om det finns brister eller fel i registreringen, får man med hjälp av registerförfrågan specifika uppgifter om dessa. Uppgiften om födelsetidpunkten behövs för BSE-provtagning. Den uppgift om födelsetidpunkten som man får med hjälp av registerförfrågan är det enda tillförlitliga sättet att få uppgifter om de djur på vilka BSE-prov ska tas på basis av ålder.
  • Restriktioner för förflyttning av djuret, som kan påföras gårdar exempelvis på grund av djursjukdomar eller konstaterade fel i märkning eller registrering. Med hjälp av registerförfrågan fås separat information om huruvida ett djur, trots restriktioner för förflyttning, får avhämtas för slakt.
  • Begäran om provtagning för djuret eller någon annan anmärkning. Exempelvis begäran om IBR/BVD-provtagning av amkor och dikor.
  • Förbud mot att använda ett djur som livsmedel. Användning som livsmedel kan förbjudas exempelvis på grund av genmodifiering, rester av läkemedel eller ett ursprungsland som förknippas med risker.

 

 

3.3.1 Svar på registerförfrågan som förhindrar förflyttning av ett djur eller ger upphov till särskilda åtgärder på slakteriet

 

Ett svar på basis av vilket djuret inte får tas för transport till slakteriet eller djurförmedling, eller som ger upphov till särskilda åtgärder på slakteriet:

 

  • Det finns fel i registreringen av djuret. Svaret innehåller en uppgift om var felet finns. Alla fel som förekommer i registreringen utgör ett hinder för transport av djuret till slakteriet, och nötkreatur får inte tas för transport innan felen har korrigerats. Om orsaken till felmeddelandet är ett EU-signum som har antecknats eller anmälts felaktigt, kan förfrågan göras på nytt efter att EU-signumet har korrigerats. Registreringen av nötkreatur har kunnat godkännas utan födelsetid. I sådana fall får man som svar ett separat meddelande om att födelsetiden fattas ur registreringsuppgifterna, men att djuret kan tas för transport. I allmänhet är det fråga om gamla djur, vilket bör beaktas vid BSE-provtagningen.
  • Enligt registret har djuret dött. Endast nötkreatur som enligt registret är levande får tas för transport. Djur får inte heller tas för transport innan ett eventuellt fel som har gjorts i dess registreringsuppgifter eller registerförfrågan har korrigerats.
  • Restriktioner för förflyttning av djuret har påförts. Ett djur som har påförts restriktioner för förflyttning får i regel inte transporteras. I vissa fall är det dock tillåtet att transportera djuret till slakt trots restriktionerna. Svaret innehåller en uppgift som anges med en kod om huruvida ett djur som omfattas av restriktioner får transporteras till slakt eller inte.
  • Användning av djuret som livsmedel är förbjuden. Om det är förbjudet att använda köttet från ett djur som livsmedel, får djuret inte transporteras till slakteriet.
  • Djuret har utländskt ursprung. Nötkreaturet får tas för transport till slakteriet, men den avvikande uppgiften om ursprung ska beaktas i märkningen av nötköttet och vid BSE-provtagningen.
  • Begäran om provtagning eller någon annan anmärkning har gjorts för djuret. Slakteriet ska till besiktningsveterinären förmedla uppgifter om begäranden om provtagning och andra anmärkningar före besiktning av djuret före slakt.

 

Bilaga 2 innehåller en förteckning över koder som fås som svar på registerförfrågan, och som förhindrar tagande av ett nötkreatur för slakttransport.

 

3.4 Slakteriets egenkontroll

Slakteriets egenkontroll ska omfatta ett program med uppgifter om de djur som tagits för slakt, djurens ursprung, identifiering och vid behov ålder samt en beskrivning av hur man gör en registerförfrågan för nötkreatur i nötkreatursregistret, och hur utlämnandet av registerförfrågan verifieras.

 

Egenkontrollprogrammet för ett slakteri bör innefatta minst följande punkter:

  • Utnämnande av ansvariga personer för
    • identifiering av djur,
    • sammanställning av registerförfrågan för nötkreatur,
    • granskning av de svar som fås på förfrågan,
    • åtgärder som ska vidtas på grund av avvikande svar eller bristfällig märkning av djur.
  • Anvisning om sammanställning av förfrågan och vid behov bruksanvisningar om dataprogram.
  • Beskrivning av vilka slags svar på registerförfrågan som inte förhindrar transport av ett djur till slakt, och inte ger upphov till särskilda åtgärder i slakteriet. Om ett program som används av ett slakteri ger svaren i form av sifferkoder, ska förklaringarna till dessa koder antecknas i programmet för egenkontroll.
  • Utredning av åtgärder för att säkerställa att nötkreatur som har skickats till slakt tas för transport först då
    • slaktbilens förare har verifierat att de djur som är avsedda för slakt har öronmärken med samma EU-signum,
    • en registerförfrågan har gjorts för varje djur,
    • inget hinder för transport av djuren till slakt har framkommit i de svar man fått på registerförfrågan.
  • Beskrivning av granskningen av de svar man fått på registerförfrågan.
  • Anvisningar om att identifiera djur på slakteriet och om att hålla separat djur som bara har ett fäst öronmärke eller när det har märkts något annat avvikande i märkningen av djuren eller i registerförfrågan, och som väntar på besiktningsveterinärens granskning.
  • En beskrivning av hur de granskade svaren på registerförfrågan lämnas till besiktningsveterinären för besiktning före slakt, så att besiktningsveterinären hela tiden har tillgång till uppgifter om de nötkreatur som granskas i varje enskilt fall, och om placeringen av nötkreaturet i ladugården.
  • En beskrivning av hur besiktningsveterinären meddelas om avvikande svar och begäranden om provtagning, så att åtgärder på grund av dessa kan granskas senare.
  • En beskrivning av den journalföring som anknyter till registerförfrågningar.

4 DJURFÖRMEDLARE

 

Lagstiftningen om identifiering och registrering av djur förutsätter ett myndighetsregister om aktörer som genomför uppsamling oberoende av anläggning. Med termen avses en aktör som samlar upp djur för en kort tid från fler än en anläggning. Sådana aktörer är till exempel aktörer som köper och säljer djur, det vill säga så kallade djurförmedlare. Skyldigheten att anmäla verksamheten till myndighetsregistret gäller förmedlare av klöv- och hovdjur samt fjäderfä.

