Anvisning för myndighetsprovtagning för salmonellaundersökning av särskilt riskbenägna importfoder

På denna sida anvisning/version 12817/6, tagen i bruk 22.1.2019, uppdaterad 3.2.2025.

• 1. Skyldigheter enligt lagstiftningen vid import av särskilt riskbenägna foder
• 2. Representativ provtagning av importfoder för salmonellaundersökning samt definitioner
• 3. Provtagningsfrekvens och krav gällande mängder
• 4. Anvisningar för provtagning, beredning och förpackning av prov
• 5. Förfarande vid provtagningstillfället
• Ytterligare upplysningar

1 Skyldigheter enligt lagstiftningen vid import av särskilt riskbenägna foder

1.1 Myndighetsprovtagning vid import av särskilt riskbenägna foder

Enligt JSMf 1266/2020 10 § är foderföretagaren skyldig att vid import lämna en ankomstanmälan (ursprung från tredje land) till Livsmedelsverket innan partier av särskilt riskbenägna vegetabiliska foder anländer till landet. I samband med importen tar Livsmedelsverket för den officiella salmonellatillsynen myndighetsprov av särskilt riskbenägna foder enligt en riskbaserad tillsynsplan. Livsmedelsverket kan också undersöka foderpartier som införs från den inre marknaden eller som har behandlats för att eliminera salmonella genom inspektioner av stickprovsnatur. Myndighetsproven tas av inspektörer som auktoriserats av Livsmedelsverket.

Av särskilt riskbenägna vegetabiliska foder avsedda för utfodring av livsmedelsproducerande djur, pälsdjur eller sällskapsdjur undersöks ett
myndighetsprov för varje påbörjat 50 000 kilogram. Om det särskilt riskbenägna vegetabiliska fodret är avsett att sändas direkt till en mobil blandare eller en
gårdsbruksenhet för utfodring av livsmedelsproducerande djur utan värmebehandling i Finland undersöks ett myndighetsprov för varje påbörjat 25 000
kilogram av foderpartiet.

Foderföretagaren ska i god tid i samband med myndighetsprovtagningen berätta för den av Livsmedelsverket auktoriserade inspektören om det av det berörda, särskilt riskbenägna foderpartiet behöver tas myndighetsprov med en provtagningsfrekvens på minst ett prov (slutligt prov) för varje påbörjat 25 000 kilogram eller för varje påbörjat 50 000 kilogram.

Livsmedelsverket kan vid behov för ett foder/foderparti bestämma en provtagningsfrekvens för myndighetsprovtagningen som avviker från de ovan angivna.

En separat anvisning REHU 12807 har meddelats om förfarandet för salmonellaanalys av myndighetsprover av foder i samband med import (målgrupp: av Livsmedelsverket auktoriserade inspektörer, foderföretagare och laboratorier som är godkända för analys av myndighetsprov för salmonella enligt foderlagen).

1.2 Foderföretagarens provtagning för företagets kvalitetssäkring av särskilt riskbenägna foder som importerats från EU

En foderföretagare är skyldig att enligt sin riskbaserade kvalitetssäkringsplan utföra salmonellaundersökning av inkommande partier från EU av särskilt riskbenägna vegetabiliska foder avsedda för utfodring av livsmedelsproducerande djur, pälsdjur
eller sällskapsdjur (JSMf 1266/2020 17 §).

Från det särskilt riskbenägna vegetabiliska foderpartiet avsett för utfodring av livsmedelsproducerande djur, pälsdjur eller sällskapsdjur undersöks ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram. Om det särskilt riskbenägna vegetabiliska fodret är avsett
att sändas direkt till en mobil blandare eller en gårdsbruksenhet för utfodring av livsmedelsproducerande djur utan värmebehandling i Finland undersöks ett prov för varje påbörjat 25 000 kilogram av foderpartiet. Det bör observeras att varje prov som tagits med den föreskrivna provtagningsfrekvensen (slutligt prov) ska undersökas för salmonella som sådant utan att proven (de slutliga proven) sammanlås.

Foderföretagarens kvalitetssäkringsprov för undersökning för salmonella ska tas enligt samma principer för representativ provtagning som för motsvarande myndighetsprov. Foderföretagaren kan vid behov anlita en av Livsmedelsverket
auktoriserad inspektör för provtagningen för kvalitetssäkringen eller en annan provtagare som ska uppfylla kraven enligt 17 § i JSMf 1266/2020. Foderföretagaren ska i god tid informera den av Livsmedelsverket auktoriserade inspektören eller annan provtagare som anlitas, om det för kvalitetssäkringsprovtagningen av det särskilt riskbenägna vegetabiliska foderpartiet behöver tas prov med en provtagningsfrekvens på minst ett prov (slutligt prov) för varje påbörjat 25 000 kilogram eller för varje påbörjat 50 000 kilogram.

