Afrikansk hästpest (African Horse Sickness, AHS) är en sjukdom hos hästdjur som orsakas av ett orbivirus. Sjukdomen smittar alltid via vektorer. Den vanligaste vektorn är svidknott (framför allt C. imicola eller C. bolitinos) av släktet Culicoides.
Sjukdomen orsakar vanligtvis lung- eller hjärtsymtom eller hästpestfeber med lindrigare symtom. Antikroppar har konstaterats även hos hundar och kameler. Afrikansk hästpest har inte förekommit i Finland.
Afrikansk hästpest smittar inte människan.
Symtom
Symtomen på afrikansk hästpest varierar mycket beroende på virusstammen. I den perakuta lungformen leder feber och snabbt förvärrade andningssvårigheter till döden inom några timmar efter att symtomen börjat. I den lindrigare sjukdomsformen är feber och svullnader i huvudregionen typiska, ofta påträffas även punktformiga blödningar i ögats bindhinna och under tungan.
Diagnos
Diagnosen på hästpest baserar sig på att viruset, delar av det eller dess genom påvisas samt att antikroppar konstateras. Utanför virusets sedvanliga förekomstområde baserar sig diagnosen på att viruset påvisas i organprov. Vid misstanke om afrikansk hästpest görs provtagning enligt Livsmedelsverkets anvisningar.
Smittvägar
Åtminstone två svidknottarter av släktet Culicoides har konstaterats sprida AHS-virus. I Afrika är åsnor och zebror ofta symtomfria virusbärare och smittkällor.
Bekämpning och profylax
Afrikansk hästpest hos hästdjur klassificeras enligt EU-lagstiftningen som en djursjukdom av klass A (EU 2018/1882). Om veterinären, djurens ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med en häst med misstänkt afrikansk hästpest, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären omedelbart. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen.
För att infektionen inte ska sprida till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder. Om afrikansk hästpest konstateras på gården bestämmer Livsmedelsverket om att djurhållningsplatsens hästarna ska avlivas eller placeras i karantän. Spridning av sjukdomen till andra djurhållningsplatser förebyggs också genom att runt den smittade djurhållningsplatsen inrätta en restriktionszon inom vilken förflyttning av hästar och produkter som härstammar från dem begränsas.
När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan prover tas även från djur på andra djurhållningsplatser. Om åtgärder som ska vidtas på grund av sjukdomsmisstanke eller konstaterad infektion föreskrivs i djurhälsolagen EU 2016/429 och i förordning EU 2020/687, samt i den nationella lagen om djursjukdomar 76/2021. Livsmedelsverket fattar utifrån bestämmelserna beslut om nödvändiga åtgärder.
Det finns ingen effektiv behandling mot sjukdomen som har brutit ut och därför är det viktigt att den konstateras och hindras i ett tidigt skede från att sprida sig. På områden där sjukdomen förekommer har spridningen förebyggts genom vaccineringar av hästar, begränsningar för förflyttningar av hästar samt bekämpning av insekter som sprider sjukdomen. Vaccination mot afrikansk hästpest är dock förbjudit i Finland (JSMf 628/2023). Om svidknott av släktet Culicoides sprider sig ännu längre norrut kan även afrikansk hästpest få större utbredningsområde.
Den viktigaste förebyggande metoden är att säkerställa att sjuka eller infekterade hästar inte förs in i landet. Mer information om kraven som gäller import och export av djur finns på vår webbplats.
Förekomst i Finland och på andra ställen
Afrikansk hästpest har inte förekommit i Finland. Sjukdomen är endemisk i Afrika söder om Sahara, men sjukdom har konstaterats även i bland annat Mellanöstern, Spanien och Portugal.