4.1 Djurförmedlarregister

 

Aktörer som genomför uppsamling av hov- och klövdjur och fjäderfän oberoende av en anläggning ska innan verksamheten inleds till regionförvaltningsverket anmäla de uppgifter som avses i artikel 90 i EU:s djurhälsoförordning (lag om identifiering och registrering av djur, 4 §).

 

Aktörer, transportörer och aktörer som genomför uppsamling oberoende av en anläggning ska till registret anmäla uppgifter om ändringar i de uppgifter som anmälts enligt 3–6 § i lagen om identifiering och registrering av djur samt att verksamheten upphört inom 30 dagar från händelsen. (JSMf 67/2022, 5 §).

 

Aktörer som genomför uppsamling av klöv- och hovdjur samt fjäderfä ska lämna uppgifter om sin verksamhet till regionförvaltningsverket 30 dagar innan verksamheten inleds. I samband med anmälan får aktören ett individuellt registreringsnummer, det vill säga ett djurförmedlarsignum. Av uppgifterna ska framgå aktörens namn och adress samt arterna och kategorierna av de klöv- och hovdjur som verksamheten omfattar. Aktören ska lämna uppgifter till regionförvaltningsverket om ändringar i verksamheten samt om att verksamheten upphört inom 30 dagar från händelsen. Instruktioner och ett formulär för lämnande av anmälan (inledning, ändring av verksamheten, upphörande) finns på regionförvaltningsverkens webbplatser https://avi.fi/sv/valj-arende/foretag-eller-organisation/tillstand-anmalningar-och-ansokningar/djur/anmalan-om-djurformedlingsverksamhet

 

4.2 Anmälan om djurförmedling i djurregistret

 

Enligt 3 § i med jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av djur (67/2022) ska djurförmedlare göra anmälningar om identifiering och registrering av djur till de artspecifika djurregistren (nötkreaturs-, får-, get- och svinregistren) inom sju (7) dagar från händelsen.

 

Anmälningar om djurförmedling till djurregistren:

  • Om ett djur förmedlas till livs till en annan djurhållare, väljs ”förmedling till livs” som förmedlingssätt.
  • Om ett djur förmedlas till ett slakteri, väljs ”förmedling till slakt” som förmedlingssätt.
    • Som motstycke gör slakteriaktören en slaktanmälan och i anmälan antecknas “djurförmedlaren har fört” som ankomstsätt
  • Om slakteriaktören även fungerar som djurförmedlare, görs en förmedlingsanmälan för djuret i samband med slaktanmälan. Då antecknas ”egen förmedlare har fört” som ankomstsätt.

 

Länkar för inloggning i djurregistren och mer information om användningen av appar samt användarguider finns på Livsmedelsverkets webbplats Ruokavirasto.fi/sv -> Djur -> Djurhållning, identifiering och registrering -> Märkning och registrering av djur -> Djurregistertillämpningar

 

4.3 Djurförmedlarens skyldigheter

 

4.3.1. Registerförfrågan

Den som tar emot ett djur för djurförmedling, transport eller slakt är skyldig att innan åtgärden i fråga vidtas göra en registerförfrågan för att utreda djurets duglighet. Registerförfrågan omfattar de uppgifter om ett djur som förts in i registret och av myndigheter meddelade förbud och förelägganden som riktar sig mot djuret (lag om identifiering och registrering av djur, 31 §).

 

Registerförfrågan är lagstadgad för nötkreatur, men den rekommenderas även för får och getter. Förmedlaren lämnar in registerförfrågan via e-tjänsten eller ett gränssnitt. Registerförfrågan ger information om huruvida djuret eller dess anläggning har påförts begränsande förelägganden eller förflyttningsförbud samt även huruvida djuret är registrerat. Ett djur som omfattas av restriktioner eller förbud eller som inte är registrerat får inte förmedlas. Mer detaljerade anvisningar om sammanställning av registerförfrågan finns i avsnitt 6 i denna anvisning.

 

4.3.2 Djurförmedlarens journalföring

 

Djurhälsolagen (EU) 2016/429, den delegerade förordningen (EU) 2019/2035 och jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av djur 67/2022 innehåller bestämmelser om aktörens journalföringsskyldighet. Journal ska föras i elektronisk form eller på papper. Till de delar aktören lämnar motsvarande uppgifter till registret inom tidsfristen för registeranmälan, behöver aktören inte föra journal separat.

 

En del av kraven på journalföring är gemensamma med lagstiftningen kring djurs välbefinnande vid djurtransporter (EU:s förordning om skydd av djur under transport 1/2005). Om en annan part än en kommersiell djurförmedlare fungerar som djurförmedlare (exempelvis en slakteriaktör gör anmälningar för sina egna förmedlingstransportörers del), ska innehavaren av tillståndet för transport av djur ändå försäkra sig om att journalföringen följer lagstiftningen om djurtransporter. Anmälningar till djurregistret omfattar endast journalföringen av djurförmedling till de delar de uppgifter som omfattas av kravet på journalföring kan registreras i djurregistren.

 

De uppgifter som krävs enligt lagstiftningen om identifiering ska antecknas senast den tredje dagen efter händelsen och förvaras på papper eller i elektronisk form. Journalen ska sparas i minst 3 års tid från den sista anteckningen och läggas fram för myndigheten på begäran. I journalen ska åtminstone följande uppgifter antecknas:

 

  • arterna, kategorierna, antalen och identifieringsuppgifterna om de djur som aktören ansvarar för
  • förflyttningar av djur som aktören ansvarar för, inklusive, enligt fallets karaktär, djurens ursprungs- och destinationsort samt förflyttningarnas datum
  • de handlingar som ska medfölja de förflyttade djuren
  • dödligheten för de djur som aktören ansvarar för
  • åtgärder för biosäkerhet, uppföljning, behandlingar, testresultat och andra anknytande uppgifter enligt vad som är ändamålsenligt med tanke på arten och kategorin av de landdjur som aktören ansvarar för.

 

5 DJURTRANSPORTÖRER

 

Djurtransportören kan också vara djurförmedlaren eller en aktör som genomför transporter av djur på uppdrag av en djurförmedlare. Djurtransportörer omfattas inte av krav på anmälningar till registret, förutom i de fall då djurtransportören även är förmedlaren. Dessutom ska den övriga lagstiftningens krav på kommersiella transporter av djur beaktas vid kommersiella transporter.