Om en annan provtagare än en av Livsmedelsverket auktoriserad inspektör anlitas för provtagning vid import med tanke på kvalitetssäkringen, ansvarar foderföretagaren för att den person som tar prov för kvalitetssäkringen har tillräcklig utbildning och kompetens för provtagningen samt ändamålsenlig provtagningsutrustning och provtagningsförnödenheter. Foderföretagaren betalar kostnaderna för kvalitetssäkringsprovtagningen (t.ex. provtagning, kostnader för förnödenheter och utrustning, resor och inkvartering) direkt till den av Livsmedelsverket auktoriserade inspektören eller annan provtagare.

Livsmedelsverket anordnar inte kvalitetssäkringsprovtagning för foderföretagare, och vid provtagningen används inte provtagningsprotokoll, förnödenheter eller material som är avsedda för myndighetsprov.

1.3 Provtagning av importpartier för vilka beviljats behandlingstillstånd

Om det konstateras salmonella i ett foderparti som importerats eller förts in från den inre marknaden ska foderföretagaren lämna en ansökan om behandlingstillstånd till Livsmedelsverket (Foderlagen 1263/2020 53 §, JSMf 1266/2020 25 §). Om Livsmedelsverket i det behandlingstillstånd som beviljats åt foderföretagaren inte har föreskrivit en högre provtagningsfrekvens är provtagningsfrekvensen för det behandlade foderpartiet minst ett myndighetsprov för varje påbörjat 50 000 kilogram eller varje påbörjat 25 000 kilograms (foder levereras direkt till landgårdar). Behandlade importpartier kan inspekteras som egenkontroll om Livsmedelsverket inte har beordrat annat i behandlingstillstånd.

I fall där ett foderparti konstaterats vara rikligt kontaminerat med salmonella, kan Livsmedelsverket i behandlingstillståndet fastställa en högre provtagningsfrekvens för provtagningen av det behandlade foderpartiet. Foderföretagaren är alltid skyldig att informera den inspektören om den tätare provtagning som gäller ett sådant foderparti.

1.4 Myndighetsprovtagning vid import av fiskmjöl

Skyldigheten att ta myndighetsprov av fiskmjöl gäller både import och handel på den inre marknaden. Myndighetsprovet tas av en inspektör som Livsmedelsverket har auktoriserat. Myndighetsprov för analys av förekomsten av ämnen med ursprung i landlevande djur tas av fiskmjöl på det sätt som förutsätts i EU:s förordning om provtagning (EU nr 691/2013).

Minimimängden för ett samlingsprov (ABC) är ≥ 4 kg, det minsta antalet delprover är 40 stycken och delprovernas minimistorlek á 100 g. Vid tagandet av delprover används om möjligt en för ändamålet tillverkad måttslev som rymmer i genomsnitt 100 g. Provet förpackas i provpåsar om 7 liter (motsvarar ett prov om 4-6 kg). Samlingsprovets storlek och antalet delprover står i proportion till mängden av det foderparti som är föremål för provtagningen på följande sätt:

• 0 - 30 ton, ta stort samlingsprov som fyller 1 st 7 liters provpåse (delprover 40-60 st)
• • > 30 – 500 ton, ta stort samlingsprov som fyller 2 st 7 liters provpåsar (delprover 100 st)
• • > 500 - 2500 ton, ta stort samlingsprov som fyller 3 st 7 liters provpåsar (delprover 150 st)
• > 2500 – 10000 ton, ta stort samlingsprov som fyller 4 st 7 liters provpåsar (delprover 200 st).

Kun kyseessä on suursäkit, tarkastettavien yksiköiden lukumäärä valitaan tämän ohjeen taulukosta 2 (= näyte voidaan koostaa samoista säkeistä kuin näytteet salmonellavalvontaa varten, EU-asetus ei tätä määrittele). (EI RUOTSINKIELISESSÄ!!)

Dessutom beställer foderföretagaren kvalitetssäkringsprovtagning för undersökning av salmonella i inre marknad partiet av en av Livsmedelsverket auktoriserad inspektör eller annan provtagare, som uppfyller kraven enligt 17 § i JSMf 1266/2020.

