Infektiös bovin rinotrakeit (IBR) och infektiör pustulär vulvovaginit (IPV) är inflammationer i de övre luftvägarna och luftstrupen samt genitalområdet som orsakas av bovint herpesvirus 1 (BoHV-1). IBR/IPV smittar inte människor.
Symtom
Inkubationstiden är 2–4 dygn. Smittan är ofta symtomfri. Vid luftvägsformen (IBR) är symtomen till en början klart nosflöde, som efter några dagar blir grumligt och inflammation i ögats bindhinna som kan vara förenad med grumlighet i hornhinnan. Dessutom förekommer feber och aptitlöshet. Vid genitalformen förekommer hos kor vulvovaginit med varblåsor och hos tjurar balanopostit (ollon- och förhudsinflammation). Okomplicerad sjukdom varar 5–10 dygn.
Diagnos och provtagning
Diagnosen baserar sig i första hand på antikroppar som konstateras i serum. Vid misstanke om IBR/IPV görs provtagning enligt Livsmedelsverkets anvisningar.
Smittvägar
Viruset förökar sig på luftvägarnas eller genitaliernas slemhinnor. Smitta överförs i allmänhet via luftvägarna. Viruset finns också i smittade tjurars sperma och kan sprida sig med sperman vid både betäckning och seminering. Smittade nötkreatur blir virusbärare. Viruset blir vilande i nervganglierna och aktiveras på nytt till exempel vid stress. Virusutsöndringen är till följd av detta tidvis uppträdande.
Bekämpning och profylax
IBR/IPV infektion hos nötkreatur och andra arter i släktet Bos, och även hos bison och asiatisk buffel (Bubalus) klassificeras enligt EU-lagstiftningen som djursjukdom klass C (EU 2018/1882). Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker IBR/IPV hos dessa djur, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären så snart som möjligt. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen.
För att infektionen inte ska spridas till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder. När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan prover tas även från djur på andra djurhållningsplatser.
Om åtgärder som ska vidtas på grund av sjukdomsmisstanke eller konstaterad infektion, såsom avlivning av smittade djur och rengöring och desinfektion av djurhållningsplatsen, föreskrivs i djurhälsolagen EU 2016/429 och i förordning EU 2020/689, samt i den nationella lagen om djursjukdomar 76/2021 och i jord- och skogsbruksministeriets förordning 327/2021 om bekämpning av djursjukdomar i kategorierna b och c. Livsmedelsverket fattar utifrån bestämmelserna beslut om nödvändiga åtgärder.
IBR/IPV -smittan hos kameldjur eller hjortdjur klassificeras enligt EU-lagstiftningen som djursjukdom klass D, därför skall misstanke eller konstaterad sjukdom även hos dessa djur anmälas till den officiella veterinären så snart som möjligt. Mer information om anmälningsskyldigheten gällande djursjukdomar och klassificeringen av djursjukdomar finns på vår webbplats.
För att förhindra att sjukdomen sprids till Finland är det viktigt att säkerställa att importerade djur inte har IBR/IPV och att de redskap som används vid transporter av djur är omsorgsfullt rengjorda och desinficerade särskilt vid utlandstrafik. Eftersom Finland enligt förordning EU 2021/620 har fri status vad gäller IBR/IPV-infektion, ska vid förflyttning av djur till Finland tilläggskraven enligt lagstiftningen följas. Mer information om kraven som gäller import och export av djur finns på vår webbplats.
Övervakning
Förekomsten av IBR/IPV i Finland följs årligen med regelbundna prov som tagits t. ex. på slakterier och mejerier. Även alla sjukdomsmisstankar som tyder på IBR/IPV undersöks för uteslutande av infektion. Syftet med uppföljningen är att visa att IBR/IPV sjukdomen inte förekommer i Finland, och därmed säkerställa att den officiella sjukdomsfriheten bevaras.
Förekomst i Finland och på andra ställen
IBR/IPV sjukdomen förekommer i hela världen, men har helt utrotats t. ex. från Finland, de övriga nordiska länderna, Österrike, Tyskland, Tjeckien och Schweiz. Sjukdomen förekommer dock i flera europeiska länder, inklusive Estland, Lettland, Frankrike, Belgien och Nederländerna, liksom Ryssland. Enligt förordningen EU 2021/620 har Finland en officiell sjukdomsfri status vad gäller IBR/IPV-sjukdom.