Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis är en parasit som lever i tunntarmen hos hunddjur medan sorkar fungerar som mellanvärd. Därför kallas parasiten på finska i vardagliga sammanhang för sork-echinokockos. Parasitens larver orsakar en tumörliknande, snabbt växande vätskefylld blåsa i mellanvärdens lever. Hunden blir smittad genom att äta smittade sorkar som innehåller parasiter.
Man försöker bekämpa spridningen av parasiten på grund av att även människan kan bli smittad om larver från hunddjurs avföring av misstag intas via munnen. I sådana fall utvecklas hos människan en liknande men långsamt framskridande larvblåsa i levern. Även om människan inte är en äkta värd för parasiten är smittan livshotande och kräver livslång medicinering. Människan blir ofta smittad via nedsmutsad mat, till exempel via grönsaker eller eventuellt bär, eller via pälsen på en hund vidare till händerna sedan vidare in i kroppen via munnen.
Utbreddhet
Man antar ett endast en liten del av besmittade människor insjuknar eftersom människans immunförsvar förstör parasiten. Till exempel i Schweiz där parasiten är mycket vanlig bland rävpopulationen (15–20 %), insjuknar årligen endast 0,2 personer av 100 000 (0,0002 %). Tack vare medicinering kan dessa personer fortsätta att leva ett nästan normalt liv. I Sverige där rävens dvärgbandmask fortfarande är sällsynt, rekommenderar myndigheterna inte ännu heller att skogsbär tvättas eller kokas innan de äts.
I naturen är räven parasitens viktigaste huvudvärd (värd i vars tunntarm en vuxen larv lägger ägg). Bland husdjur är hunden den enda huvudvärden av betydelse. Man har sällan kunnat konstatera smitta hos katter, och i försöksprov har man inte kunnat konstatera att katter skulle producera levande smittspridande ägg. Det finns inga rapporterade belägg på smitta bland tamillrar.
I de västra delarna av Ukraina har man i en undersökning från 15 år sedan konstaterat rävens dvärgbandmask hos rävar men inte i övriga delar av landet. Efter detta kan parasitens utbredningsområde ha vidgats i Ukraina i likhet med så som det skett även i övriga Europa. Det finns inga publicerade data på rävens dvärgbandmask hos ukrainska hundar men det finns orsak att anta att det bland hundar som importeras från Ukraina till Finland eventuellt finns smittbärande hundar. I Finland har rävens dvärgbandmask aldrig påträffats.
Vård och bekämpning av sjukdomen
Efter experimentell infektion har hundarna producerat ägg i åtminstone ca tre månader men antagligen är sekretionen av ägg över senast inom ca ett halvt år då larverna dött av ålderdom. Behandling av hundar med maskmedel som biter på bandmask (prazikvantel) dödar echinokockos effektivt. Om hunden inte lider av förstoppning finns det heller inte echinokockos eller deras ägg i hundens avföring efter ett dygn.
Hundar till flyktingar från Ukraina behandlas vid gränsen med tanke på echinokockos och ägarna får anvisningar om att samla upp hundens avföring i plastpåsar och sortera dem tillsammans med blandavfall. Om det av någon orsak inte gått till på ovannämnda sätt ska husdjuret så fort som möjligt besöka en veterinär. Veterinären behandlar husdjuret på statens bekostnad. Då tid bokas hos veterinären är det skäl att nämna att hunden är från Ukraina. I vanliga fall förutsätter man att hundar behandlats med maskmedel 1–5 dygn före deras ankomst till Finland.