Under 2021 utförde Närings-, trafik- och miljöcentralerna och Statens Ämbetsverk på Åland övervakning av märkning och registrering av djur på 745 aktörers djurhållningsplatser. Sammanlagt inspekterades 872 djurhållningsplatser. Av övervakningarna riktades 64 procent till nötkreatur, 31 procent till får och getter och 5 procent till svin. Cirka hälften av alla kontroller var stickprovskontroller i anslutning till övervakning av tvärvillkoren för jordbruksstödssystemet. 75–80 procent av de objekt som årligen väljs ut för övervakning i de centraliserade urvalen väljs riskbaserat.
Vid 74 procent av de kontrollerade djurhållningsplatserna upptäcktes brister gällande kraven på märkning och registrering av djur. Andelen är något mindre än 2020, då brister konstaterades vid 80 procent av djurhållningsplatserna. I fråga om förekomsten av brister finns det ändå stora skillnader mellan djurarterna.
Flest brister konstaterades liksom under tidigare år bland får och getter, varför dessa djurhållningsplatser kontrollerades betydligt mer än året innan. Vid 79 procent av de kontrollerade djurhållningsplatserna upptäcktes brister gällande kraven på märkning och registrering av djur. Året innan var motsvarande andel fem procentenheter större. Även andelen brister som klassificeras som allvarliga på bedömningsskalan var märkbar; sådana konstaterades på sammanlagt hälften av alla kontrollerade djurhållningsplatser. Brister som klassificeras som allvarliga är klart vanligare bland aktörer som håller får eller getter som sällskaps- och hobbydjur.
Vid 75 procent av alla kontrollerade djurhållningsplatser för nötkreatur upptäcktes olika grader av missförhållanden i märkningen och registreringen av djur. Andelen kontrollerade djurhållningsplatser, där brister som klassificeras som allvarliga upptäcktes, var lika stor som året innan, dvs. 41 procent. I genomsnitt var fjärde eller 25 procent av de kontrollerade djurhållningsplatserna konstaterades vara helt i skick, vilket för sin del är en större andel än året innan (19 %).
Vid kontrollerna av svin konstaterades brister i märkningen och registreringen av djur på 35 procent av de kontrollerade djurhållningsplatserna. Andelen är sex procent mindre än observationsresultatet året innan. De brister som upptäcktes på svingårdarna var i regel sådana som klassificeras som lindriga.
Identifieringen och registreringen av hästdjur kontrollerades i samband med den övriga övervakningen av hästdjur bland annat genom kontrollbesök i anslutning till djurskydds- och medicineringsövervakningen.
Ett förbud mot förflyttning av djur kan utfärdas för den tid det tar att avhjälpa de brister som har konstaterats vid kontrollen. Syftet med förbudet är att förhindra att ett djur vars identifierbarhet och/eller spårbarhet inte kan verifieras kommer ut i livsmedelskedjan. Med förbudet mot förflyttning försöker man också minska risken för spridning av djursjukdomar. NTM-centralerna och Statens Ämbetsverk på Åland utfärdade utifrån observationer vid kontroll 196 temporära förbud att förflytta djur under 2021. Av dessa gällde merparten eller 68 procent nötkreatur, 31 procent får och getter och en procent svin. Drygt hälften av förbuden gällde alla djur av samma slag på djurhållningsstället. I 80 procent av fallen var den huvudsakliga orsaken till förbudet omärkta djur, dvs. djur som inte hade ett enda officiellt identifieringsmärke. Regionförvaltningsverken utfärdade för sin del 22 tills vidare gällande förbud mot förflyttning. Även i dessa fall var orsaken oftast omärkta djur.
Man säkerställer i efterhand att de observerade bristerna har åtgärdats. Fram till tidpunkten för kontrollen hade knappt 80 procent av de föreskrivna eftergranskningarna utförts. Utifrån dessa resultat hade 75 procent av aktörerna åtgärdat bristerna före eftergranskningen.
På grund av försummelser i anslutning till tvärvillkoren för jordbruksstödsystemet fick 26 procent av nötkreatursgårdarna, 27 procent av gårdarna med får och getter och tre procent av svingårdarna som valts genom stickprovsförfarandet sanktionspåföljder på normalt 1–5 procent. Dessutom upptäcktes upprepade försummelser vid två procent av alla gårdar som omfattades av stickprovsförfarandet. Det är frågan om upprepning då samma försummelse upprepas på gården inom tre kalenderår. Försummelserna konstaterades vara avsiktliga vid en procent av de nötkreatursgårdar som omfattades av stickprovsförfarandet.
Via utvidgningskontroller, dvs. kontroller som görs på gårdar på grund av andra observationer, konstaterades dessutom försummelser gällande tvärvillkoren på totalt 100 gårdar. För 72 procent av dem utfärdades sanktionspåföljder på 1–5 procent. Vid de utvidgade kontrollerna konstaterades försummelserna vara upprepade på 13 procent av gårdarna och avsiktliga på sex procent av gårdarna.
Mer information:
överinspektör Anne Ojala, anne.ojala(at)ruokavirasto.fi, tfn 050 513 6538
Läs mer:
Övervakning av märkning och registrering av djur 2021 (pdf, endast på finska)