2 Representativ provtagning av importfoder för salmonellaundersökning samt definitioner

Provtagningen för salmonellaundersökning av särskilt riskbenägna importfoder utförs enligt denna anvisning. Om man av en grundad anledning måste utföra provtagningen på ett sätt som avviker från anvisningen, ska orsakerna till detta och provtagningssättet beskrivas i foderpartiets provtagningsprotokoll och/eller i en bilaga till det.

Det importerade foderpartiet delas enligt provtagningsfrekvensen in i partier, från vilka det tas delprov som sammanställs till ett samlingsprov. Av samlingsprovet framställs minst ett slutligt prov. Av varje parti som ska undersökas finns följaktligen minst ett slutligt prov som tagits enligt provtagningsfrekvensen. Varje slutligt prov undersöks med avseende på salmonella.

Termförklaringar:

Parti som ska undersökas: Ett helt foderparti eller, i fråga om stora foderpartier, ett delparti av importpartiet då det delats på basis av provtagningsfrekvensen för fodret (25 000 kg/50 000 kg).

Delprov: En provmängd som har tagits från en punkt i det foderparti/parti som ska undersökas. Ett delprov kan bestå av exempelvis innehållet i et provspett eller en skopa av foderpartiet/ partiet som ska undersökas.

Samlingsprov: En samling av delprov som har tagits från olika punkter i ett foderparti/parti som ska undersökas.

Slutligt prov i salmonella control = samlingsprov. Det slutliga provet kan vara ett enskilt prov eller ett samlingsprov som vid behov delats till två slutliga prov (A- och B-provuppsättning)

Aseptiskt/aseptiskt taget prov: En samling av delprov som har tagits aseptiskt från olika punkter i ett foderparti/parti som ska undersökas.

Aseptiskt provtagningsredskap: Med ett aseptiskt provtagningsredskap avses ett rent och torrt provtagningsredskap som helt och hållet desinficerats med desinficeringsmedel, och som i fråga om konstruktion, material och beskaffenhet lämpar sig för användning vid aseptisk provtagning.

I figur 1 illustreras termerna undersökt parti, delprov, samlingsprov och slutligt prov.

3 Provtagningsfrekvens och krav gällande mängder

3.1 Provtagningsfrekvens

För salmonellaundersökning av ett importparti av särskilt riskbenäget foder tas ett prov för varje påbörjat 50 000 kilogram eller om fodret avsett att sändas direkt till en mobil blandare eller gårdsbruksenhet, ett prov för varje påbörjat 25 000 kilogram. Om foderpartiets totala mängd överstiger de ovan nämnda gränserna för provtagningsfrekvensen, delas foderpartiet upp i så många delar att kraven på provtagningsfrekvens blir uppfyllda. Om det används en automatisk provtagare i samband lossningen av importpartiet ska dess provtagningsfrekvens ställas in så att den motsvarar den ovan angivna provtagningsfrekvensen.

Provtagningsfrekvensen gäller både oförpackat foder (bulkfoder) och förpackat foder.

Exempel 1. Ett importparti av oförpackat särskilt riskbenäget foder uppgår till 46 000 kilogram. Om provtagningsfrekvensen är ett slutligt prov för varje påbörjat 50 000 kilogram är antalet slutliga prov ett, och ett slutligt prov av foderpartiet undersöks med avseende på salmonella. Om åter ett importparti eller en del av ett importparti av oförpackat foder levereras direkt till en gårdsbrukslägenhet, är provtagningsfrekvensen ett slutligt prov för varje påbörjat 25 000 kilogram av partiet. Antalet slutliga prov som tas av foderpartiet är då sammanlagt två, och två slutliga prov av foderpartiet undersöks för salmonella.

Exempel 2. Ett importparti av oförpackat särskilt riskbenäget foder som skeppas in uppgår till 2 100 000 kilogram. Då provtagningsfrekvensen för importpartiet av foder är 1 slutligt prov för varje påbörjat 50 000 kilogram tas av foderpartiet sammanlagt 42 slutliga prov och dessa 42 slutliga prov undersöks för salmonella. Då provtagningsfrekvensen för importpartiet av foder är 1 slutligt prov för varje påbörjat 25 000 kilogram tas av foderpartiet sammanlagt 84 slutliga prov och dessa 84 slutliga prov undersöks för salmonella.

3.2 Mängdkrav

3.2.1 Oförpackat foder

Antalet delprov som ska tas från ett parti av oförpackat foder (bulkfoder) som ska undersökas räknas ut med följande formel:

Antalet delprov = √20 x det undersökta partiets mängd i ton.
Om det erhållna talet inte är ett helt tal avrundas det uppåt till närmaste hela tal.

Delproven ska tas så att de är så representativa som möjligt för det parti som ska undersökas.

