Vad är färskfoder?
Med färskfoder avses här foder av animaliskt ursprung som tillverkats för sällskapsdjur och som inte har upphettats eller på annat sätt behandlats för att förstöra mikrober och andra sjukdomsalstrare. I färskfoder kan man också använda råvaror med annat än animaliskt ursprung, till exempel grönsaker eller spannmål.
Animaliskt avser här att bitar av kroppar av livsmedelsproducerande djur såsom nötkreatur, svin eller fjäderfä, vilt eller fisk har använts som foderråvara. Konserver, torrfoder, beredd hundkorv och smakbitar som torkats med olika termiska torkningsmetoder (t.ex. ben och grisöron) är inte färskfoder.
Foder för sällskapsdjur omfattas av foderlagstiftningen och abp-lagstiftningen. Livsmedelslagstiftningen tillämpas inte på dem.
Information om tillverkning av färskfoder
Färskfoder kan tillverkas/förpackas för återförsäljning endast vid en godkänd anläggning som tillverkar foder för sällskapsdjur.
Merparten av råvarorna i färskfoder är bitar av livsmedelsproducerande djur. De här delarna är till största delen styckbitar av mindre värde som av en eller annan orsak inte används som livsmedel. Sådana bitar är till exempel ben, inälvor, trimmat kött från slaktkroppar och fiskrens. I färskfoder kan man använda också andra än animaliska råvaror, till exempel vegetabilier eller spannmål, men när man talar om färskfoder är dessa alltid sammanblandade med rått animaliskt material. I allmänhet skärs råvarorna till färskfoder bara i bitar eller mals och blandas samman med de andra råvarorna. Också råa hela frysta ben är färskfoder. I Finland säljs färskfoder mestadels som djupfryst.
Det är tillåtet att importera råvara för färskfoder till Finland från andra EU-länder, men inhemska tillverkare använder i regel inhemska råvaror. Även färskfoder som tillverkats utomlands får importeras till och säljas i Finland. I Finland är djursjukdomsläget bättre än i många andra EU-länder.
Detaljhandel med färskfoder
Färskfoder måste säljas som förpackat i detaljaffärerna. Ett undantag utgörs av godkända anläggningar för tillverkning av sällskapsdjursfoder som i anslutning till fabriken har en butik där de säljer produkter över disk. Också när det gäller produkter som säljs som lösvara ska motsvarande uppgifter som ingår i förpackningspåskrifterna finnas till påseende för konsumenterna och dessa uppgifter ska ges tillsammans med produkten, åtminstone på begäran.
Risker i anslutning till utfodring med färskfoder
Utfodring med färskfoder är förknippad med risker som det är viktigt att beakta om man vill utfodra sitt sällskapsdjur med färskfoder. Utfodring med färskfoder förutsätter att ägaren är aktiv och insatt. Dessutom ska ägaren vara medveten om riskerna.
Mikrober (bakterier, urdjur, virus)
Färskfoder är oundvikligen förknippat med större mikrobiologiska risker än upphettat foder. Tillverkarna av färskfoder uppmanas fästa särskild uppmärksamhet på råvarans kvalitet eftersom avsaknaden av värmebehandling innebär att det inte finns någon bakteriedödande bearbetning. Bakteriemängden i råvaran ökar under bearbetning, t.ex. malning, av råvaran. I frysvara ökar mängden inte, men den vätska som frigörs från produkten vid upptining är en utmärkt grogrund för bakterier. Hygienisk hantering av råvaran, snabb nedkylning och oavbruten kylkedja i alla skeden av uppsamling, transport och hantering är av största vikt då man framställer färskfoder.
Lagstiftningen slår fast de mikrobiologiska gränsvärdena för salmonella och enterobakterier i färdigt sällskapsdjursfoder. Gränsvärdet för enterobakterier är olika för bearbetat foder och färskfoder för sällskapsdjur, men salmonella får inte förekomma i något som helst foder. Med enterobakterier mäter man produkternas hygieniska kvalitet. Tillverkarna ska följa upp mängden enterobakterier och ingripa i avvikelser från gränsvärdena i lagstiftningen. En förhöjd halt av enterobakterier leder alltså inte automatiskt till att produkterna dras tillbaka från marknaden. Även om det inte finns direkta gränsvärden för andra mikrober måste fodret ändå också i övrigt alltid vara säkert och lämpa sig för utfodring av djurslaget/djuret.
Om motståndskraften är nedsatt kan mikroberna orsaka skada både för sällskapsdjuret och för familjemedlemmar som hanterar den råa maten och djuret. En frisk vuxen hund har sannolikt motståndskraft mot mikrober i färskfoder, men bland annat unga, gamla och sjuka hundars motståndskraft kan vara otillräcklig. Hos sällskapsdjur kan skadliga bakterier till exempel orsaka kroniska magbesvär, halsbränna och inflammationer i tjocktarmen.
