Anvisningens namn | Förvaring av kadaver på gård |
Ansvarig person | Jenni Stenius |
Godgännare | Sirpa Kiviruusu |
Anvisningsnummer/version | 4465/04.01.00.01/2024/1 |
Senaste uppdatering | 15.10.2024 |
1 Inledning
Djur som självdött eller blivit avlivade på en gård ökar risken för smittsamma djursjukdomar om man inte hanterar och förvarar kadavren korrekt samt bortskaffar dessa snabbt.
Kadaver från olika djurarter klassificeras i olika biproduktkategorier baserat på riskerna för djur- och människohälsa samt säkerheten i foderkedjan. Den högsta risken är för biprodukter i kategori 1 och den lägsta för biprodukter i kategori 3. På gårdar tillhör självdöda och avlivade idisslare över 12 månader, det vill säga nötkreatur, får och getter, kategori 1 och andra djur kategori 2.
I Finland finns ett statligt stödsystem för uppsamling av kadaver, där staten deltar i kostnaderna för bortskaffande av kadaver. Uppsamlingssystemet omfattar
- idisslare (nötkreatur, får, getter) och
- svin och fjäderfä (inklusive bland annat hägnade vildsvin, minigrisar, hägnade viltfåglar samt strutsar).
Hästar, renar och pälsdjur ingår inte i det statligt stödda uppsamlingssystemet, utan de måste bortskaffas helt på gårdens/ägarens egen bekostnad i hela landet.
Kadaver hämtas från gårdar inom definierade uppsamlingsområden och transporteras till en behandlingsanläggning. Även djur utanför uppsamlingsområdet, det vill säga i avlägsna områden, kan levereras till uppsamling, men ingen statlig ersättning betalas för dem. Förvaring av kadaver på gården följer dock samma principer i hela Finland.
Karta över uppsamlingsområdet för nötkreatur, får och getter
Karta över uppsamlingsområdet för svin och fjäderfä
Karta över uppsamlingsområdet för pälsdjur
Kadaver ska förvaras på gårdar så att de inte försämras avsevärt innan uppsamling eller annat bortskaffande. De kan förvaras utomhus på en separat för ändamålet avsedd plats, i ett kadaverkylrum eller i en frys. Kadaver måste skyddas så att djur, skadedjur eller fåglar inte kan komma åt dem. Kadaver som tillhör olika biproduktkategorier får inte blandas med varandra. På samma sätt måste biprodukter från hemslakt kunna samlas in separat från kadaver.
2 Allmänt om kadaveruppsamling
2.1 Förvaringsplats
För kadaver som ska hämtas bör en fast plats ordnas dit uppsamlingsbilen kan komma utan svårighet året runt och som är lätt att hålla ren. En skuggig plats saktar ner kadavrets förruttnelse. För hämtning av förruttnade kadaver kan en tredubbel avgift tas ut.
Förvaringsplatsen måste ha ett tätt underlag så att vätskor inte kan rinna ut i omgivningen. Om vätskor ändå rinner ut på marken, måste marken kalkas. Det är bra att lägga rikligt med strö (spån/halm) under kadavret så att vätskorna absorberas. På vintern minskar rikligt med strö också risken för att kadavren fryser fast i marken och underlättar deras transport till kadaverbilen. Man kan också lägga en presenning eller annat plastskydd under kadavret.
Vägen för kadaverbilen till uppsamlingsplatsen måste vara fast och ren. Korsande trafik med foder- eller mjölkbilen bör undvikas på gården. Kadaverbilen bör inte heller köra framför ingångarna.
Förvaringstiden för kadavret på gården påverkar kraven på uppsamlingsplatsen. Se mer information i avsnitten ”3 Korttidsförvaring av kadaver på gården” och ”4 Långtidsförvaring på gården”.
2.2 Sortering, lastning och identifiering av kadaver
Kadaver från olika djurarter (idisslare, svin/fjäderfä) måste hållas tydligt åtskilda från varandra. Även biprodukter från hemslakt som eventuellt samlas på samma plats måste samlas separat så att hemslaktresterna och kadavren kan lastas separat.