I tabell 1 anges för oförpackat foder hur storleken på det undersökta partiet inverkar på antalet delprov som tas, när den totala mängden av det undersökta partiet är högst 50 ton/50 000 kilogram.

Tabell 1. Inverkan av det undersökta partiets storlek på antalet delprov som tas.

*) Om det undersökta partiets storlek är 25 000 kg ska 23 delprov tas.
**) Om det undersökta partiets storlek är 50 000 kg ska 32 delprov tas.

Om t.ex. det undersökta foderpartiets storlek i sin helhet är under 25 000 kilogram / 50 000 kilogram, varierar antalet delprov som ska tas mellan 7-23/7-32. När det gäller stora foderpartier ska dessa delas upp i mindre partier/delar av foderpartiet enligt provtagningsfrekvensen (25 000 kg/50 000 kg) så att antalet delprov som tas är 23/32 per aktuellt parti som ska undersökas.

3.2.2 Förpackat foder

Antalet transportenheter som tas ut som provtagningsobjekt räknas ut med följande formel:

Antalet transportenheter som tas ut som provtagningsobjekt = √ antalet transportenheter i det undersökta partiet.
Om det erhållna talet inte är ett helt tal avrundas det uppåt til.l närmaste hela tal.
Antalet transportenheter som tas ut som provtagningsobjekt är ändå alltid minst 20.

De transportenheter som tas ut som provtagningsobjekt väljs ut slumpvis på olika ställen av det foderparti som ska undersökas. Från varje transportenhet som tagits ut som provtagningsobjekt tas ett tillräckligt antal delprov från olika ställen av transportenheten, så att storlekskravet för det slutliga provet uppfylls. Från alla transportenheter som är provtagningsobjekt tas ett jämstort antal prov. Med
förpackat foder avses i detta sammanhang förpackad transportenhet, exempelvis en storsäck eller säck, förpackning eller transportbehållare.

Tabell 2 visar hur antalet transportenheter som tagits ut som provtagningsobjekt i fråga om förpackat foder varierar i förhållande till antalet transportenheter i det parti som ska undersökas.

Tabell 2. Antalet transportenheter som tagits ut som provtagningsobjekt i fråga om förpackat foder och dess variation i förhållande till antalet transportenheter i det parti som ska undersökas.

*) Dock högst 20

Exempel 1. Om ett foderparti av förpackat foder som ska undersökas är 21 000 kilogram och består av storsäckar på 1000 kilogram och det finns 21 storsäckar, så väljs 5 storsäckar ut som provtagningsobjekt.

Exempel 2. Om ett foderparti av förpackat foder som ska undersökas är 22 500 kilogram och består av 25 kilos säckar och det finns 900 säckar, så väljs 20 säckar ut som provtagningsobjekt.

Exempel 3. Om ett foderparti av förpackat foder som ska undersökas är 1800 kilogram och består av 10 kilos säckar och det finns 180 säckar, så väljs 14 säckar ut som provtagningsobjekt.

3.2.3 Det slutliga provets storlek

Det slutliga provet framställs av ett samlingsprov som reduceras vid behov (se punkt 4.7). Det slutliga provets storlek är för fast foder ca 1-2 kilogram och för flytande eller halvflytande foder ca 1-2 l (tabell 3).

Tabell 3. Det slutliga provets storlek

4 Anvisningar för provtagning, beredning och förpackning av prov

4.1 Redskap som används vid provtagningen

• Provborr, skopa, sked, annat provtagningsinstrument som lämpar sig för aseptisk provtagning
• Tråg, blandningskärl, tratt
• Sax eller annat skärverktyg för tejp
• Pipettfyllare, sugslang, provrör
• Provpåse
• Namnlapp till provpåsen
• Provtagningstejp, -häftlapp
• Tätt förslutbar provflaska eller –kärl av plast, med vid mynning
• Plastsigill
• Provtagningsprotokoll
• Desinficeringsmedel (70 %-ig alkohol, etanol eller isopropanol)
• Skoskydd, separata skodon
• Skyddshandskar, skyddsoverall, skyddshjälm

Grundförutsättningar vid provtagningen är att provtagningsredskapen är rena och aseptiska.Redskap och instrument som används för provtagningen ska vara tillverkade av sådant material att de inte kan kontaminera proven. Redskap för aseptisk provtagning ska i fråga om konstruktion, material och beskaffenhet vara lämpliga att användas vid aseptisk provtagning. Utrustning som finns på provtagningsobjektet kan användas, om den är lämplig för ändamålet och provtagningen kan utföras aseptiskt med utrustningen.