Rått kött och i det här fallet animaliska biprodukter och av dem framställt sällskapsdjursfoder är oundvikligen förenade med större mikrobiologiska risker än beredda produkter. Färskfoder för sällskapsdjur, såsom rått kött eller inälvor, kan innehålla mikrober som är skadliga för människor eller djur och som kan överföras till människor till följd av ovarsam hantering. Sådana skadliga mikrober som orsakar sjukdomar hos människan är till exempel salmonella, campylobacter och EHEC. Läs mer om zoonotiska bakteerier ja virus.
Animaliska beståndsdelar är inte den enda möjliga källan till skadliga bakterier i färskfoder. Också vegetabilier kan innehålla betydande mängder av bl.a. enterobakterier varav en del kan orsaka sjukdomar. Sjukdomsalstrande bakterier kan också följa med hem utifrån.
Livsmedelsverket har gjort en undersökning om mikrober i inhemsk färskfoder och du kan läsa rapporten om undersökningen i fråga här.
Parasiter
Vissa parasiter lever i kött eller inälvor. Största delen av parasiterna i kött- och animaliska produkter dör inte av nedfrysning. Parasiterna väljer sin värd, så det som är säkert för människan är inte nödvändigtvis säkert för ett djur, och tvärtom. Parasitläget hos en hund som äter färskfoder bör följas upp och hunden ska medicineras enligt behov.
Till exempel följande parasiter kan förekomma i sällskapsdjurens kött/inre organ eller i fiskar: Ekinokockos, Trikiner, Toxoplasma, Neospora, Bandmask (bl.a. bred binnikemask) och parasiter av släktet Sarcocystis.
De kan bekanta dig närmare med zoonotiska parasiter, dvs. parasiter som smittar mellan djur och människor, här.
Risker orsakade av ben
Ben som äts på fel sätt kan vara farliga. Vassa benbitar kan riva sönder tarmen och en allt för stor benmängd kan orsaka förstoppning eller i värsta fall tarmstopp.
Att äta ben kan öka risken för tandfrakturer. Den vanligaste orsaken till tandfrakturer hos hundar är att de tuggar på allt för hårda föremål, till exempel torkade ben. För att tanden inte ska skadas måste de yttersta millimetrarna av benet ge efter.
För ensidig kost
Det krävs färdighet för att sammanställa en balanserad utfodring med färskfoder. En felaktigt sammansatt kost bestående av färskfoder kan leda till bristtillstånd. Ägaren har ett stort ansvar för att i synnerhet ett växande sällskapsdjur får de näringsämnen som behövs. färskfoder finns också tillgängligt som helfoder. Helfodret ska täcka hundens dagliga näringsbehov.
Bästa praxis för hantering av färskfoder hemma
Vid hantering av färskfoder gäller samma saker som annars vid hantering av rått kött. God praxis för att förhindra att bakterier förökar sig, sprids och infekterar människor är:
- Använd redskap av metall eller keramiskt material, tvätta dem genast efter användningen med hett vatten (över 70°C). Använd inte redskap av trä eftersom de inte går att få rena.
- Tvätta också djurets matskål och vattenskål. Bakterierna trivs bra på ytan av kärl och i dricksvatten.
- Om du själv blandar till färskfodret ska du använda olika skärbräden och redskap när du tillreder mat till människor och till djur och förvara redskapen separat från de redskap du använder när du lagar mat.
- Hantera och förvara också annars livsmedlen klart åtskilt från sällskapsdjursfoder.
- Undvik att röra med händerna vid färskfoder, och om du rör vid det ska du efteråt direkt tvätta händerna så att du inte sprider bakterier.
- Förvara färskfodret i förpackningen, inte som lös vara till exempel i kylskåp eller frys.
- Om du förvarar färskfoder i kylskåp ska du använda ett kärl med lock.
- Om det finns småbarn i hushållet ska du se till att de inte kommer åt hundmaten i köket eller i djurets matskål.
- Använd upptinat färskfoder så snart som möjligt efter upptiningen.
- Frys inte in upptinat färskfoder på nytt.
- Förvara inte upptinat färskfoder flera dagar i kylskåp.
- Tvätta alltid händerna efter att du hanterat färskfoder innan du rör vid andra familjemedlemmar eller människor i allmänhet eller innan du lagar mat. Var också annars omsorgsfull med handhygienen.
- Färskfoder är en bra grogrund för bakterier!
- Hundens avföring kan vara en smittkälla.
- Plocka inte upp djuravföring med bara händerna.
- Se till att ditt barn inte kommer åt kattens sandlåda eller rör vid hundavföring på gården.
- Var noggrann med att tvätta händerna efter utevistelse
Minneslista för användare av färskfoder för sällskapsdjur (pdf)