Uppföljningsundersökningen av sjukdomar hos vilda djur består av två grunddelar, fokuserad, det vill säga aktiv uppföljning och allmän, det vill säga passiv uppföljning.
Vilda landlevande djur (även fåglar) undersöks vid Livsmedelsverkets forskningsenhet för produktionsdjurs- och vilthälsa i Uleåborg. Undersökningar av fisksjukdomar utförs förutom i Uleåborg även vid forskningsenheterna för produktionsdjurs- och vilthälsa i Kuopio och Helsingfors.
Verksamhetsstället i Uleåborg är det nationella parasitologiska referenslaboratoriet. Verksamhetsstället i Kuopio är Världsorganisationen för djurhälsa OIE:s referenslaboratorium för kräftpest. Alla Livsmedelsverkets undersökningar av virussjukdomar utförs vid forskningsenheten för djursjukdomsvirologi i Helsingfors.
1. Fokuserad uppföljning
För det antal prover som satts upp som mål och den regionala inriktningen i den fokuserade uppföljningen sammanställs årligen en plan där man även beaktar resurserna som står till förfogande.
Rabies (hos djur hundgalenskap (lyssa), hos människor vattuskräck)
I samarbete med viltcentralerna och de lokala jägarna insamlas småvilt, för det mesta rävar och mårdhundar, som prover. Det huvudsakliga målområdet är rabiesvaccineringsområdet vid sydöstra gränsen, men om resurserna tillåter kan man under olika år även undersöka prover från andra områden.
Hjärnproverna undersöks virologiskt för rabies. Proverna från vaccineringsområdet används för att undersöka hur vaccinationerna lyckats med hjälp av bestämningar av antikroppar samt genom att slå fast vaccinmarkören (tetracyklin) i tand- och käkbensprover. Dessutom undersöks alla misstankar om rabies hos vilda djur, om djurets beteende kan tyda på rabies.
Rävens dvärgbandmask
I samarbete med viltcentralerna och de lokala jägarna insamlas rävar och mårdhundar som prover. Provdjuren kan delvis vara de samma som i rabiesuppföljningen, men urvalet görs inom ett bredare område med betoning på Södra Finland. Genom uppföljningen försöker man påvisa Finlands sjukdomsfrihet så att de särskilda kraven på import av keldjur kan upprätthållas i Finland: echinococcusmedicinering krävs inte om en hund kommer till Finland direkt från Norge, Storbritannien, Irland eller Malta. Som prov tas tarminnehåll ur vilket echinococcusparasitens DNA kan identifieras.
Trichinella
I uppföljningen av trichinella insamlas prover från köttätande däggdjursarter i hela landet. Också fågelarter som använder kadaver som föda undersöks för trichinellos som orsakas av trichinellasläktets rundmasklarver.
Prover fås både från materialet i den allmänna sjukdomsuppföljningen och med hjälp av Naturresursinstitutets (Luke) viltforskning dit jägare sänder stora rovdjur som fällts. Bestämningen grundar sig på en undersökning av köttprovet med hjälp av digestionsmetoden där köttet smälts på ett sätt som svarar mot funktionen i magsäcken, och trichinlarverna artbestäms med hjälp av multiplex PCR-teknik. I Finland har man hittat fyra arter av trichinella. Trichinella spiralis, Trichinella nativa, Trichinella britovi och Trichinella pseudospiralis.
Om trichinellaartens relativa abundans och de eventuella förändringarna i denna insamlas information som används för att kunna bedöma det infektionstryck och de infektionsrutter som svinfarmerna utsätts för genom miljön.
Gyrodactylus salaris
Gyrodactylus salaris följs upp vid vattendragsområdena som rinner ut i Ishavet och Torne älvs vattendragsområden. Som prover insamlas med hjälp av Lukes elfiske och privata fiskare den vilda havslaxens älvyngel och fenprover från andra vilda fiskar. Fenorna undersöks med direkt mikroskopi, och ur DNA från parasiterna som hittats görs en artbestämning med hjälp av PCR-metoden.
Finland har tilläggsgaranti som beviljats av Europa kommissionen för förebyggande av spridning av laxparasiten Gyrodactylus salaris till atlantlaxens fortplantningsområde i Tana älv och Näätämöjoki. Tilläggsgarantin berättigar till att förhindra fiskflyttningar från de övriga vattendragsområdena till Tana och Näätämö. Om skyddet av älvarna föreskrivs även i fördraget som slutits med Norge.
Genom uppföljningen utreds även parasitsituationen i buffertzonen som bildas av Tuulomajoki källälvsområde och Paatsjokiområdet samt i Torne älv som är den viktigaste laxälven i Östersjön.
Uppföljning av virussjukdomar och bakteriell njursjukdom hos vilda moderfiskar
Proverna tas från levande vilda moderfiskar i samband med romtagning. Undersökningarna görs främst i Norra Finland. Bacterial Kidney Disease (BKD) undersöks genomibakterieodling eller med hjälp av ELISA-metoden. Virussjukdomsproverna undersöks med virologiska metoder.