4.2 Rengöring av provtagningsredskap

Provtagningsredskap som kommer i kontakt med prov ska vara lämpade för aseptisk provtagning, rena och torra och de ska ha desinficerats före användningen. I samband med provtagningen ska man därför se till att rengöra och desinficera provtagningsredskapen. Provtagningsredskapen (t.ex. tråg där proven samlas, provtagningskärl, provborr, skopa, sked, andra provtagningsinstrument) desinficeras innan provtagningen utförs. Provtagningen kan också göras med provtagningsobjektets egna redskap som rengörs och desinficeras före användningen.

De provtagningsredskap som ska användas, t.ex. provborr och tråg, rengörs först mekaniskt. Därefter blöts en pappershanduk med minst 70 %-ig alkohol (etanol/isopropanol) tills den är helt blöt, varefter provtagningsredskapen torkas med duken så att de väts grundligt på vartenda ställe. Man kan också skölja över t.ex. provtagningstråget eller provborren med rikligt med alkohol, och med hjälp av en pappershanduk se till att vätskan kommer åt alla ytor som kommer i kontakt med provet. Alkoholen får avdunsta helt från redskapen innan provtagningen påbörjas. Ställen på redskapen som kommer i kontakt med proven får i detta skede inte vidröras med händerna, och man får inte lägga ifrån sig provborren efter
desinficeringen. Om man under provtagningen är tvungen att lägga ifrån sig provborren ska den placeras i t.ex. provtagningstråget eller i en säck/hög som är objekt för provtagningen. I förväg desinficerade provtagningsredskap kan transporteras till provtagningsplatsen i t.ex. ett plasthölje som tagits direkt från en fabriksförpackning. Övriga redskap som kommer i kontakt med fodret desinficeras på motsvarande sätt.

Redskapen rengörs och desinficeras efter provtagningen av ett foderparti, så att eventuella skadliga mikrober, t.ex. salmonella, från det undersökta partiet inte ska kunna spridas med redskapen till nästa parti. Redskapen rengörs och desinficeras vid behov också under provtagningen av ett och samma foderparti vid t.ex. inskeppning, när provtagningen kan pågå i flera dagar.

4.3 Provtagarens skyddskläder

Provtagaren ska använda skyddskläder som behövs vid provtagningen. Utrustningen väljs med tanke på kravet på aseptik, renhetskraven för provtagningsobjektet och provtagningsutrymmet och valet av transportrutter. Då man går in i t.ex. ett
fartygsskrov eller hamnlager ska man använda separata, rena stövlar och/eller skoskydd. Provtagaren ska använda skyddskläder som behövs: handskar, overall, hjälm osv. också för sin egen säkerhets skull. Efter avslutad provtagning eller när man går på lunchrast tvättas händerna ordentligt.

4.4 Manuell provtagning

De redskap som används vid manuell provtagning är gjorda av rostfritt stål eller annat material som lämpar sig för aseptisk provtagning och består av en ett tråg, ett uppsamlingskärl, skopa, sked eller annat provtagningsredskap. En provtagningsborr eller ett provtagningsspett tillverkat av rostfritt stål ska ha en lång skåra. Provtagningsspettets dimensioner måste vara avpassade efter kontrollpartiets egenskaper (behållarens djup, säckens dimensioner o.s.v.) och fodrets partikelstorlek. Från små förpackningar eller av mycket finfördelade produkter kan prov tas med ett mindre spett. Provet kan blandas i tråget/mellanförvaringskärlet med en sked eller liten skopa.

Vid provtagning av flytande foder blandas (homogeniseras) fodret först varefter provet med hjälp av en tratt hälls i en provflaska eller provkärl som går att försluta ordentligt. Som provtagningsredskap kan också användas en långskaftad provtagningsskopa. Provflaskans eller provkärlets storlek ska väljas med hänsyn till provets storlek och med expansionsrum. Provflaskan är inte avsedd för provtagning utan för förvaring av provet.

4.5 Mekanisk provtagning

Också mekanisk utrustning / automatisk provtagare kan användas då provtagningen sker i samband med lossningen av oförpackat foder. Provtagaren ska vara lämpad för aseptisk provtagning och den ska lätt kunna rengöras. Provtagaren ska samla in prov
på ett representativt sätt från olika ställen i det parti som ska undersökas. En automatisk provtagare ska dessutom kunna ställas in för den provtagningsfrekvens som krävs och från apparatens låsta provtagningsdel ska det gå att ta ut separata samlingsprov enligt den nödvändiga provtagningsfrekvensen. Anordningens ägare ansvarar för att provtagningsobjektets provtagningsutrustning fungerar och för dess grundläggande service och rengöring.

