Infektion orsakad av epizootiskt hemorragiskt sjukdom virus (EHD)

Infektion med EHD-virus (Epizootic hemorrhagic disease) är en virussjukdom som sprids av svidknott (Culicoides spp.). Dess orsakande virus (EHDV) tillhör orbivirusen och är nära besläktat med bluetonguevirus (BTV). Flera olika serotyper av EHD-viruset är kända. Sjukdomen förekommer hos idisslare, främst nötkreatur och vitsvanshjortar. Viruset kan även infektera andra tama och vilda idisslare, men deras betydelse för spridningen av viruset är oklar.

EHDV smittar inte människor.

Symtom

Symtomen på EHD är starkast hos vitsvanshjortar, där den perakuta formen av sjukdomen, som orsakar hög dödlighet och fortskrider snabbt, inträffar. Hos en vitsvanshjort som drabbats av den perakuta formen innefattar symtom t.ex. feber, andningssvårigheter och kraftig svullnad av hals och nacke. Tunga och ögonens konjunktivor kan också vara svullna. I den akuta formen av sjukdomen kan symtomen även innefatta blödningar i många vävnader, såsom hud och hjärta. Drabbade djur kan också utveckla sår på tungan, tandköttet och gommen samt i vommen och löpmagen.

Hos nötkreatur är kliniska symtom mer sällsynta och de flesta infektioner har mycket milda symtom eller till och med inga symtom. Vissa av virusets serotyper kan dock orsaka starkare symtom hos nötkreatur. Hos symtomatiska nötkreatur uppstår t.ex. feber, aptitlöshet, sår i munnen, svullnad av ögonlocken, hälta, andningssvårigheter, flytningar från ögon och näsborrar samt rodnad i juver och mulen och läpparna.

Diagnos och provtagning

Vid misstanke om EHD görs provtagning enligt Livsmedelsverkets anvisningar.

Smittvägar

EHDV sprider sig i huvudsak via blodsugande svidknotten. Svidknotten får smittan från idisslare som bär på viruset och överför smittan till andra idisslare följande gånger de suger blod.

Bekämpning och profylax

EHD klassificeras enligt Finlands lagstiftningen om djursjukdomar som annan djursjukdom som ska bekämpas (325/2021). Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker EHD, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären så snart som möjligt. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen.

För att infektionen inte ska spridas till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder. Spridning av sjukdomen till andra djurhållningsplatser kan förebyggs också genom att runt den smittade djurhållningsplatsen inrätta ett restriktionsområde inom vilken förflyttning av djur och produkter som härstammar från dem begränsas. När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan prover tas även från djur på andra djurhållningsplatser. Om åtgärder som ska vidtas på grund av sjukdomsmisstanke eller konstaterad infektion föreskrivs i den nationella lagen om djursjukdomar 76/2021. Livsmedelsverket fattar utifrån bestämmelserna beslut om nödvändiga åtgärder.

För att förhindra att sjukdomen sprids till Finland är det viktigt att säkerställa att importerade djur inte har EHD-sjukdomen och att de redskap som används vid transporter av djur är omsorgsfullt rengjorda och desinficerade. Dessutom är det nödvändigt att sköta om bekämpningen av svidknotten. Det rekommenderas att import förläggs till vinterperioden då svidknotten är som minst aktiva. Vid import av djur måste man alltid följa införselvillkoren i lagstiftningen. Mer information om kraven som gäller import av djur finns på vår webbplats.

Övervakning

Förekomsten av EHD i Finland övervakas inte genom regelbundna provtagningar, men om symtom som tyder på EHD upptäcks hos djur, undersöks prover för att utesluta sjukdomen.

Förekomst

Infektion orsakad av epizootiskt hemorragiskt virus förekommer i Nord- och Centralamerika, Asien, Afrika och Australien. I Europa har sjukdomen inte konstaterats tidigare, men den diagnostiserades hösten 2022 i Italien och Spanien, bland annat hos nötkreatur.

Sidan har senast uppdaterats 20.12.2022