Det är huvudsakligen Luke som svarar för att ta tillvara rödlistade fiskbestånd i byggda och på annat sätt ändrade vattendrag i vårt land. I förvaringen av värdefulla vilda fiskbestånds genetiska material följer Livsmedelsverket upp förekomsten av virusorsakade fisksjukdomar och BKD. Genom uppföljningen strävar man efter att hålla de värdefulla fiskbestånden fria från smittsamma fisksjukdomar.
Uppföljning av sjukdomar hos vildsvin
Från fällda vildsvin insamlas organ- och blodprover för virologiska och bakteriologiska undersökningar (afrikansk svinpest ASF, klassisk svinpest CSF, Aujeszkys sjukdom AD och brucellos). Vildsvin som hittats döda och sjuka vildsvin försöker man få till en patologisk undersökning.
2. Allmän sjukdomsuppföljning
I den allmänna uppföljningen insamlas som prover vilda djur som har hittats döda eller som avlivats på grund av en sjukdom. Målet är att hålla sig uppdaterad om smittsamma sjukdomar som förekommer i Finland och att i god tid upptäcka epidemier och nya sjukdomar. Regionalt fokuseras provtillgången enligt förekomsten av dödlighet.
Prover för den allmänna sjukdomsuppföljningen sänds av många parter, till exempel jägare, fiskare och andra medborgare som rör sig mycket i naturen, Luke, kommunernas och närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralerna) miljömyndigheter och i brottsmisstankar polisen. Döda djur som hittats inom gårdskretsen och tätortsområden levereras ofta av vanliga medborgare för undersökning.
Enligt en okulär bedömning och andra undersökningsfynd i samband med obduktionen görs histologiska, bakteriologiska, parasitologiska och virologiska vidare undersökningar för att fastställa dödsorsaken. Molekylbiologiska metoder tillämpas vid identifieringen av olika sjukdomsagens.
Utöver prover från dödsorsaksutredningen används även prover från den allmänna sjukdomsuppföljningen i uppföljningen av förekomsten av många smittsamma sjukdomar som är skadliga för människor och djur. Dessa sjukdomar omfattar bland annat fågelinfluensa, paramyxovirus hos fåglar, coronavirus hos fåglar, fladdermusrabies, coronavirus hos fladdermöss. trichinellos, salmonellos, harpest, psittakos (papegojsjukan, det vill säga ornithos), afrikansk svinpest och CWD (chronic wasting disease) hos hjortdjur.
Vilda fiskar
Massdöd bland vilda fiskar undersöks vid Livsmedelsverkets forskningsenhet för produktionsdjurs- och vilthälsa vid alla verksamhetsställen som undersöker fisksjukdomar (Uleåborg, Kuopio, Helsingfors). I dessa fall samarbetar man i allmänhet med den lokala NTM-centralen som sköter utredningar av vattenkvaliteten och miljöförhållandena.
Kräftor
Vid verksamhetsstället i Kuopio utreds massdöd bland kräftor Utredningarna fokuserar primärt på undersökning av kräftpest. Verksamhetsstället i Kuopio är det enda finländska OIE-referenslaboratoriet och kräftexperten den enda finländska OIE-sjukdomsexperten. I diagnostiken tillämpas en mykologisk odlingsmetod, det vill säga odling av sjukdomsalstrande svampar, och molekylbiologiska identifieringsmetoder.
Stora rovdjur (björn, varg, lo, järv)
Dödsorsakerna bland stora rovdjur och zoonoserna (sjukdomar som smittar mellan människor och djur) som förekommer i dessa följs upp i samarbete med Lukes viltforskning. Alla djur som dött i trafiken, hittats döda i terrängen och djur som på grund av avvikande beteende eller sjukdomssymtom avlivats levereras till Livsmedelsverket för undersökning. Vid Livsmedelsverket tas förutom de egna proverna också vävnadsprover som behövs i Lukes viltforskning. Luke sänder i sin tur de prover som behövs för uppföljningsundersökningarna till Livsmedelsverket för undersökning av fällda, stora rovdjur som mottagits.
Sälar
Livsmedelsverket är med i Östersjökonventionens HELCOM-program (HELCOM ad hoc Seal Expert Group) där man följer upp hälsan hos gråsälarna och vikarna i Östersjön. I samarbete med Forststyrelsen följer man upp dödsorsaker och sjukdomar bland de rödlistade saimenvikarna.
Polisernas förfrågningar om handräckning
I förfrågningar om handräckning från polisen mottas prover som anknyter till misstankar om förbrytelser mot vilt- och naturskyddet. Vid Livsmedelsverket fastställs djurens dödsorsak och uppskattas dödstidpunkten. Ibland bekräftas brottsmisstanken normalt vid undersökning av ett djur som levererats för undersökningar av dödsorsaken. I brottsmisstankar som leder till rättegång verkar Livsmedelsverkets patologer enligt domstolens föreläggande som vittnen.