4.6 Beredning av samlingsprover

Vid provtagningen beaktas dessutom anvisningarna och kraven enligt punkt 3.

De redskap och material som kommer i kontakt med proven vid beredningen av samlingsprovet ska vara rena, torra och desinficerade. Vid hanteringen av prov som ska tas aseptiskt ska alla moment utföras utan att insidan på de desinficerade provtagningsredskapen eller fodret direkt vidrörs med händerna.

Samlingsprovet bereds så att det är så representativt som möjligt för det parti som undersöks. Samlingsprovet bereds genom att de delprov som tagits från det undersökta partiet blandas omsorgsfullt med varandra. Det ska observeras, att samlingsprov som tagits från olika partier som ska undersökas inte får sammanslås med varandra. Av varje samlingsprov bereds alltid minst ett slutligt prov.

4.7 Beredning av det slutliga provet

Vid provtagningen beaktas dessutom anvisningarna och kraven enligt punkt 3.

De redskap och material som kommer i kontakt med proven vid beredningen av det slutliga provet ska vara rena, torra och desinficerade. Vid hanteringen av prov som ska tas aseptiskt ska alla moment utföras utan att insidan på de desinficerade provtagningsredskapen eller fodret direkt vidrörs med händerna.

Det slutliga provet bereds så att det är så representativt som möjligt för det parti som undersöks. Samlingsprovet ska uppfylla kraven på mängd enligt punkt 3.2. Det foder som ingår i samlingsprovet blandas omsorgsfullt med spade/skopa/sked i ett tillräckligt stort kärl. Om det har begärts flera slutliga prov (t.ex. 2 parallellprov), tas proven turvis med en liten spade/skopa/sked från olika ställen och skikt av det väl blandade samlingsprovet och läggs i så många provpåsar som provet måste delas i. Storleken på det slutliga provet ska uppfylla kraven enligt punkt 3.2.3.

När det slutliga provet lagts i provpåsen ska luften först pressas ur innan påsen försluts, varefter påsens mynning vrids till hårt och påsen försluts med en gummilänk som snurras hårt kring påsens mynning. Därefter vänds mynningen ner mot provpåsen och försluts spänt med ännu en gummilänk. Därpå läggs provpåsen in i en annan påse. Mellan påsarna placeras en namnlapp med uppgifter om provet, där man antecknar tillräckliga identifikationsuppgifter (provtagarens namn, provets nummer och datum) så att provet kan kombineras med rätt provtagningsprotokoll.

Namnlappen får alltså absolut inte läggas inne i den påse som innehåller själva provet, eftersom det då är svårt att identifiera provet utan att påsen öppnas.

Det är mycket viktigt att provpåsarna/flaskorna försluts ordentligt på det sätt som beskrivs ovan för att laboratoriet ska kunna göra de nödvändiga undersökningarna av provet.

4.8 Försegling, förpackning och transport av prover

Efter att de slutliga proven beretts i enlighet med punkt 4.7 förseglas de med t.ex. ett plastsigill. Provflaskor förseglas bäst genom att flaskan läggs i en provtagningspåse som förseglas.

De förseglade proven packas tätt så att sigillens ändar inte kommer åt att perforera de andra proven under transporten.

Prov som lätt förskäms ska transporteras i en kylväska tillsammans med kylklampar. Man undviker att skicka in prov som lätt förskäms strax före ett veckoslut, ifall det inte går att använda en sådan transportform eller sådana mottagningstider för prov hos det mottagande laboratoriet som möjliggör en snabb leverans. Proven skickas utan dröjsmål till laboratoriet för undersökning.

4.9 Elektroniskt provtagningsprotokoll, MONA

Inloggningsadressen till MONA är https://mobiili.ruokavirasto.fi/. Applikationen kan användas på en smartphone, surfplatta eller mobiltelefon. Man kan logga in i applikationen och ansöka om rättigheter genom PAHU (åtkomstkontroll). Ansökningsrätten är "Mobilprovtagare/uppgift foder- och gödselprovtagare".

Kontrollbesöket antecknas i MONA och de foderprover som tas där läggs till kontrollbesöket. Protokollet kan sparas i etapper: Det är möjligt att i förväg ange den information som är känd före provtagningen och att specificera informationen på kontoret efter provtagningen.

