Salmonella är en vanlig orsak till matförgiftning hos människor runt om i världen, men bakterien kan också smitta en hund eller katt. Särskilt ägare som matar rått kött till sitt husdjur eller vars husdjur rör sig fritt utomhus bör ha risken för salmonellainfektion i åtanke. Kräldjur (ödlor, ormar, sköldpaddor) som has som husdjur bär ofta på salmonellabakterier i tarmarna utan symptom, vilket man skall ta i beaktande när man hanterar dessa djur.
Symptom
Symtom på salmonellainfektion varierar beroende på individen och bakteriens serotyp. Oftast är inflammationen och symptomen begränsade till mag- och tarmkanalen; djuret har diarré av varierande allvarlighet och diarrén kan innehålla blod. Andra symptom kan vara feber, illamående, fasta och buksmärtor. Som ett resultat av diarré och / eller kräkningar kan husdjuret också torka ut och gå ner i vikt. Salmonellainfektion kan inte skiljas från andra orsaker till diarré på basen av symptom.
I allvarliga fall kan bakterien komma in i blodomloppet genom tarmslemhinnan, så att husdjuret kan utveckla blodförgiftning. Infektion under dräktighet kan led till fosterabort eller svaga valpar.
En hund eller katt kan fortsätta att utsöndra bakterien i flera veckor efter infektion, även om symptomen redan har upphört. Ibland kan utsöndringen dröja till och med månader. Bakterien kan också förbli sovande i till exempel tarmens lymfkörtlar, lever eller mjälte. Detta kan orsaka reaktivering av infektionen till exempel till följd av stress.
Diagnostik och provtagning
Salmonellainfektion diagnostiseras främst genom bakteriekultur från ett avföringsprov. Vid blodförgiftning utförs blododling. Främst borde provet tas från diarréavföring. Ifall man vill uppfölja asymptomatisk långvarig utsöndring, rekommenderas att ta avföringsprov från flera dagar, eftersom utsöndringen av bakterien i avföring varierar. Ett negativt provresultat utesluter inte helt möjligheten till salmonellainfektion.
Spridning
Salmonella tillhör de så kallade tarmbakterierna och är främst en bakterie som orsakar tarmsymptom. Infektionen kan vara symtomatisk eller asymptomatisk. Sjukdomen sprids via avföring genom antingen direkt eller indirekt kontakt. Smittan fås när salmonella-innehållande avföring kommer in i mag-tarmkanalen oralt. Till exempel kan en hund få smittan från miljön, underkokt mat, salmonellaförorenat vatten eller människor. En infektionskälla som ofta nämns i den internationella litteraturen är råvaruprodukter.
Katter som rör sig fria löper större risk att drabbas av salmonella än huskatter, eftersom bakterien är ganska vanligt hos sparvfåglar som katter fångar. Både levande och döda fåglar, samt fågelspillning, kan vara en källa till salmonellainfektion.
Smitta till människor
Salmonella kan smitta från husdjur till människa. Det är bra att komma ihåg att många husdjur slickar tätt sin baksida, vilket gör att avföringsbakterier också hamnar i husdjurets mun och i pälsen. Salmonellainfektion kräver inte en synlig mängd avföring, det räcker att endast ett fåtal bakterier kommer in i mag- och tarmkanalen genom munnen. Hos människor är de typiska symptomen diarré och feber som börjar ca. 6–72 timmar efter smittan. För en frisk vuxen är sjukdomen sällan farlig, men liksom husdjur kan människor utsöndra bakterien långa tider och därmed utsätta andra för smitta. För mer information om human salmonellainfektion, besök IHV:s webbplats. En person med salmonellasmitta kan också smitta bakterien till ett husdjur, till exempel om händerna inte tvättas ordentligt efter ett toalettbesök.
Förebyggande och vård
Smitta med salmonella kan effektivt förhindras genom att upprätthålla god kökshygien och genom att tillaga fjäderfäkött ordentligt. När du rör dig utomhus med ditt husdjur är det en bra idé att undvika fågelkroppar och -spillning om bara möjligt. Frigående katter är särskilt mottagliga för salmonellasmitta.
I de flesta fall behöver en hund eller katt med salmonellainfektion inget annat än stödjande vård. Vid allvarliga infektioner kommer din veterinär att föreskriva ett lämpligt antibiotikum som behandling.
Om ditt husdjur har diagnostiserats med salmonella, bör du vara särskilt försiktig med handhygien. Händerna ska alltid tvättas noggrant efter hantering av hunden eller när spillningar (avföring, kräkningar) plockas upp. När du rastar hunden, bör djurets spillningar plockas upp så att andra husdjur inte utsätts för bakterien och bakterien inte hamnar i miljön i onödan. Var noga med att tvätta händerna efter att du rastat hunden. Djurmatskoppar ska tvättas med en annan diskborste än resten av familjens diskar. Salmonellabakterier dör i de flesta diskmaskiner i program med högre temperatur (> 60 ° C) när diskmedel används samtidigt.
Ifall familjen har barn eller personer med brist i kroppens immunförsvar kan de vara mer mottagliga för infektion. Det rekommenderas att en hund som bär salmonella inte borde sova i samma säng som barnet. Hunden skulle helst inte få slicka någon medan den bär salmonella.
Förekomst i Finland och världen
Salmonella är en ganska sällsynt orsak till diarré hos husdjur i världen. I Finland konstateras sjukdomsfall hos hundar och katter några gånger om året. Den vanligaste salmonellaserotypen isolerad från sällskapsdjur i Finland är Typhimurium, men det finns också ett varierat spektrum av andra. Typhimurium är också en av de vanligaste salmonellaserotyperna hos människor i Finland. Serotypen kan ofta användas för att bedöma den möjliga infektionskällan (t.ex. mat / foder eller småfåglar). Husdjursägare bör vara medvetna om att förekomsten av salmonella i Finland är mycket låg och att den kontrolleras i näringskedjan av både myndigheter och branschen.
Källor:
Marks S, Rankin S, Byrne B, Weese S. Enteropathogenic Bacteria in Dogs and Cats: Diagnosis, Epidemiology, Treatment, and Control. Journal of Veterinary Internal Medicine. 2011;25:1195-1208
Møretrø T, Moen B, Almli VL, Teixeira P, Ferreira VB, Åsli AW, Nilsen C, Langsrud S. Dishwashing sponges and brushes: Consumer practices and bacterial growth and survival. International Journal of Food Microbiology, 2021;337:108928.