IB eller infektiös bronkit drabbar endast tamhöns och inga andra fågelarter. Alstraren är ett coronavirus, av vilket det finns flera virusstammar med varierande förmåga att alstra sjukdom. Samtliga stammar orsakar luftvägsinfektion, även om det finns skillnader i tropismen (målorgan). Vissa stammar är nefrotropiska, det vill säga söker sig till njurarna och orsakar njursten när luftvägssymtomen gett vika.
Symtom
Sjukdomens inkubationstid är endast 18-36 timmar. Hos fågelindivider varar symtomen 5–7 dygn och hos flocken 10–14 dygn, om ingen eftersmitta uppträder. Fåglar i alla åldrar kan insjukna. Hos kycklingar orsakar smittan hosta och snuva och ofta bakterieinfektion som följdsjukdom. Hos småkycklingar kan IB-smitta skada äggledarna så att de inte kan lägga ägg senare. Hos unga höns kan smittan passera utan symtom. Hos värpande hönor leder IB-smitta framför allt till sänkt äggproduktion och försämrad äggkvalitet.
Diagnos
Blodprov kan undersökas med tanke på de antikroppar som bildas hos fåglar som genomgått smittan. Virusisolering eller påvisande av virus genom PCR-analys är möjligt för att säkerställa diagnosen. Smittvägar IB-virus sprids mycket snabbt i flocken horisontellt, det vill säga genom direkt eller indirekt viruskontakt. Med vinden sprider det sig från ett hönshus till ett annat. Persisterande infektion, där fågeln sprider viruset tidvis, är möjlig. Viruset förstörs vid upphettning och är känsligt för allmänt använda desinfektionsmedel.
Smittvägar
IB-virus sprids mycket snabbt i flocken horisontellt, det vill säga genom direkt eller indirekt viruskontakt. Med vinden sprider det sig från ett hönshus till ett annat. Persisterande infektion, där fågeln sprider viruset tidvis, är möjlig. Viruset förstörs vid upphettning och är känsligt för allmänt använda desinfektionsmedel.
Profylax
IB klassificeras enligt den nationella lagstiftningen som annan anmälningspliktig djursjukdom (anmälan månatligen, JSMf 325/2021).
Smittspridning förhindras genom att man iakttar de allmänna anvisningarna om skydd mot sjukdomar. Djurens hälsa ETT rf ger anvisningar om skydd mot IB-smitta i samband med import av fjäderfä.
Övervakning
Vid hälsokontrollen av fjäderfä följer man IB-antikropparna i blodprov för att kunna konstatera eventuell dold smitta i tid. Levande IB-vaccin användes inte i Finland. En del av fjäderfäproducenterna använder inaktiverat, det vill säga avdödat IB-vaccin. Enligt ETT:s importanvisningar ska importflockar undersökas med tanke på IB.
Förekomst
IB har spritt sig i hela världen och orsakar stora förluster för såväl ägg- och broilerproduktionen. Eftersom IB-virusstammarna varierar är det en kontinuerlig utmaning att utveckla nya vacciner. Till Sverige spred sig IB 1994 och snart därefter inleddes regelbunden vaccinering mot IB april 2011 påträffades IB i en värphönsbesätting i södra Finland. I samband med att kontaktbesättningar och andra besättningar undersöktes för IB kunde man konstatera att ett stort antal hobbyflockar hade antikroppar mot IB. Resultaten av undersökningarna tyder på att smittan funnits bland hobbyhöns en längre tid.
Från och med sommaren 2011 har IB-smitta konstaterats också hos avelsföretag för värphöns och slaktkyckling samt värphöns- och slaktkycklingsbesättningar. Som en följd av detta har en del producenter tagit i bruk inaktiverat vaccin mot IB. IB-virus som påvisats från dessa flockar har varit mycket nära besläktat med IB-virus som används i vaccin.