 

5.1 Djurtransportörens ansvar

 

5.1.1 Registerförfrågan

Den som tar emot ett djur för djurförmedling, transport eller slakt är skyldig att innan åtgärden i fråga vidtas göra en registerförfrågan för att utreda djurets duglighet. Registerförfrågan omfattar de uppgifter om ett djur som förts in i registret och av myndigheter meddelade förbud och förelägganden som riktar sig mot djuret (lag om identifiering och registrering av djur, 31 §).

 

Registerförfrågan är lagstadgad för nötkreatur, men den rekommenderas även för får och getter. En transportör som fungerar som djurförmedlingsföretag eller för en förmedlares räkning kan använda registerförfrågan för förmedlare. Registerförfrågan ger information om huruvida djuret eller dess anläggning omfattas av restriktioner för förflyttning eller förflyttningsförbud. Ett djur som är föremål för restriktioner eller ett förbud får inte förmedlas. Mer detaljerade anvisningar för utförande av registerförfrågan finns i avsnitt 5.1.1 till denna anvisning.

 

5.1.2 Djurtransportörens journalföring

Om kravet på journalföring i flera lagar är enhetlig, räcker det med en journal, förutsatt att den innehåller de uppgifter som krävs. Journalen ska på begäran och omedelbart göras tillgänglig för behöriga myndigheter, och den ska förvaras i minst tre år.

 

Åtminstone följande uppgifter ska antecknas och lagras i journalen:

  • anläggningar som transportörerna besöker;
  • kategorier, arter och antal djur som transporteras;
  • rengöring, desinficering och behandling av använda transportmedel med bekämpningsmedel mot skadedjur;
  • detaljer om de handlingar som medföljer ifrågavarande djur, inklusive handlingens nummer.

 

5.1.3 Djurtransportörens tillstånd eller registrering

Om djurtransportverksamheten är kommersiell, krävs ett djurtransporttillstånd. Om djurtransportören transporterar hov- och klövdjur mellan medlemsstater eller till länder utanför Europeiska unionen, ska uppgifter om transportverksamhet av hov- och klövdjur i enlighet med artikel 87 i djurhälsolagen lämnas till regionförvaltningsverket innan transportverksamheten inleds (lag om identifiering och registrering av djur, 6 §). En anmälan krävs dock inte om transportören har ett har ett djurtransporttillstånd enligt djurtransportlagstiftningen och ansökan om tillståndet även inkluderar transportverksamhet mellan medlemsstaterna. 

 

5.1.4 Granskning av djur som ska transporteras

Djurtransportörer får endast ta identifikationsmärkta djur från registrerade anläggningar för transport (AHL, artikel 124). Vid tagande för transport ska man alltid kontrollera att endast de djur som har anmälts för transport lastas.

 

Nötkreatur

De djur som tas för transport identifieras på basis av deras öronmärken (identifieringsmärken) vid lastning och lossning (se avsnitt 2.3.1 Identifieringsmärken för nötkreatur, bild 1). Ett nötkreatur som har importerats från en annan medlemsstat kan utöver ett öronmärke även ha ett elektroniskt identifieringsmärke, det vill säga ett chipp eller en bolustranspond. Elektroniska märken avläses med läsare för e-märken. I samband med avläsningen av identifieringsmärket finns det också skäl att i möjligaste mån observera att djurets kön, ålder och ras stämmer överens med det som anges i registret. Om man vid lastningen konstaterar att ett av öronmärkena fattas, ska man innan transporten inleds förse djuret med ett ersättande märke eller ett temporärt märke (rött temporärt märke, se avsnitt 2.5 Rött temporärt märke för nötkreatur, får och getter, bild 3) och skriva djurets EU-signum på märket. Djurets innehavare registrerar ibruktagandet av det temporära märket i nötkreatursregistret. Det temporära märket får endast användas för att säkerställa identifiering under slakttransport. Om båda öronmärkena fattas, får djuret inte tas för transport. Ett nötkreatur som tas för transport ska alltid ha två märken då det lastas i bilen.

 

Får och getter

Djur som tas för transport identifieras på basis av deras öronmärken (identifieringsmärken) vid lastning och lossning (se avsnitt 2.4.1 Identifieringsmärken för får och getter, bild 2). Det ena av de traditionella öronmärkena får ersättas med ett elektroniskt öronmärke, en injicerbar transponder (chipp) eller en bolustransponder. Identifieringsmärket ska vara godkänt av Livsmedelsverket. I samband med identifieringen finns det också skäl att i möjligaste mån observera att djurets kön, ålder och ras stämmer överens med det som anmälts. Om djuret är över 12 månader gammalt och det ena öronmärket konstateras fattas vid lastningen, ska djuret förses med ett ersättande märke eller ett temporärt (rött) märke innan transporten inleds. Djurets innehavare registrerar ibruktagandet av det temporära märket i får- eller getregistret. Det temporära märket får endast användas för att säkerställa identifiering under transporten.  Om båda öronmärkena fattas, får djuret inte tas för transport.

 

Svin

Svin ska märkas på sin födelseanläggning antingen med en tatuering, ett traditionellt öronmärke eller ett elektroniskt öronmärke senast 9 månader efter födelsen.  Tatueringen kan göras antingen med tatueringspistol på örat eller med tatueringshammare på låret. Födelseanläggningens märkningssignum används för märkningen.

 

Dessutom ska svin alltid märkas innan djuret överlåts till slakttransport genom att avgångsanläggningens märkningssignum tatueras på mitten av ryggen eller på bägge sidor av mittlinjen (slaktmärkning). Om djuret överlåts till slakttransport direkt från födelseanläggningen eller anläggningen i en godkänd produktionskedja inom 9 månader från födseln, är det dock tillräckligt att djuret förses enbart med slaktmärkning.

 

Slaktmärkningen för djur som tas för transport kontrolleras vid lastningen och lossningen. Om man vid lastningen konstaterar att slaktmärkningen fattas, ska djuret märkas innan transporten inleds.

