Under 2023 rapporterade tillsynsmyndigheterna om 935 kontroller av identifiering och registrering av djur. Övervakningen genomförs av närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), regionförvaltningsverken, kommunernas tillsynsenheter samt Ålands tillsynsmyndigheter. Övervakningen riktas till alla djurarter och djurhållningsplatser som omfattas av systemet för identifiering och registrering av djur, oberoende av djurantal och deras användningsändamål. 46 % av kontrollerna gällde nötkreatur, 28 % får- och getdjur, 18 % hästdjur, 5 % svindjur och 3 % andra djurarter.
Övervakningen utförs genom Livsmedelsverkets riskbaserade och slumpmässiga urval samt som övrig övervakning som utförs av tillsynsmyndigheterna. Urvalskontrollerna utförs av NTM-centralerna och Ålands tillsynsmyndigheter. 66 % av kontrollerna av nötkreatur, 67 % av kontrollerna av svin och 56 % av kontrollerna av får och getter var baserade på urval. Närmare kontrollobservationer per djurart är för närvarande endast tillgängliga för kontroller av nötkreatur, får, getter och svin som utförs av de tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över urvalet, på grund av att ett lämpligt datasystem saknas. Observationerna nedan grundar sig på ovan nämnda kontroller.
Hos nötkreatur observerades brister i identifieringen och/eller registreringen på drygt 78 procent av alla kontrollerade djurhållningsplatser. De vanligaste bristerna gällde öronmärkning. Vid urvalskontrollerna kunde man konstatera att sådana fanns hos knappt sex procent och vid övrig övervakning hos drygt tio procent av de kontrollerade djuren. De vanligaste bristerna i registreringen var att uppgifterna om djurhållningsplatsen var felaktiga, vilket observerades vid urvalskontroller hos drygt två procent och vid den övriga övervakningen hos drygt sex procent av nötkreaturen.
Vid övervakningen kontrolleras också om djurhållaren har iakttagit tidsfristerna för anmälningar till nötkreatursregistret. 79 procent av dem som valdes ut för övervakning hade iakttagit tidsfristerna. I den övriga övervakningen konstaterades fler försummelser - endast hälften av djurhållarna hade gjort alla registeranmälningar i tid. Iakttagandet av tidsfristerna spelar en nyckelroll i fall av en djursjukdom, där det behövs så aktuell information som möjligt om djurens placering och förflyttningar.
Djurhållaren ska också registrera djurhållning och djurhållningsplatserna i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret. Vid urvalskontrollerna konstaterades att 82 procent av djurhållarna hade uppgifterna i skick. Vid övrig övervakning var den siffran 70 procent. Största delen av de observerade bristerna gällde anmälan av uppgifter om djurhållningsplatsens maximala kapacitet. En del fel observerades också i registreringen av djurhållningens verksamhetsform till exempel i situationer där produktionsinriktningen hade ändrats från mjölkboskapsgård till nötköttsproduktion.
Vid övervakningen av får och getter observerades brister i 69 procent av alla inspekterade djurhållningsplatser. Den vanligaste observerade bristen gällde registrering av djur. Felaktiga uppgifter om djurhållningsplatsen var också för denna djurartsgrupp den vanligaste bristen i anslutning till registreringen. Det upptäcktes bland 15 procent av djuren på de djurhållningsplatser som valts ut för tillsyn och bland 18 procent av de djur som övervakades på andra grunder. Andelen som följt tidsfristerna för anmälningar till får- och getregistret i enlighet med bestämmelserna var 69 % vid urvalskontroller och 48 % vid övrig övervakning. De uppgifter som anmälts till djurhållar- och djurhållningsplatsregistret konstaterades vara riktiga och uppdaterade hos 83 procent av objekten för urvalskontroller och hos 78 procent av de gårdar som inspekterats på andra grunder. Liksom på nötkreatursgårdar var den vanligaste observerade bristen förknippad med uppgifter om djurhållningsplatsernas maximala kapacitet. I viss mån observerades saknade djurhållningsanmälningar, t.ex. i situationer där det på djurhållningsplatsen fanns både får- och getdjur, men man enbart anmält djurhållning av den ena arten. Vid kontrollerna observerades också några oregistrerade djurhållningsplatser för får och getter.
På djurhållningsplatser för svin gällde största delen av de observerade bristerna anmälningar om händelser gällande svin och djurantal till svinregistret. Brister upptäcktes på 23 procent av de djurhållningsplatser som valts ut för urvalskontrollerna och på 67 procent av de djurhållningsplatser som kontrollerades på andra grunder. I några fall upptäcktes också brister i djurens identifieringsmärkningar och i bokföringen av djurhållningsplatsen. Vid urvalskontrollerna konstaterades uppgifterna i djurhållar- och djurhållningsplatsregistret vara riktiga hos 79 procent av tillsynsobjekten. Den vanligaste bristen gällde även på svingårdar uppgifter om djurhållningsplatsens maximikapacitet.
Regionförvaltningsverken och kommunernas tillsynsenheter övervakade också kraven på identifiering och registrering av hästdjur och andra djurarter. Hästdjuren kontrollerades i samband med den övriga övervakningen av dem, såsom vid djurskyddstillsynens inspektionsbesök. Till övriga djurarter räknas kamel- och hjortdjur, hundar, pälsdjur, produktionskaniner, fjäderfä och fåglar, bin och humlor samt vattenbruksdjur. Noggrannare observationer av dessa finns inte att tillgå på grund av att ett lämpligt datasystem saknas.
Ett förbud mot förflyttning av djur kan utfärdas för den tid det tar att avhjälpa de brister som har konstaterats vid kontrollen. Syftet med förbudet är att förhindra att ett djur vars identifierbarhet och/eller spårbarhet inte kan verifieras kommer ut i livsmedelskedjan eller orsakar risk för spridning av djursjukdomar. Under året meddelade tillsynsmyndigheterna sammanlagt 81 olika aktörer förbud mot förflyttning av nötkreatur, får, getter och hästdjur. Åtta påföljdsavgifter påfördes för övervakningen och sex begäran om utredning gjordes.
Mer information:
Specialsakkunnig Anne Ojala; anne.ojala@ruokavirasto.fi
Läs mer: Eläinten tunnistamisen ja rekisteröinnin valvonta 2023 (pdf)