Kalvar
Symtom
Kalvdiarré kan uppträda med symtom av varierande grad. I värsta fall kan smittsam diarré hos kalvar utgöra ett besättningsproblem så att en stor del av kalvarna insjuknar och dödligheten kan uppgå till tiotals procent. Förekomsten av kalvdiarré påverkas förutom av smittofaktorer även av kalvens motståndskraft, utfodringen och förhållandena i omgivningen.
Vid över hälften av alla diarréfall konstateras inga smittsamma alstrare, den största orsaken till dem är olika utfodringsfel. Kyla, drag, fukt, brist på råmjölk och dålig hygien gör kalvarna mycket mottagliga för diarréer.
Provtagning
Individuella avföringsprov från så många kalvar som möjligt i det inledande skedet av diarrén. Undersökningar i enlighet med kalvdiarréundersökningspaketet (Livsmedelsverket Kuopio). Om kalvar har dött, hela djuret (Livsmedelsverket Kuopio, Helsingfors, Seinäjoki, Uleåborg) och dessutom avföringsprov från kalvar med diarré.
Profylax
För att förebygga diarré är det viktigaste att stödja kalvens motståndskraft genom rätt utfodring med råmjölk, goda förhållanden och bra skötsel. Det är bra att vidta besättningsspecifika bekämpningsåtgärder. Anvisningar för kalvdiarré som utgör ett besättningsproblem finns på Nasevas webbplats.
Förekomst i Finland
Kalvdiarré hör till de mest betydande sjukdomarna hos kalvar i Finland. Hos några dagar gamla kalvar kan diarré orsakas av enterotoxiska E. coli F5. Bakterien har varit sällsynt i Livsmedelsverkets undersökningar, men den förekommer hos oss. Hos kalvar som är under två veckor orsakas diarré också av rota- och coronavirus samt kryptosporider. Särskilt rotavirus är en rätt allmän orsak till besättningsproblem.
Också samtidiga infektioner som beror på flera alstrare förekommer. Hos kalvar som är yngre än två månader är förutom de ovan nämnda även Eimeria sp.-koccidier vanliga orsaker till diarré. Hos kalvar som är över två månader undersöks förutom Eimeria-arter även tarmparasiter ( Trichostrongylidae spp., bland annat Ostertagia ostertagi, Cooperia sp. och Nematodirus sp.).
Betande unga nötkreatur
Symtom och alstrare
Hos betande unga nötkreatur kan tarmparasiter orsaka diarré, försämrad tillväxt eller dålig behåring. Beteskoccidios, alstrare Eimeria alabamensis, visar sig åter som kraftig diarré 1-2 veckor efter att djuren släppts ut.
Provtagning
Avföringsprov undersöks i enlighet med parasitundersökningspaketet för betande unga nötkreatur (Livsmedelsverket Kuopio).
Profylax
Betesföljd är den viktigaste förebyggande metoden. Det lönar sig att planera skötseln och betesföljden tillsammans med en veterinär som känner till förhållandena på gården.
Vuxna nötkreatur
Symtom och alstrare
Orsaken till diarré hos enstaka vuxna nötkreatur är ofta någon annan än en infektion (till exempel feljäsning i vommen).
Coronavirusdiarré hos nötkreatur ("virusdiarré", vintercorona) sprider sig snabbt till hela besättningen och nästan 100 % insjuknar inom en vecka. Inkubationstiden är 3–7 dygn. Vuxna kor drabbas värst. De har feber, mjölkproduktionen minskar kraftigt, ögon- och nosflöde samt hosta kan förekomma. Dödligheten är låg, avföringen normaliseras vanligtvis efter 2–3 dygn.
Eimeria-koccidier kan orsaka diarré även hos ett år gamla kalvar eller kvigor som nyligen kalvat. Vinterostertagios (typ II ostertagios) är sällsynt, orsaken är att larver av Ostertagia i vilofasen som övervintrar i löpmagen plötsligt aktiveras, varvid följen är kraftig diarré.
Salmonella kan vara orsaken till febrig diarré hos kor som nyss kalvat. Kronisk diarré hos ett vuxet djur kan också vara symtom på paratuberkulos.
Provtagning
- Salmonella, parasiter: avföringsprov av 2–3 sjuka djur (Livsmedelsverket Kuopio).
- Vintercoronavirus: avföringsprov till exempel från 3–5 nyligen insjuknade nötkreatur (Livsmedelsverket Helsingfors, virologi).
- Paratuberkulos: avföringsprov, serumprov (Livsmedelsverket Helsingfors, djursjukdomsbakteriologi).