Hästinfluensa

Symtom

Hästinfluensa är en virussjukdom hos hästar som sprider sig lätt och tidvis förorsakar epidemier. Symtomen hos ovaccinerade hästar är hög feber, torr hosta samt näsflöde, som i början är seröst och klart, senare gulaktigt och tjockt. Även vaccinerade hästar kan insjukna, men hos dem är symtomen i allmänhet lindrigare. Febern kan vara 4–5 dagar, hostan kan fortsätta upp till 3 veckor. Hästinfluensa kan ofta särskiljas från andra luftvägsviroser på grund av de typiska symtomen och den snabba spridningen. Hästen tillfrisknar i allmänhet inom ett par veckor, om inga följdsjukdomar (bakterieinfektion) utvecklas.

Diagnos och provtagning

Att en häst insjuknat i en virussjukdom kan konstateras antingen genom att sjukdomsalstraren påvisas eller genom att det påvisas att antikroppsnivån stigit. Hästinfluensa påvisas antingen med RT-PCR-analys eller med traditionell isolering genom cellodling i ägg av prov på slem från näsborrarna eller på lungsköljvätska. Proven borde tas under de första sjukdomsdagarna, då viruset är säkrast konstaterbart. Antikroppar undersöks i parblodserumprov.

Svabbprov som tagits med provtagningspinne eller torr topzpinne (3 stycke) eller sköljvätskan skickas till laboratoriet i transportrör för virusprov (till exempel UTM-RT eller Virocult) eller i ett tomt provrör (till exempel serumrör eller mjölkrör). Det ska tas 3 pinnar/häst, så att provet räcker till för alla tester. Tranportmedier som är avsedda för bakteriologiska prov ska inte användas för sändning av virusprov.

Om man vill verifiera att antikroppsnivån stigit på grund av viruset, ska två serumprov tas av hästen. Det första provet tas i den akuta sjukdomsfasen och det andra provet cirka två – tre veckor senare.

Det är önskvärt att den som skickar in proven i punkten för bakgrundsinformation i remissen beskriver symtomen, hur länge de varat samt ger information om hästens vaccinationshistoria.

Alla prov ska gärna skickas nedkylda till laboratoriet så snabbt som möjligt efter att proven tagits.

Smittvägar

Hästinfluensa sprider sig snabbt bland ovaccinerade hästar. Inkubationstiden är kort: 24–48 timmar. Viruset utsöndras via luftvägarna redan under inkubationstiden och utsöndringen kan fortsätta 7–10 dagar efter att de första symtomen visat sig. Även vaccinerade hästar kan insjukna, men hos dem är symtomen i allmänhet lindrigare och virusutsöndringen kortvarig. Viruset sprider sig i huvudsak som droppsmitta, men kan också sprida sig via händer, kläder eller saker som smutsats ned av slem från näsborrarna, så god hygien är viktig särskilt när man rör sig mellan olika stall.

Profylax

Genom att regelbundet vaccinera hästarna och isolera sjuka individer kan man effektivt begränsa spridning av sjukdomen.

Vaccin ger kortvarigt skydd mot hästinfluensa. Ofta måste man vaccinera hästarna med korta mellanrum (4–6 månader) för att upprätthålla skyddet. Inom den vaccinerade hästpopulationen utvecklar en del av hästarna ändå inte något effektivt immunförsvar. Dessa hästar kan utgöra infektionskällor för andra utsatta hästar.

Hästinfluensa klassificeras enligt den nationella djursjukdomslagstiftningen som en annan anmälningspliktig djursjukdom (en gång i månaden, JSMf 325/2021), dvs. dess förekomst övervakas. Eftersom sjukdomen inte bekämpas enligt lag, leder en konstaterad infektion varken till restriktioner för förflyttning av djuren eller till andra åtgärder vid anläggningen.

Förekomst i Finland och på andra ställen

De senaste åren har inga epidemier orsakade av subtypen A1 (H7N7) konstaterats i världen. Däremot har hästinfluensepidemier orsakade av A2–viruset (H3N8) konstaterats i flera länder. De senaste åren har nästan alla epidemier orsakats av virus från den så kallad amerikanska linjen. I Finland förekom den senaste hästinfluensaepidemin vintern 2008 och de föregående våren 2007 och vintern 2004.