Svininfluensan är en av de djursjukdomar som orsakar symptom i luftvägarna hos svin. Svininfluensan är en luftvägssjukdom orsakad av ett virus. Typiska symptom på svininfluensa hos svin är hög feber, andningssvårigheter och svår hosta. Svininfluensa orsakas av influensavirus av typen A, som hör till familjen ortomyxovirus. Influensa A virus förekommer också hos människan och andra djurarter, såsom fåglar och hästar. Influensastammarna är specifika för sin egen art och smittar i regel inte från en art till en annan.
Klassificeringen av influensavirusen av typ A i subtyper bygger på två ytproteiner som är hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). De viktigaste virus som orsakar kliniska luftvägssymptom hos svin hör till subtyperna H1N1, H1N2 och H3N2, andra typer som påträffats hos svin är bland annat H1N7, H3N1, H4N6, H3N3 och H9N2. De virus som isolerats i Finland har varit subtyp H1N1. Baserat på en mer exakt typning har de flesta varit sk den klassiska svin H1N1-virustypen. Dessutom har en del varit av den "gamla" svinstammen H1N1, en del av den pandemiska H1N1(pdm09)-virustypen och en del har genetiskt tillhört den typ av H1N1-virus som har hittats hos människor i Finland.
Symptom
Vid svininfluensa är inkubationstiden från smitta till symptom endast 1–3 dygn. På grund av den korta inkubationstiden verkar så gott som alla djur på gården insjukna samtidigt. Svinen mister sin aptit och rör sig motvilligt, de ligger intill varandra och trycker sig mot varandra. De drabbade svinen har svårt att andas och, om de sjasas i väg, får de svåra hostsymptom. Svinen har hög feber, rentav över 41,5 ºC, och snuva och snörvling kan förekomma. Aptitlösheten då sjukdomen bryter ut försvagar svinens tillväxt. Sjukdomen kan uppträda också subkliniskt.
I samband med att sjukdomen bryter ut är sjukfrekvensen mycket hög och i praktiken kan så gott som alla svin insjukna. Dödligheten som svininfluensan medför blir vanligen inte hög. I samband med att sjukdomen bryter ut börjar djuren vanligen återhämta sig inom 5–7 dygn efter att de första symptomen visat sig och återhämtningen kan vara snabb. Även om virusinfektioner kan förekomma vilken årstid som helst, förekommer sjukdomsfall mer typiskt under de kalla årstiderna.
De ekonomiska förlusterna som sjukdomsfallen orsakar är särskilt en följd av den försvagade tillväxten som hänför sig till sjukdomsfall med svåra symptom och de ökade läkemedelskostnaderna som hänför sig till eventuella följdsjukdomar. Likartade symptom kan orsakas av bland annat Actinobacillus pleuropneumoniae, Mycoplasma hyopneumoniae och av virussjukdomarna PRRS, Aujeszkys sjukdom, respiratoriskt coronavirus hos svin (PRCV). Ovan nämnda virussjukdomar har inte påträffats i Finland.
Diagnos och provtagning
I akuta feberstadiet kan viruset påvisas i nossekret från svin eller i lungor från avlidna svin. Provet borde då helst transporteras till laboratoriet i en särskild transportlösning och väl nedkylt. Svininfluensasmitta kan också konstateras med hjälp av antikroppsundersökningar av blodprover. Antikroppar kan konstateras först cirka 3 veckor efter att hostsymptom visat sig.
Spridning
Särskilt i feberstadiet innehåller nossekret från svin rikliga mängder virus. Svininfluensaviruset smittar huvudsakligen vid direkt kontakt svinen emellan och smittan sprids lätt via luftvägarna.
