Lilla kupskalbaggen (Small Hive Beetle, SHB, Aethina Tumida) som härstammar från området söder om Sahara i Afrika är en insekt som lägger sina ägg i bikuporna och dess larver kan orsaka stor förödelse i bisamhällena.
Symptom
Lilla kupskalbaggen lägger sina ägg i bikuporna. De ljusa larverna som kläcks ur äggen äter honung, yngel och pollen och kan vid riklig förekomst orsaka att vaxkakorna faller samman och att bisamhället förintas. Från bikuporna gräver sig larverna ner i marken och förpuppas och ur pupporna kryper det åter fram skalbaggar som söker sig upp i bikuporna för att föröka sig. I bikuporna kan man då få syn på cirka 5–7 mm långa, bruna (nyansen varierar) vuxna skalbaggar. Då skalbaggen lägger sina ägg i vaxkakorna kan man skönja kliniska symptom på kakorna, såsom oregelbundet yngelmönster och håliga cellock. Bikuporna börjar jäsa, vaxkakorna kan falla samman och man kan se ljusa ägg eller larver på kakorna.
Sjukdomsbestämning och provtagning
Om man misstänker att lilla kupskalbaggen förekommer i en biodling, skall baggar, en bit av en vaxkaka eller något annat sådant material, där baggar, ägg, larver eller puppor misstänks förekomma, sändas in som prov. Provet sänds till Livsmedelsverkets verksamhetsställe i Kuopio. Baggarnas (alla stadier av livscykeln inbegripna) artbestämning görs morfologiskt med mikroskop och säkerställs vid behov med molekylmetoder. Suspekta skalbaggar som påträffats bland införda bin eller i bikupor kan avgiftsfritt sändas in till Livsmedelsverket för identifiering.
Spridning
Lilla kupskalbaggen kan sprida sig till nya områden såväl med bin som med redskap som används vid skötsel av bin, obehandlad honung och obehandlat bivax, frukt, trävirke och kontaminerad mark (larverna förpuppas i marken). Baggarna kan också flyga långa sträckor med vinden.
Bekämpning och profylax
Lilla kupskalbaggen klassificeras enligt den finska lagstiftningen om djursjukdomar som en annan djursjukdom som ska bekämpas (325/2021) och enligt EU-lagstiftningen som en djursjukdom av klass D (2018/1882). Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med bin med misstänkt amerikansk yngelröta, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären så snart som möjligt. Snabbt svar är mycket viktigt. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prover av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen. Livsmedelsverket fattar utifrån bestämmelserna beslut om nödvändiga åtgärder.
Uppföljning
Uppföljningen av sjukdomar bland bin bygger på misstankar om sjukdom och näringens egen aktivitet, några regelbundna, lagstadgade uppföljningsundersökningar görs inte.
Förekomst i Finland och på annat håll
Lilla kupskalbaggen härstammar från området söder om Sahara i Afrika. Baggen har spritt sig till USA, Egypten och Australien. I Kanada har gjorts flera fynd, men baggen påträffas regelbundet endast i Ontario.
Lilla kupskalbaggen betraktas inom EU:s område som en så kallad exotisk djursjukdom. Baggen påträffades hösten 2014 i regionerna Kalabrien och Sicilien i södra Italien och vidare i regionen Cosenza på hösten 2017. Före det har lilla kupskalbaggen en gång påträffats inom EU:s område, då bland införda drottningar i Portugal år 2004. I Portugal förstördes bisamhällena och baggen fick ingen möjlighet att sprida sig.
Lilla kupskalbaggen kan fortfarande hittas på regionen Kalabria där man inte lyckats utrota baggen. På regionerna Sicilien och Consenza har man sannolikt lyckats förhindra spridningen av kupskalbaggen till följd av snabba utrotningsåtgärder.
Till Finland införs årligen bin från Italien. Veterinären som undertecknar det hälsointyg som krävs vid förflyttning av bin mellan EU-länder intygar att bina som sänds iväg härstammar från ett område där förflyttningar av bin inte har begränsat för lilla kupskalbaggens skull.
Det är inte möjligt att utrota en bagge som redan spritt sig.