Innan man lägger till ett nytt övervaknings-/provtagningsbesök på MONA, man måste kontrollera provtagningsplatsens namn och adress (om informationen behöver ändras måste man alltid skapa en ny provtagningsplats). Allmänna iakttagelser antecknas i tilläggsinformationen för besöket medan exakt lagerinformation och provtagningsinformation antecknas på provet. Importören och
den som provtagning har avtalats med antecknas som kontaktperson. Ett kvitto på provtagning skickas till importör/foderföretagare (den mailadressen antecknat på besöket) samtidigt som det skickas till Livsmedelsverket.

Efter att provtagningsplatsinformation har sparats i MONA läggs prover till besöket. Vid ett stort importparti och serieprover läggs provet till besöket endast en gång och i provsektionen väljer man ”ett serieprov” och anger antalet prover. Om prover även tas från ett annat parti vid samma besök läggs ytterligare ett prov till besöket m.m

I provtagningsprotokollet antecknas alla uppgifter som behövs för att identifiera det foderparti provet representerar: importplats och datum, ursprung, foderföretagets namn (importör/saluförare), fodrets namn, partiets storlek och partinummer, fodertillverkarens/levererarens namn (ytterligare information om partiet). Som bilaga till provtagningsprotokollet sänds kopior av lastningsdokument (bill of lading, CMR) och andra eventuella dokument såsom förpackningsmärkningar och certifikat.

Om man av en grundad anledning måste avvika från provtagningsanvisningen vid provtagningen ska man i provtagningsprotokollet (ytterligare information om provet) tydligt beskriva på vilket sätt provtagningen gjorts.

Om ett pappersprotokoll måste användas på grund av ett Mona-problem, kommer provtagningsprotokollet att förpackas med provförsändelsen.

Protokoll som är avsedda för Livsmedelsverkets myndighetsprov används inte för registrering av foderföretagarnas kvalitetssäkringsprov.

En separat anvisning REHU 12807 har meddelats om myndighetsprovtagning av vegetabiliska foder för salmonellaundersökning i samband med import.

5 Förfarande vid provtagningstillfället

5.1 Faktorer som bör uppmärksammas

Prov kan inte tas om det regnar, om det finns risk för att det undersökta foderpartiet blir vått och/eller om provtagningen inte kan göras i skydd från regnet. Proven ska tas och sammanslås så att vilken del av foderpartiet som helst kan bli vald till provtagningsobjekt. Om någon del av foderpartiet verkar vara förskämd eller annars skadad bör ändå ett selektivt provtagningssätt användas. Då tas de slutliga proven separat från en felfri och oskadad del av foderpartiet, och i provtagningsprotokollet görs de märkningar som behövs för att identifiera proven.

Om man på grund av förhållandena måste avvika från anvisningarna vid provtagningstillfället, ska man ändå hålla fast vid kravet på aseptisk provtagning och i mån av möjlighet se till att proven är representativa. Om avvikelsen görs en förtydligande anteckning i provtagningsprotokollet.

I provtagningsutrymmet tas ingenting sådant in utifrån som kan äventyra fodrets hygien eller provtagningens aseptik. Man bör särskilt se till att inte gå in med oskyddad utrustning och oskyddade skodon i ett provtagningsutrymme som t.ex. ett lastrum i ett fartyg eller ett hamnlager.

Provtagaren ska dessutom beakta faktorer som kan äventyra hans egen säkerhet, som t.ex. risk för syrebrist i slutna utrymmen, fara på grund av lyftkranar/lastare/maskiner/transportfordon i rörelse, risk för att råka i kläm eller träffas av fallande föremål eller risk för att falla eller halka.

5.2 Provtagning av oförpackat foder

5.2.1 Provtagning av oförpackat foder vid inskeppning

Provtagningen av oförpackat foder (bulkfoder) som skeppas in görs när fodret förflyttas dvs. i samband med lossningen från fartygets lastrum, från en lyftskopa eller med hjälp av en mekanisk eller automatisk provtagare. Delproven, t.ex. provstick eller skopor, samlas in jämnt från hela det lossade foderpartiet enligt kraven i punkt 3.2.1. Provtagaren ska vara på plats också när lastrummet öppnas. I
praktiken ska provtagaren vara på plats under hela lossningen, om man inte har tillgång till en kontinuerligt fungerande automatisk provtagare.

Om man använder en kontinuerligt fungerande automatisk provtagare ska den vara inställd så, att den tar delprov i enlighet med den föreskrivna provtagningsfrekvensen så att kraven på provtagningsfrekvens och mängdkraven för det slutliga provet uppfylls (punkt 3.1 och 3.2). Från den automatiska provtagarens låsta provinsamlingsfack ska det gå att för varje parti som ska undersökas få ut separata samlingsprov, av vilka de slutliga proven bereds.