 

6 SLAKTERIER

 

Slakt för kommersiella ändamål kan huvudsakligen endast ske i ett godkänt slakteri. Slakterier och vilthanteringsanläggningar godkänns av Livsmedelsverket och renslakterier av Regionförvaltningsverket i Lappland. Mer information om godkännande av slakterier finns på Livsmedelsverket webbsida Godkännande av slakteri.

 

6.1 Slakteriets skyldigheter

 

Den som tar emot ett djur för djurförmedling, transport eller slakt är skyldig att innan åtgärden i fråga vidtas göra en registerförfrågan för att utreda djurets duglighet. Registerförfrågan omfattar de uppgifter om ett djur som förts in i registret och av myndigheter meddelade förbud och förelägganden som riktar sig mot djuret (lag om identifiering och registrering av djur, 31 §).

 

Registerförfrågan görs i enlighet med 31 § i lagen om identifiering och registrering av djur individuellt i fråga om nötkreatur. En registerförfrågan görs inte i fråga om ett djur som kommer från en av Europeiska unionens medlemsstater eller från ett land utanför Europeiska unionen direkt till ett slakteri i Finland och djuret slaktas innan den för djuret föreskrivna tidsfristen för anmälan till registret gått ut (JSMf 67/2022, 10 §).

 

En aktör ska anmäla

[…]

4) förflyttning, ändring av innehavare och ett dött djurs bortskaffningssätt i fråga om nötkreatur, får och getter samt svin inom sju dagar från händelsen.

 

Om ett nötkreatur, ett får, en get eller ett svin försvinner ska detta anmälas inom sju dagar från händelsen. När ett nötkreatur, ett får, en get eller ett svin som har försvunnit hittas ska detta anmälas inom sju dagar från händelsen.

 

Ett slakteri ska anmäla det datum då djuret hämtats från anläggningen och identitetskoden för djurets identifieringsmärke inom sju dagar från händelsen. Därutöver ska slaktdagen och slaktvikten i fråga om nötkreatur, får och getter anmälas inom sju dagar från händelsen. (JSMf 67/2022, 3 §).

 

I sin plan för egenkontroll ska ett slakteri beskriva granskningen av identifieringen och registreringen av djur och de övriga åtgärder som nämns i anvisningen samt föra journal över dessa.

 

 

6.1.1 Registerförfrågan

 

Slakteriet ska göra en registerförfrågan för nötkreatur och försäkra sig om att endast nötkreatur om vilka registerförfrågan har gjorts och inga hinder för slakt eller transport har framkommit i svaren hämtas för slakt. Slakteriet ska granska det svar man har fått på registerförfrågan genom att jämföra det med journalen över de djur som har hämtats till slakteriet (exempelvis köpeavtal eller fraktsedel). För får och getter är registerförfrågan frivillig. Men med hjälp av registerförfrågan kan slakteriet för sin del verifiera att ett djur som tas för slakt inte har påförts förflyttningsförbud på grund av registerbrister eller en djursjukdom.

 

Djur kan komma till slakt en annan dag än den dag då registerförfrågan gjorts för dem. Därför ska slakteriet se till att slaktbilens förare har tillgång till uppgifter om de djur om vilka registerförfrågan har gjorts och till innehållet i de svar man fått på förfrågan.

 

Besiktningsveterinären ska ha tillgång till svaren på registerförfrågan för alla de nötkreatur som väntar på besiktning före slakt och till uppgifter om placeringen av djuren i ladugården. Uppgifter om avvikande svar och de åtgärder dessa ger upphov till ska läggas fram separat för veterinären. Besiktningsveterinären kan inleda besiktningen av djuren före slakt först efter att han eller hon har fått information om att slakteriet har lämnat registerförfrågan och granskat svaret på ett ändamålsenligt sätt.

 

Vid behov kan registerförfrågan göras på nytt då djuret redan har anlänt till slakteriet, ifall djuren har skickats från gården ändamålsenligt märkta och registerförfrågan har gjorts, men om man ändå märker ofullständiga uppgifter i märkningen eller registreringen av djuren före slakten. I sådana fall ska slakteriet göra en skriftlig utredning till besiktningsveterinären om korrigeringen av situationen.

 

6.1.2 Identifiering av djur

 

Slakteriet ska säkerställa att nötkreatur, får, getter eller svin endast tas för slakt, transport eller förmedling, om djuren är märkta enligt bestämmelserna och registrerade i djurregistret. Då djuren kommer till slakteriet ska deras identifierbarhet kontrolleras (för nötkreatur ska båda öronmärkena gå att läsa, får eller getter har ett eller två öronmärken beroende på deras ålder, svin är minst slaktmärkta). Samtidigt kontrollerar man på en allmän nivå att djuret till det yttre motsvarar de inlämnade uppgifterna (ras, kön) och att antalet djur överensstämmer med det anmälda antalet.

Närmare anvisningar om märkning och registrering av djur finns i kapitel 2 i denna anvisning.

 

6.1.3 Slaktanmälan

 

Ett slakteri ska anmäla det datum då djuret hämtats från anläggningen och identitetskoden för djurets identifieringsmärke inom sju dagar från händelsen. Därutöver ska slaktdagen och slaktvikten i fråga om nötkreatur, får och getter anmälas inom sju dagar från händelsen. (JSMf 67/2022, 3 §)

 

Slaktanmälan för nötkreatur, får och getter eller anmälan om köp av svin till slakteri ska göras inom 7 dagar från det att djuret hämtats eller slaktats. Slaktanmälan till nötkreaturs-, får- och getregistret eller anmälan om köp till slakteri till svinregistret görs via e-tjänsten eller ett gränssnitt.

 

6.1.4 Slakteriets egenkontroll

 

I sin egenkontroll ska ett slakteri dagligen föra journal över och arkivera uppgifter om de djur som tagits för slakt, deras ursprung, identifiering och vid behov ålder, alla registerförfrågningar (förfrågningsmetod, vem som gjort förfrågan och tidpunkt), de svar man har fått, granskning av de svar man har fått samt de åtgärder som svaren gett upphov till. Se slakteriets egenkontroll, punkt 3.4.

 

Registerförfrågningar

 

  • Slakteriet beaktar svaren på registerförfrågan, såsom restriktioner för förflyttning, begäranden om provtagning, slaktförbud och övriga anmälningar.
  • Slakteriet anmäler fel i sammanställningen av registerförfrågningar samt avvikande svar på registerförfrågningar och de åtgärder som dessa har gett upphov till till den officiella veterinär som arbetar vid slakteriet.