Influensa A virus kan undergå mutation. Varje djurart har ändå vanligen för djurarten specifika virusstammar som lätt sprider sig från en individ till en annan inom djurarten. I de influensavirus som förekommer hos svin har mutationen vanligen varit mindre än till exempel i de influensavirus som förekommer hos människan. Svinen har receptorer i sina luftvägar som binder influensa A virus från såväl svin, som människan och fåglar. Om ett svin samtidigt smittas av influensavirus från människan eller olika djurarter, kan nya influensaviruskombinationer uppkomma. Även om influensavirus globalt allmänt förekommer hos svin, har endast få sådana fall beskrivits, då svininfluensavirus smittat människor.
Förebyggande åtgärder
Svininfluenssa klassificeras enligt den nationella lagstiftningen som annan anmälningspliktig djursjukdom (anmälan månatligen, JSMf 325/2021), alltså den bekämpas inte enligt lagen, och konstaterade sjukdom leder inte till restriktioner för förflyttning av djuren eller andra myndighetsåtgärder på gården.
Smittspärr och skyddskläder
Man kan förhindra att svininfluensavirus sprider sig från en svingård till en annan genom att undvika att förflytta smittade svin eller svin som eventuellt sprider smitta till sådana gårdar, som är fria från smitta. Vetskap om att hälsotillståndet bland djuren på gården som djuren kommer från är gott och vid behov karantän på gården de kommer till är metoder, med vilka man kan förebygga att svininfluensasmitta överförs med svinen.
Utöver åtgärderna i samband med anskaffningen av djur är också en korrekt användning av lastningslokalen och annat normalt smittskydd (smittspärr, skyddskläderna och skodonen på gården) i samband med persontrafik viktiga frågor också vid förebyggande av svininfluensa.
Förhindrande av att smittan sprider sig från människor och fåglar till svin
Vid förebyggande av svininfluensa skall också beaktas den möjligheten att influensa A-virus hos människor och fåglar kan överföras till svin. Människor smed influensa borde undvika kontakt med svin tills de tillfrisknat. Om man ändå måste sköta svin även om man är sjuk, borde man använda lämpligt luftvägsskydd (av skyddsklass FFP2 eller FFP3) och svinstallets egna skyddskläder då man går in i svinstallet och se till att handhygienen är tillräcklig genom att använda skyddshandskar för engångsbruk.
När man använder ett andningsskydd ska man kontrollera att det sluter tätt till på ansiktet. Andningsskydd är avsedda för engångsbruk och ett skydd kan användas i högst två timmar. Andningsskyddet tas bort från ansiktet när man går ut ur djuravdelningen. Det använda skyddet sätts i en plastpåse och förstörs som hushållsavfall.
För att minimera smittrisken som hänför sig till influensa A-virus borde man också hindra fåglar från att komma in i svinstallet.
48 timmars regeln efter utlandsresor
Vid förebyggande av smittsamma sjukdomar är den så kallad 48 timmars regeln också viktig. En person som besökt ett djurstall utanför Finlands gränser skall inom 48 timmar efter besöket inte gå in i ett svinstall i Finland.
Svininfluensa är en djursjukdom som skall anmälas i Finland, men myndigheterna bestämmer inte om bekämpningsåtgärderna på svingårdarna. Om dem överenskoms inom ramen för djurhälsovårdssystemet.
Förekomst
Som en sjukdom hos grisar beskrevs svininfluensan först i början av 1900-talet i USA. Enstaka fall rapporterades under de följande decennierna i Europa, men det var inte förrän i slutet av 1970-talet som svininfluensan blev vanlig på den europeiska kontinenten.
Förutom Nord- och Sydamerika förekommer svininfluensan i de flesta europeiska och asiatiska länder. I Finland upptäcktes influensaviruset hos grisar för första gången 2009. Det upptäckta H1N1-viruset liknade virus av svintyp H1N1 som tidigare isolerats från europeiska grisar. Av denna anledning kartlades förekomsten av influensa-antikroppar hos grisar genom att undersöka djur från 401 gårdar. Baserat på undersökningen fanns antikroppar i ca 30 % av gårdarna. Totalt, under 2009, upptäcktes virus av typen svin H1N1 på 12 gårdar. Sedan dess har sjukdomen diagnostiserats på 0–19 gårdar varje år.