Infektiös hematopoietisk nekros IHN

Symptom

IHN är en sjukdom hos laxfiskar. Viruset kan även smitta andra fiskarter, t.ex. gäddan. Viruset smittar inte landdjur och det medför inte någon hälsorisk för den som äter smittad fisk eller för växelvarma djur, t.ex. hund eller katt.

Sjuka fiskar är vanligen mörka till färgen och kan simma onormalt, till exempel med spiralliknande eller dykande simrörelser. Andra symptom omfattar anemi, vätskeansamling i bukhålan och punktformiga blödningar särskilt i bukhålans fett och i simblåsan. Det bör noteras att liknande symptom också orsakas av andra fisksjukdomar och att diagnosen inte kan göras på basis av symptom eller observerade förändringar.

IHN orsakar vanligen dödlighet hos fiskar som är yngre än två månader. Sjukdomen ger symptom när vattnet är 10–15 grader varmt.

Symptom på IHN hos regnbågslax. Foto: Livsmedelsverket / R. Holopainen

Diagnos och provtagning

Sjukdomen kan inte konstateras enbart utgående från de kliniska symtomen. För diagnosen utväljs i första hand fiskar som är i dåligt skick och uppvisar avvikande beteende. För virusprov tas en bit av fiskens hjärna, mjälte och främre delen av njuren. Istället för hjärnan kan man ta en bit av hjärtat. Diagnosen ställs genom att viruset påvisas i fiskarnas organ eller vävnader genom cellodling och så att virusets genom säkerställs med PCR-analys.

Smittvägar

Sjukdomen sprids via sjuka fiskar, symtomfria smittbärare och omgivningen.

Bekämpning och profylax

IHN klassificeras enligt EU-lagstiftningen som en djursjukdom av klass C hos vissa arter av vilka regnbågslax,  lax, öring, röding, kanadaröding, bäckröding och gädda förekommer i Finland ((EU) 2018/1882). Om veterinären, djurens ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur med misstänkt infektiös laxanemi, ska hen anmäla detta till den officiella veterinären så snart som möjligt. Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen, ger förhållningsregler och tar vid behov prov av djuren för att reda ut orsaken till sjukdomen.

Det finns ingen effektiv medicin eller ett vaccin mot infektionen. 

Övervakning

Förekomsten av IHN övervakas på fiskodlingar i enlighet med ett riskbaserat övervakningsprogram, regelbundna inspektionsbesök och provtagning av den kommunala veterinären.

När rom och mjölke flyttas från havs- och vandringsområdena till inlandet ska fiskarna undersökas för  virussjukdomar. Om frilevande fiskar eller könsceller från dem tas in till en djurhållningsplats till exempel för att inrätta ett nytt moderfiske, rekommenderas att de fiskar eller moderfiskar från vilka könscellerna härstammar alltid undersöks med avseende på virussjukdomar, inklusive IHN.

Förekomst i Finland och på andra ställen

Tre IHN-epidemier har påträffats i Finland. IHN-viruset upptäcktes för första gången i Finland vintern 2017-2018 (se IHN i Finland 2017) andra gången i maj 2021 på Åland (se IHN i Finland 2021) och igen i juni 2022 på Åland (se IHN i Finland 2022). Finland är officiellt fritt från IHN med undantag för den 2022 upprättade IHN-zonen på Åland.

IHN förekommer i Nord- och Latinamerika, Asien, flera europeiska länder och Ryssland.