 

Identifiering och registrering av djur

 

  • Har slakteriet tagit emot, överlåtit, tagit för transport eller slakt omärkta eller bristfälligt märkta djur?
  • Har slakteriet tagit emot, överlåtit, tagit för transport eller slakt oregistrerade eller bristfälligt registrerade nötkreatur, får, getter eller svin?

 

Journalföringen av egenkontrollen förvaras i två års tid.

 

6.2 Besiktningsveterinärens åtgärder

 

Besiktningsveterinären ska övervaka och verifiera att slakteriet iakttar lagstiftningen och denna anvisning. Om besiktningsveterinären observerar att ett slakteri inte iakttar lagstiftningen om identifiering och registrering, ska besiktningsveterinären vidta nödvändiga åtgärder för att korrigera situationen. Besiktningsveterinären övervakar effektiviserat granskningen av märkningen och registreringen av djur i sådana fall, där ett slakteri upprepade gånger godkänner sådana djur för slakt som inte borde tas emot till slakteriet. Vid behov använder besiktningsveterinären administrativa tvångsmedel (se kapitel 7 i denna anvisning) vid övervakningen av ett slakteri.

 

Punkt 7.3.1 innehåller information om besiktningsveterinärens åtgärder vid övervakningen av genomförandet av registerförfrågningar och deras resultat.

 

Om öronmärket eller öronmärkena för ett djur skadas eller faller av under en transport, ska djuret i slakteriets ladugård placeras så att det kan hållas separat från andra djur för att vänta på besiktningsveterinärens besiktning. Föraren ska ge en skriftlig försäkran om att nötkreaturet var märkt enligt bestämmelserna då det togs för slakttransport. Försäkran kan ges på ett formulär enligt den modell som presenteras i bilaga 1. Djur får inte märkas med öronmärken på slakteriets område.

 

Om besiktningsveterinären observerar eller får kännedom om en misstanke om att skyldigheten att märka och registrera djuren inte iakttas då djuren lämnar anläggningen, ska besiktningsveterinären anmäla detta till regionförvaltningsverket i djurhållarens, förarens eller djurförmedlarens område.

 

Besiktningsveterinären övervakar den verksamhet som anknyter till identifiering av djur och registerförfrågningar, både separat och i samband med besiktningen före slakt (ante mortem-besiktning). Besiktningsveterinären väljer exempelvis en gång i veckan slumpmässigt ut flera nötkreatur och kontrollerar att det EU-signum som finns på deras öronmärken är detsamma som de svar man fått på registerförfrågningarna.

 

Dessutom granskar besiktningsveterinären regelbundet de journaler som slakteriet för över utförandet av registerförfrågningar, de svar som fås och anknytande åtgärder. Vid granskningen av journalerna fästs uppmärksamhet vid huruvida avvikande svar har lett till ändamålsenliga åtgärder, och huruvida man har anmält dessa till besiktningsveterinären.

 

I samband med den övriga granskningen av egenkontrollen kontrollerar besiktningsveterinären årligen egenkontrollprogrammet gällande identifiering av djur och registerförfrågningar och genomförandet av programmet. Besiktningsveterinären för journal om den övervakning som han eller hon genomför.

 

I journalen antecknas minst:

  • tidpunkter för övervakningen,
  • antalet djur som granskats och/eller en anteckning om granskningen av journaler,
  • resultaten av granskningarna samt
  • åtgärder på grund av observerade missförhållanden.

 

6.2.1 Tillsyn före slakt (ante mortem)

 

Innan djuren besiktas före slakt presenterar slakteriet för besiktningsveterinären de handlingar på basis av vilka man kan konstatera att registerförfrågningarna har genomförts och att de svar som tagits emot har granskats. Slakteriet ska ge besiktningsveterinären en skriftlig redogörelse och journaler över de åtgärder som vidtagits på grund av avvikande svar. Besiktningen före slakt och slakten får inte inledas förrän redogörelsen har avgivits.

 

Om besiktningsveterinären i exceptionella fall vid ante mortem-besiktningen inte har tillgång till uppgifter från registerförfrågan, ska han eller hon i enlighet med förvaltningslagen (434/2003, 31 §) och beroende på fallet antingen be slakteriet komplettera uppgifterna för genomförandet av köttbesiktningen eller skaffa uppgifterna själv.

 

Som en del av ante mortem-journalen bör besiktningsveterinären föra journal om begäranden om komplettering av uppgifter, de uppgifter som fåtts som svar på begärandena samt besiktningsveterinärens egna utredningar. Utredningarna ska beaktas då köttbesiktningsbeslutet utarbetas. Dessutom ska besiktningsveterinären granska slakteriets egenkontrollsystem samt vid behov förutsätta att aktören ändrar sina förfaringssätt för att undvika motsvarande situationer.

 

Vid besiktningen före slakt kan djuret godkännas för slakt, då det är ändamålsenligt märkt och man i registerförfrågan har fått de relevanta uppgifterna, eller då slakteriaktören till besiktningsveterinären har gett en tillförlitlig redogörelse om märkningarna och registreringen av det djur som har hämtats till slakt.

 

Vid ante mortem-besiktningen ska ett djur underkännas på grund av bristfällig spårbarhet ifall:

  • det djur som ska godkännas för slakt inte med rimlig säkerhet kan identifieras, det vill säga att djuret inte är ändamålsenligt märkt
  • djuret inte är ändamålsenligt registrerat, eller
  • enligt den registerförfrågan som gjorts ska köttet från djuret avlägsnas från livsmedelskedjan ifall svaret innehåller restriktioner av användningen som förhindrar användning som livsmedel.

 

För djur som har underkänts vid ante mortem-besiktningen (oberoende av skäl) och för djur som har dött på slakteriet före slakten ska bortskaffningsmetoden för djuret anmälas till djurregistret i samband med slaktanmälan (dött före slakt).

