Schmallenberg-viruset är ett nytt ortobunyavirus som funnits hos idisslare i Tyskland hösten 2011. Det smittar till idisslare och sprider sig från ett djur till ett annat via insekter. Symptomen är lindriga hos fullvuxna idisslare men då djuret är dräktigt kan det leda till kastning eller att avkomman har medfödda missbildningar. Viruset smittar troligen inte till människor.
Symptom
Smittan leder inte alltid till symptom hos nöt. I enstaka fall har symptom hos mjölkkor har varit snabbt stigande feber (> 40 °C), snabb nedgång i mjölkproduktionen och ibland kraftig diarré. Djuren har återhämtat sig inom några dagar. Hos får och getter har sådana symptom inte rapporterats. Om djuret blir smittat under dräktighetsperioden smittas även fostret och dess utveckling störs. Följderna kan vara kastning eller olika missbildningar:
- styvnade eller krökta leder
- vridna halsar och ryggrader
- missbildningar av hjärnan (vattenskalle) eller delvis outvecklad hjärna
- symptom i nervsystemet eller oförmåga att dia hos nyfödda
Sjukdomens konstaterande och provtagning
Sjukdomen konstateras genom att påvisa viruset med PCR-metoden genom vävnads- eller blodprov. Kastade, dödfödda eller lamm, killingar och kalvar med symptom i nervsystemet bör skickas hela för utredande av orsaken till kastningen. Även avkomman skickas för undersökning. Vid utredningen av kastningen utförs även övriga undersökningar som hör till det så kallad kastningspaketet. Av idisslare som har akuta symptom tas EDTA- och serumblodprov och/eller avföringsprov av idisslare med diarré. Foster och avkommor skickas till Livsmedelsverkets verksamhetsställen i Helsingfors, Uleåborg och Seinäjoki. Blodproven skickas till undersökningsenheten för djursjukdomsvirologi i Helsingfors.
Spridning
Viruset smittar från en idisslare till en annan via blodsugande insekter, speciellt av svidknott (Culicoides spp.) och möjligtvis även av myggor. Insekterna besmittas av idisslaren som bär viruset och för med sig smittan till andra idisslare under nästa ätning. Smittan sprids under sommar och tidig höst då insekterna som sprider viruset är aktiva.
Bekämpning och förebyggande
Sjukdomen som orsakas av Schmallenbergviruset hör inte till sjukdomar som skall bekämpas eller anmälas enligt lag. Om djurets ägare misstänker Schmallenbergvirusinfektion kan hen rapportera om misstanken till tjänsteveterinären. Ännu finns inget vaccin mot Schmallenbergviruset.
Uppföljning
Om det i boskapen föds missbildade lamm, kalvar eller killingar eller om kastning förekommit ovanligt mycket är det skäl att kontakta kommunalveterinären. Kommunalveterinären utvärderar situationen och tar de nödvändiga proven eller ger anvisningar för att skicka proven direkt till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket undersöker såväl det djur som kastat sitt foster samt de kastade fostren för att reda ut orsaken till kastningen. Vid behov undersöks fostren och de idisslare som fötts missbildade för Schmallenbergviruset.
Förekomst
Schmallenbergviruset har konstaterats i flera Europeiska länder bland annat i Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien. Viruset har konstaterats med hjälp av prover från missbildade lamm, kalvar och killingar.
Antikroppar mot Schmallenbergviruset har konstaterats förutom i ovanämnda länder också i Polen, Danmark, Sverige, Norge och Finland.