Prov kan vid behov också delvis tas från en nyss lossad och tippad foderhög i ett hamnlager i fartygets omedelbara närhet, men ett hamnlager får inte vara det huvudsakliga provtagningsstället för ett lossat skeppslass.

5.2.2 Provtagning av oförpackat foder i container, tågvagn eller lastbil

Provtagningen från en container, tågvagn eller lastbil görs i första hand i samband med lossningen.

Prov från en lastbil, container eller tågvagn som innehåller foder i lösvikt kan tas också från ett öppet flak eller från påfyllningsluckor i taket. Provet av foderpartiet tas med ett provspett som sticks så djupt ner som möjligt, varvid spettet sticks in i fodret snett med fåran neråt. Spettet vänds med skåran uppåt först inne i högen varvid spettet fylls.

5.3 Provtagning av förpackat fast foder

5.3.1 Förpackningar under 100 kg

Av det undersökta partiet väljs slumpvis och på olika ställen enligt punkt 3.2.2 ut ett antal hela och oöppnade förpackningar för provtagningen. Delproven från de förpackningar som valts ut som provtagningsobjekt tas i första hand med provspett.

Säckens yta rengörs från eventuell smuts och torkas av med desinficeringsmedel innan spettet sticks in. Provtagningsspettet sticks in i säcken från dess övre kant, med spettets fåra nedåt. Spettet ska tränga in till mitten av säckens innehåll. När spettet vrids fylls provfåran med foder. Spettet töms i provtagningstråget. Om det finns ett litet antal säckar (transportenheter) måste man från samma säck samla in prov med flera spettstick. Man får ändå inte sticka flera hål i säcken, utan det behövliga antalet prov samlas in genom att spettet via samma hål riktas åt olika håll i säcken. Beroende på säckens material (papper, plast, tyg) och foderkvaliteten kan sticket orsaka ett hål i emballaget där foder läcker ut. Hålen försluts så tätt som möjligt med provtagningstejp/häftlapp efter provtagningen.

5.3.2 Provtagning från storsäck över 100 kg

Av det undersökta partiet väljs slumpvis och på olika ställen enligt punkt 3.2.2 ut ett antal hela och oöppnade förpackningar för provtagningen. Delproven från de storsäckar som valts ut som provtagningsobjekt tas i första hand med provspett.

Om en storsäck består av en innersäck av plast med en starkare, vävd säck utanpå, ska provtagningen göras så att den yttre vävda säcken inte skadas. Provet tas då genom säckens mynning, med flera spettstick i olika riktningar inne i säcken. Om det går att sticka hål i en storsäck utan att det blir några nämnvärda skador (t.ex. en storsäck av engångstyp) kan delproven också tas med ett stick i storsäckens sida. Säckens yta rengörs från eventuell smuts och torkas av med desinficeringsmedel innan spettet sticks in. Proven tas inne i säcken med stick åt olika håll. Vid behov görs flera stick på olika höjd. Hålen försluts så tätt som möjligt med provtagningstejp/häftlapp efter provtagningen.

5.4 Provtagning av flytande foder

5.4.1 Provtagning från förpackningar och kärl

Av det undersökta partiet väljs slumpvis enligt punkt 3.2.2 ut ett antal hela och oöppnade förpackningar för provtagningen. Det flytande fodret omblandas (homogeniseras) noga före provtagningen, om det är möjligt med hänsyn till förpackningens storlek eller form. Om förpackningen är så lätt att den kan lyftas för hand går det bäst att ta provet genom att hälla lite av vätskan i provflaskan genom
en tratt. Från stora kärl tas proven med en sugslang, pipettfyllare eller för ändamålet lämplig långskaftad skopa.

5.4.2 Provtagning från stora behållare

Om flytande foder i en stor behållare (tankcontainer/-bil/-vagn/-fartyg) kan cirkuleras eller pumpas över i en annan tank borde provet i första hand tas då fodret är i rörelse, dvs. under lossningen från t.ex. transportröret. Om det inte går tas provet t.ex. genom tankens däckslucka med hjälp av ett aseptiskt provtagningskärl fäst i ett aseptiskt snöre eller med en långskaftad skopa. Prov från en stor tank ska ändå inte tas alldeles vid ytan.

Hänvisningar till lagstiftningen:

Foderlagen 1263/2020
JSMf 1266/2020 om bedrivande av verksamhet inom foderbranschen

Ytterligare upplysningar:

Överinspektör Anna-Kaisa Airaksinen tfn 040 827 9623, anna-kaisa.airaksinen@ruokavirasto.fi 
Överinspektör Riitta Rannikko tfn 040 846 1153, riitta.rannikko@ruokavirasto.fi