Den nya uppföljningen av fågelinfluensa på pälsdjursfarmer inleds första veckan i juni. Uppföljningen fortsätter till slutet av september. Detta är den period då risken för smitta från vilda fåglar är som störst. Även pälsdjursfarmernas skyldigheter att skydda sig har utökats, genomförandet av dem övervakas och olika myndigheter har gett anvisningar om hur man skyddar sig mot fågelinfluensa.
Vid uppföljningen ska varje pälsdjursfarm lämna in tre pälsdjur som dött av sig själva eller avlivats på grund av dålig kondition till Livsmedelsverket för undersökning med tre veckors mellanrum. Livsmedelsverket ordnar transport av döda djur till laboratorieundersökningar. Om pälsdjursfarmen inte lämnar prover för uppföljning, besöker kommunalveterinären farmen för att ta prover. Om man dessutom misstänker fågelinfluensa på farmen till exempel på grund av symtom eller ökad dödlighet, ska kommunalveterinären ta prover från farmen.
Pälsfarmare är skyldiga att underrätta kommunalveterinären om misstänkta symtom och dödsfall hos djur. Pälsfarmare ska också skydda sina djur mot fågelinfluensa som sprids av vilda djur. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om detta 14/2024 förutsätter bland annat att djurstall skyddas med fågelnät under perioden mellan mitten av april och slutet av oktober. Kommunalveterinärerna övervakar att kraven i förordningen iakttas på pälsdjursfarmerna.
Smittorna har minskat bland vilda fåglar
Livsmedelsverket undersöker vilda fåglar, särskilt sjö- och rovfåglar, med tanke på fågelinfluensa (enligt kommissionens förordning). Målet är att tidigt upptäcka högpatogen fågelinfluensa hos vilda fåglar. Proverna tas av vilda fåglar som skickats till Livsmedelsverket och som hittats sjuka eller döda, särskilt av migrerande sjöfåglar.
I år har färre fall av fågelinfluensa bland vilda fåglar konstaterats i Europa än under tidigare år. I år har man ännu inte hittat ett enda fall av fågelinfluensa bland vilda fåglar i Finland. Livsmedelsverkets mål är att i år undersöka prover av cirka 250 vilda fåglar.
I fjol konstaterades flera fall av massdöd av vilda fåglar orsakade av fågelinfluensa i Finland. Smittor påträffades särskilt i skrattmåsar, av vilka fågelinfluensasmittan sannolikt också spred sig till pälsfarmer och orsakade en epidemi. Till följd av detta beordrade Livsmedelsverket att alla djur på 72 pälsfarmer, sammanlagt cirka 500 000 djur, skulle avlivas. Grunden för avlivningarna var att skydda människors hälsa.
Arbetshälsoinstitutet har utarbetat skyddsanvisningar
På Arbetshälsoinstitutets sida Skydd mot fågelinfluensa finns anvisningar för hur man skyddar sig i situationer om man stöter på döda fåglar eller fågelavföring. På samma sida finns också skilda anvisningar för hur pälsdjursfarmer ska skydda sig. Även om sjukdomsskyddet på pälsdjursfarmer är ändamålsenligt är det möjligt att smittas av fågelinfluensa på pälsdjursfarmer när fåglarna letar efter mat i skugghusen. Det kan vara svårt att upptäcka smitta. Därför måste man fortfarande skydda sig på pälsfarmerna. Arbetsgivaren ansvarar för arbetstagarnas säkerhet.
Finland deltar i den gemensamma upphandlingen av vaccin
Vaccin mot fågelinfluensa har utvecklats för människor och Finland deltar i EU:s gemensamma upphandling av vaccin. Detaljerna i upphandlingen är ännu öppna, mer information torde fås i juni. THL ansvarar för anskaffningen av vaccin i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets riktlinjer.
Mer information:
Livsmedelsverket
avdelningsdirektör Terhi Laaksonen, tfn 040 159 5812, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi (tillsyn)
forskningsprofessor Tuija Gadd, tfn 050 357 0328, fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi (laboratorium)
Institutet för hälsa och välfärd
specialsakkunnig Mia Kontio, tfn 029 524 8365, fornamn.efternamn@thl.fi (vaccin)
Arbetshälsoinstitutet
äldre sakkunnig Erja Mäkelä, tfn 030 474 2595, etunimi.sukunimi@ttl.fi
Läs mer:
Fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)
Fågelinfluensa (THL)