 

Enligt artikel 124 i djurhälsolagen är förflyttning och mottagande tillåtet endast för djur som uppfyller de bestämmelser om identifiering och registrering som utfärdats genom AHL och med stöd av den (artiklarna 112–120). Dessutom ska de djurartsspecifika bestämmelserna i 9–12 § i identifieringslagen uppfyllas. Vid användning av ersättande identifieringsmärken (ersättande märke, temporärt märke) ska man iaktta det som fastställs i 8 § i förordningen om identifiering av djur för att djuret ska kunna anses vara tillförlitligt identifierat.

 

Då besiktningsveterinären fattar köttbesiktningsbeslut, ska han eller hon iaktta de bestämmelser om utredning av ärendet och hörande av parter som finns i förvaltningslagen.

 

Om djuren vid besiktningen före slakt inte kan godkännas för slakt på grund av skäl som anknyter till märkning och/eller registrering, kan besiktningsveterinären inte tillåta att djuret återbördas levande till gården, utan djuret bör avlivas på slakteriet och därefter hanteras i enlighet med biproduktlagstiftningen. Mer information om animaliska biprodukter finns på Livsmedelsverkets webbplats ruokavirasto.fi/sv>djur>animaliska biprodukter och döda djur>animaliska biprodukter

 

Utöver registerförfrågan omfattar journalföringen gällande besiktning av djur före slakt

även följande punkter:

  • EU-signum för de nötkreatur som besiktats före slakt,
  • uppgifter om och antal bristfälligt märkta och registrerade djur,
  • aktörens redogörelser om missförhållanden som framkommit i märkningen och registreringen av nötkreatur,
  • uppgifter om besiktningsveterinärens egna vidare utredningar,
  • den som genomfört besiktningen, datum och klockslag, och
  • resultatet av besiktningen och påföljande åtgärder.

 

Besiktningsveterinären ska utan dröjsmål anmäla bristfälligt märkta eller registrerade nötkreatur till länsveterinären. Anmälan kan göras på ett formulär enligt den modell som presenteras i bilaga 3. Anmälningarna ska förvaras som en del av tillsynsjournalen.

 

6.2.2 Tillsyn efter slakt (post mortem)

När brister i djurets märkning eller registrering observeras först i samband med post mortem-besiktningen, kan besiktningsveterinären till tillämpliga delar följa de anvisningar som har givits om ante mortem-besiktningen. Man bör dock särskilt beakta att om svaret från registerförfrågan innehåller faktorer på basis av vilka djuret borde ha underkänts i ante mortem-besiktningen, ska besiktningsveterinären korrigera sitt köttbesiktningsbeslut på ändamålsenligt sätt samt precisera sin verifieringspraxis i samband med ante mortem-besiktningen.

 

Besiktningsveterinären ska slumpmässigt kontrollera att antalet slaktade djur stämmer överens med de antal djur som slaktats. Kontroll kan till exempel göras genom att jämföra de djurantal som rapporterats i köttbesiktningens månadsrapport med antalet slaktanmälningar i nöt-, får- och getregistret. För svindjur ska det kontrolleras att antalen överensstämmer med slakteriets rapporterade "köp till slakteri"-antal i svinregistret.

 

Vid kontrollen bör man också säkerställa att slakteriet har följt sju (7) dagars tidsfrist för anmälningarna.

 

Djurhållare ska anmäla ibruktagandet av ett temporärt märke till nötkreaturs- får- och getregistret inom sju (7) dagar efter att märket har tagits i bruk. Tidsfristen för anmälan är således efter slakten. I nötkreaturs-, får- eller getregistret ska slakteriets besiktningsveterinär kontrollera att djurhållaren har lämnat anmälan om ibruktagande av ett temporärt märke på ändamålsenligt sätt. Ifall detta inte har gjorts ska länsveterinären utan dröjsmål meddelas om ärendet.

7 ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER

 

I detta avsnitt behandlas de administrativa åtgärder som Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer och regionförvaltningsverkets länsveterinärer tillämpar då de övervakar identifieringen och registreringen av djur vid slakterier och i djurtransporter samt då de övervakar djurförmedlingsverksamhet.

 

7.1 Tillämplig lagstiftning

 

EU:s djurhälsolag (EU) 2016/429

                      Kontrollförordningen (EU) 2017/625

                      Lagen om identifiering av djur 1069/2021

                      Förordningen om identifiering av djur 67/2022

                      Förvaltningslagen 434/2003

 

7.2 Tillsynsgrund och behörighet

 

Om bristande efterlevnad konstateras ska de behöriga myndigheterna vidta a) alla åtgärder som är nödvändiga för att fastställa orsaken till och omfattningen av den bristande efterlevnaden samt fastställa aktörens ansvar, och b) lämpliga åtgärder för att säkerställa att den berörda aktören åtgärdar den bristande efterlevnaden och förebygger ytterligare upprepningar. ((EU) 2017/625, artikel 138.1).

 

När en behörig tillsynsmyndighet observerar att kraven på identifiering och registrering av djuren inte har iakttagits, utarbetas en inspektionsberättelse om observationerna, och de nödvändiga administrativa åtgärderna vidtas. Beroende på fallet strävar man efter ändamålsenliga administrativa åtgärder för att aktören ska korrigera de konstaterade bristerna, så att situationen återgår till den nivå som bestämmelserna förutsätter.

 

Administrativa åtgärder enligt den nationella lagstiftningen (lag om identifiering och registrering av djur, 1069/2021) är föreläggande (32 §), begränsning, förbud eller andra administrativa åtgärder (33 §) och återkallande av registrering (34 §).

 

I artikel 138 i kontrollförordningen (EU) 2017/625 definieras de lämpliga åtgärder som nämns ovan i artikel 138.1 i kontrollförordningen enligt följande:

  1. När de behöriga myndigheterna agerar i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska de vidta alla åtgärder som de anser
    är lämpliga för att se till att de bestämmelser som avses i artikel 1.2 efterlevs, inklusive, men inte begränsat till, att
  2. a) beordra eller utföra behandlingar av djur,
  3. b) beordra att djur lossas, lastas om till ett annat transportmedel, hålls och sköts om, placeras i karantän eller att slakt av
    djur senareläggs, samt om nödvändigt, beordra att veterinärhjälp söks,
  4. c) beordra att varor behandlas, att märkning ändras eller att korrigerande information förmedlas till konsumenterna,
  5. d) begränsa eller förbjuda att djur eller varor släpps ut på marknaden, förflyttas, förs in i unionen eller exporteras samt
    förbjuda att de återsänds till den avsändande medlemsstaten eller beordra att de återsänds till den avsändande
    medlemsstaten,
  6. e) beordra aktören att öka egenkontrollernas frekvens,
  7. f) beordra att vissa av den berörda aktörens verksamheter blir föremål för ökad eller systematisk offentlig kontroll,
  8. g) beordra att varor dras tillbaka, återkallas, bortskaffas och destrueras, i tillämpliga fall tillåta att varorna används för andra
    ändamål än de som de ursprungligen var avsedda för,
  9. h) beordra att hela eller delar av den berörda aktörens företag, eller dess anläggningar, installationer eller andra lokaler,
    isoleras eller stängs under en lämplig tidsperiod,
  10. i) beordra att hela eller delar av den berörda aktörens verksamhet och, i förekommande fall, de webbplatser som aktören driver eller använder, läggs ner under en lämplig tidsperiod,
  11. j) beordra att registreringen eller godkännandet för den berörda anläggningen, anordningen, installationen eller
    transportmedlet återkallas tillfälligt eller slutgiltigt, eller att en transportörs tillstånd eller förarens kompetensbevis återkallas tillfälligt eller slutgiltigt,
  12. k) beordra att djur slaktas eller avlivas, under förutsättning att detta är den lämpligaste åtgärden för att skydda människors hälsa, djurs hälsa och djurskyddet.

 

I 33 § i lagen om identifiering av djur hänvisas med “andra administrativa åtgärder” till dessa åtgärder.

 

Med stöd av lagen om identifiering av djur är de behöriga myndigheterna Livsmedelsverket (i de slakterier och vilthanteringsanläggningar där det utövar tillsyn över efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen, 20 §), regionförvaltningsverken (21 §), NTM-centralen (22 §), kommunalveterinären (23 §) och tullen (24 §). I denna anvisning behandlas i första hand sådana administrativa åtgärder som hör till uppgifterna för Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer och regionförvaltningsverkets länsveterinärer.

 

För tillsynen över identifiering och registrering av djur har Livsmedelsverket utarbetat en anvisning om användning av administrativa tvångsmedel, som har publicerats i Pikantti: djur à märkning och registrering à anvisningar, guider och formulär. Livsmedelsverkets anvisning om användning av vite finns i avsnittet tillägg à styrning och ledning à rättsliga frågor i Pikantti. I denna anvisning har frågor som behandlas i ovannämnda anvisningar inte upprepats.

 

För processerna för olika administrativa åtgärder (exempelvis föreläggande och anknytande hörande) har det även utarbetats modellhandlingar, som finns på ovannämnda sida. Modellerna har publicerats i Word-format och kan fritt redigeras av användarna.

                     

7.3 Föreläggande

 

Den behöriga myndigheten kan förelägga den som bryter mot denna lag, EU:s djurhälsoförordning eller de bestämmelser om identifiering och registrering av djur som utfärdats med stöd av dem att fullgöra sin skyldighet omedelbart eller inom en tid som är tillräcklig med avseende på ärendets natur (lag om identifiering och registrering av djur, 32 §).

 

Administrativa anvisningar om förelägganden finns i anvisningen om tillsynens tvångsmedel.

 

Nedan presenteras de vanligaste bristerna hos slakterier, transportörer och förmedlare vad gäller kraven på identifiering och registrering av djur. I fråga om dessa bör tillsynsmyndigheten överväga att påföra slakteriaktören förelägganden.

 

 

7.3.1 Försummelser i anknytning till registerförfrågan

                     

Den som tar emot ett djur för djurförmedling, transport eller slakt är skyldig att innan åtgärden i fråga vidtas göra en registerförfrågan för att utreda djurets duglighet. Registerförfrågan omfattar de uppgifter om ett djur som förts in i registret och av myndigheter meddelade förbud och förelägganden som riktar sig mot djuret.

 (Lag om identifiering och registrering av djur, 31 §)

 

Registerförfrågan görs i enlighet med 31 § i lagen om identifiering och registrering av djur individuellt i fråga om nötkreatur. En registerförfrågan görs inte i fråga om ett djur som kommer från en av Europeiska unionens medlemsstater eller från ett land utanför Europeiska unionen direkt till ett slakteri i Finland och djuret slaktas innan den för djuret föreskrivna tidsfristen för anmälan till registret gått ut (JSMf 67/2022, 10 §).

 

Registerförfrågningar om nötkreatur finns till påseende i nötkreatursregistret. I uppgifterna om ifrågavarande djur, i punkten “genomförda registerförfrågningar” i menyn som öppnas till vänster. I förteckningen visas även resultatet av förfrågan. I kolumnen “Restriktioner för förflyttning” har de nämnda förbuden sparats i ELTE-datasystemet, till vilket åtkomst kan sökas i Åtkomstkontrollen.

 

Ifall det framkommer att inlämnandet av registerförfrågningar försummas, beordras aktören vid behov skriftligt att i fortsättningen iaktta bestämmelserna om registerförfrågan. Det finns skäl att förelägga att ändringen av dessa förfaranden ska ske omedelbart. Iakttagandet av föreläggandet kontrolleras vid en förnyad kontroll.

 

7.3.2 Försummelser i anknytning till lämnande av förmedlingsanmälan

                     

                      En aktör ska anmäla

1) uppgifter om ett nötkreaturs […] död inom sju dagar från händelsen i fråga,

2) uppgifter om ett fårs eller en gets […] död inom sju dagar från händelsen i fråga,

4) förflyttning, ändring av innehavare och ett dött djurs bortskaffningssätt i fråga om nötkreatur, får och getter samt svin inom sju dagar från händelsen.

 

Om ett nötkreatur, ett får, en get eller ett svin försvinner ska detta anmälas inom sju dagar från händelsen. När ett nötkreatur, ett får, en get eller ett svin som har försvunnit hittas ska detta anmälas inom sju dagar från händelsen. (Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av djur 67/2022, 3 §)

 

Vad gäller djurens spårbarhet är det väsentligt att de korrekta anmälningarna lämnas med korrekt roll. Om aktören är både slakteriet och förmedlaren, och även djurhållaren då det gäller småskaliga slakterier, ska man övervaka att de korrekta anmälningarna lämnas med korrekt roll.