Det får inte finnas stenmaterial, skräp, plast eller annat material bland kadavren som kan störa behandlingsanläggningens processer.
Kadaver som samlas som separata djur måste vid hämtningstillfället vara utomhus på marken så att kadaverbilens förare enkelt kan läsa djurens identifieringsmärken och sedan lyfta kadavren med kran på bilen. Kadaver får inte vara inomhus, i frysboxar eller andra behållare vid hämtningstillfället.
För ett oidentifierbart djur, det vill säga ett djur vars identifieringsmärke föraren inte kan läsa på ett tillförlitligt sätt, betalas ingen statlig ersättning för kadaveruppsamlingen. I sådana fall betalar beställaren hela kostnaden för uppsamlingen. Till exempel är kadaver utan öronmärken eller kadaver som är förpackade i säckar oidentifierbara djur. Föraren öppnar eller gräver inte i säckar av hygieniska skäl. Rengör smutsiga öronmärken i förväg vid behov så att numren är tydliga vid uppsamlingstillfället.
2.3 Beställ kadaverbilen omedelbart efter djurets död
Kadaver börjar förruttna mycket snabbt, särskilt under sommaren. Det är viktigt att beställa kadaverbilen omedelbart efter djurets död så att kadavret är i tillräckligt gott skick för uppsamling och inte debiteras med tredubbel avgift.
Hämtning sker under sommaren (1.6.–31.8.) inom två (2) arbetsdagar och under övrig tid inom tre (3) arbetsdagar från beställningen. Lördagar räknas som arbetsdagar.
Beställaren informeras om den så kallade sista hämtningen, vilket är den senaste tidpunkt då kadavret ska hämtas. Den sista hämtningen är inte nödvändigtvis den faktiska hämtningen. Om en hämtplats anges i hämtinstruktionen, meddelar transportföretaget inte alltid sin ankomst. Du kan dock begära ett meddelande separat.
En papperskvitto kan ges för hämtningen. Överenskommelse om att lämna ett papperskvitto måste göras separat med föraren. Föraren lämnar kvittot endast på insamlingsplatsen. Kvitton kan också begäras via e-post från Honkajoki kundtjänst. Hämtningens historik är tillgänglig i Honkajokis elektroniska tjänster. Hämtkvitton måste visas för tillsynsmyndigheten på begäran.
3 Korttidsförvaring av kadaver på gården
Med korttidsförvaring avses förvaring av kadaver på gården mellan djurets död och kadaverbilens ankomst, vilket innebär en förvaringstid på cirka 1–4 dygn. Helgdagar kan förlänga tiden.
Det är viktigt att skydda kadavret från skadedjur, rovdjur och fåglar. Kadavret kan till exempel täckas noggrant med en presenning eller ett lock, eller på annat sätt, så att skadedjur inte kan komma åt det. Presenningen/täcket tas bort först när kadaverbilen anländer. Ett tätt skydd/presenning kan påskynda kadavrets förruttnelse, så kom ihåg att beställa kadaverbilen omedelbart efter djurets död.
Om kadavren är kraftigt förruttnade eller annars allvarligt skadade, måste de packas i en hållbar och hel plastpåse (till exempel en storsäck, gödningssäck), så att de enkelt kan lyftas på kadaverbilen. Om kadavret inte kan lyftas på kadaverbilen med hjälp av kranen på bilen, utförs ingen insamling. En avgift tas ut för onödiga besök.
Att packa kadaver i säckar bör endast göras när det är nödvändigt för uppsamlingen, eftersom en så kallad avgift för otjänligt kadaver, det vill säga en tredubbel uppsamlingsavgift, tas ut för kadaver i säckar. Föraren kan inte heller identifiera djur i säckar, vilket innebär att ingen statlig ersättning betalas för deras uppsamling.