 

7.3.3 Försummelser i anknytning till lämnande av slaktanmälan

                     

Ett slakteri ska anmäla det datum då djuret hämtats från anläggningen och identitetskoden för djurets identifieringsmärke inom sju dagar från händelsen. Därutöver ska slaktdagen och slaktvikten i fråga om nötkreatur, får och getter anmälas inom sju dagar från händelsen (JSMf 67/2022, 3 §).

 

                     

Slaktanmälningar jämförs med slakteriets månatliga anmälningar för att det på basis av siffrorna ska kunna verifieras att slaktanmälningar lämnas till de djurartsspecifika registren om alla de djur som slaktas. Om man observerar skillnader i siffrorna, kan lokaliseringsinformationen om de slaktade nötkreaturen kontrolleras i nötkreatursregistret. Ifall man observerar att en slakteriaktör har för vana att försumma tidsfristerna för slaktanmälningar eller lämna anmälningarna ogjorda, beordras aktören vid behov skriftligt att i fortsättningen iaktta de bestämmelser som anknyter till slaktanmälningar. Det finns skäl att förelägga att ändringen av dessa förfaranden ska ske omedelbart och att de uppgifter som fattas ska anmälas inom en angiven tidsfrist. Iakttagandet av föreläggandet kontrolleras vid en förnyad kontroll.

 

7.3.4 Verifiering av djurens identifierbarhet; hantering av bristfälligt märkta djur

 

Vid behov påförs aktören ett skriftligt föreläggande, om det framgår att bristfälligt märkta och/eller registrerade djur och djur som därmed är föremål för restriktioner för förflyttning har tagits för transport, förmedling eller slakt trots de begränsningar som framkommit i svaret på registerförfrågan. Det finns skäl att förelägga att ändringen av dessa förfaranden ska ske omedelbart. Iakttagandet av föreläggandet kontrolleras vid en förnyad kontroll.

 

7.4 Begränsning, förbud och andra administrativa åtgärder

 

Den behöriga myndigheten får begränsa eller förbjuda utsläppande av djur på marknaden, annan överlåtelse av djur eller förflyttning av djur till eller från en anläggning eller vidta andra administrativa åtgärder enligt artikel 138.2 i kontrollförordningen, om denna lag, EU:s djurshälsoförordning eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem inte iakttas vid identifiering och registrering av djur. […] Meddelande av ett förbud eller en begränsning eller vidtagande av någon annan administrativ åtgärd förutsätter att aktören trots uppmaning från myndigheten inte inom utsatt tid har avhjälpt bristen. Den behöriga myndigheten ska återkalla en begränsning, ett förbud eller någon annan administrativ åtgärd som den meddelat genast när det på basis av en utredning kan säkerställas att missförhållandet har avhjälpts och att förpliktelserna iakttas. (Lag om identifiering och registrering av djur, 33 §)

 

De åtgärder som räknas upp i artikel 138 i kontrollförordningen har presenterats i kapitel 7.2 i denna anvisning.

 

Utfärdande av en uppmaning är en förutsättning för att de förbud eller restriktioner som avses i 33 § i lagen om identifiering av djur ska kunna införas och för att andra administrativa åtgärder ska kunna användas i enlighet med artikel 138.2 i kontrollförordningen. För att ett förbud, en begränsning eller en annan administrativ åtgärd ska kunna påföras krävs enligt lagrummet att aktören trots myndighetens uppmaning inte har åtgärdat bristen inom utsatt tid. Om man i ett förvaltningsförfarande använder ett föreläggande i enlighet med 32 § i lagen om identifiering av djur, krävs ingen uppmaning före föreläggandet.

 

7.5 Tillsyn över iakttagandet av förvaltningsbeslutet, förnyad kontroll

                     

Iakttagandet av ett föreläggande ska alltid kontrolleras. Korrigeringen av konstaterade brister verifieras genom en förnyad kontroll som görs då den angivna tidsfristen för korrigeringarna har löpt ut. Anvisningar om förnyad kontroll finns även i kapitel 12 i anvisningen om tillsynens tvångsmedel.

 

Observationer om iakttagandet av föreläggandet antecknas i den inspektionsberättelse som utarbetas om den förnyade kontrollen. Om föreläggandet har iakttagits ändamålsenligt, konstateras att det inte längre är giltigt. Om föreläggandet endast har iakttagits delvis eller inte alls, konstateras i inspektionsberättelsen de missförhållanden som fortfarande föreligger och en ny tidsfrist kan utfärdas för att korrigera dessa. Ifall man vid den förnyade kontrollen konstaterar att det utfärdade förvaltningsbeslutet inte har iakttagits, kan det vara nödvändigt att förena föreläggandet med vite eller hot om tvångsutförande. Livsmedelsverkets anvisning om vite innehåller anvisningar om processen för vite.

 

7.6 Polisanmälan / begäran om utredning

                     

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en begränsning eller ett förbud som den behöriga myndigheten meddelat eller någon annan åtgärd som myndigheten vidtagit med stöd av 33 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot lagen om identifiering och registrering av djur dömas till böter.

 

Myndigheten behöver inte anmäla en förseelse till förundersökningsmyndigheten, om gärningen eller försummelsen är ringa och det inte är fråga om upprepade överträdelser av myndighetens begränsningar, förbud eller åtgärder. (Lag om identifiering och registrering av djur, 38 §)

 

Livsmedelsverket har gett anvisningar om att den myndighet som har påfört ett förflyttningsförbud (RFV, NTM, kommunen) ska lämna begäran om utredning efter att den har konstaterat ett brott mot förflyttningsförbudet. Brott mot förflyttningsförbud konstateras via de överträdelsemeddelanden som inkommer i ELTE-systemet. Om ett slakteri har brutit mot ett förflyttningsförbud och detta ger upphov till ett överträdelsemeddelande, skickar tillsynsmyndigheten även begäran om utredning till slakteriets besiktningsveterinärer för kännedom, så att de för sin del kan övervaka att anvisningarna om egenkontroll gällande granskningen av förflyttningsförbud iakttas i slakteriet.

 

BILAGA 1 Försäkran om ändamålsenlig märkning av djur

BILAGA 2 Koder som förekommer i svaret på registerförfrågan i nötdjursregistret

BILAGA 3 Anmälan om ankomst av ett bristfälligt märkt djur till slakteriet