Kadavret kan också förvaras till exempel i en traktorskopa eller på en släpvagn täckt med en presenning. Släpvagnens täthet säkerställs (till exempel en presenning under kadavret). Presenningar och andra omslag levereras inte med kadavret till behandlingsanläggningen. Det är viktigt att notera att lastning endast sker med kadaverbilens kran. Kadaverbilens förare kör inte gårdens arbetsmaskiner.
4 Långtidsförvaring på gården
Ibland är det ekonomiskt fördelaktigt att samla en större mängd kadaver innan man beställer kadaverbilen. I sådana fall måste kadavren frysas eller förvaras i till exempel en kylcontainer tills kadaverbilen anländer. Kadavren måste förbli oförstörda.
Fyllningsmängden, tömningsintervallet eller utomhustemperaturen får inte höja temperaturen i kadaverbehållaren. Den rekommenderade förvaringstemperaturen är 0–6 °C och högst +8 °C.
Behållaren måste vara tät så att skadedjur eller rovdjur inte kan komma åt kadavren. Dessutom måste den vara lätt att tömma och hantera med kadaverbilens utrustning. Behållaren måste kunna rengöras och desinficeras efter varje tömning.
5 Gemensam kadaveruppsamlingsplats för gårdar är en mellananläggning
Uppsamling av kadaver från två eller flera gårdar till en gemensam uppsamlingsplats är tillåten när uppsamlingsplatsen har godkänts som en mellananläggning. Godkännandet görs av områdets kommunala veterinär. Anläggningens etablering kan kräva miljötillstånd. Godkännande som mellananläggning ansöks hos den kommunala veterinären med blankett K. Blanketten finns på Livsmedelsverkets webbplats på adressen www.ruokavirasto.fi/sv/biprodukter/anvisningar. Anvisningar om godkännande finns på adressen www.ruokavirasto.fi/sv/biprodukter/godkannande.
Krav på den gemensamma uppsamlingsplatsen anges i genomförandeförordningen (EU 142/2011, bilaga IX, kapitel II, avsnitt 1). Kraven inkluderar bland annat separata utrymmen för personal, ett temperaturreglerat lagringssystem och noggrann bokföring. Mer detaljerade anvisningar kan erhållas från den kommunala veterinären vid behov.
6 Förvaring av kadaver från pälsdjur är belagt med ytterligare krav
Ytterligare krav för förvaring av kadaver från pälsdjur har införts i början av 2024 (JSM förordning 14/2024). Kadaver från pälsdjur ska förvaras svalt och så att skadedjur eller andra djur inte kommer i kontakt med dem.
7 Anmälan om produktionsdjurs död och bokföringsskyldighet
Dödsfall av produktionsdjur måste anmälas individuellt (idisslare) eller som gruppdjur (svin). För andra djur krävs ingen separat anmälan, utan det räcker med gårdsbaserad bokföring av dödligheten.
7.1 Idisslare
Aktören måste anmäla dödsfall av nötkreatur, får och getter inom sju dagar (7 dygn) efter djurets död. Uppgifterna anmäls till respektive djurarts register (nötkreaturs-, får- och getregister).
För nötkreatur, får och getter som dött eller avlivats på gården måste bortskaffningsmetoden anges i djurregistren som 'död' eller 'avlivad'. Dessutom anges kadavrets bortskaffningsmetod (kadaveruppsamling, behandlingsanläggning, begravning eller åtelsplats).
Kadavren av nötkreatur, får och getter under 12 månader kan levereras till en registrerad åtelsplats. Det är dock viktigt att komma ihåg att åtelsutfodring inte är avsedd för bortskaffande av biprodukter, utan kadavren ska i huvudsak bortskaffas på andra sätt som tillåts enligt biproduktförordningen.
7.2 Svin
Anmälan om döda eller avlivade svin görs gårdsvis antingen en gång i månaden eller tre gånger om året. Uppgifterna anmäls till svinregistret med djurhållarens djurantalrapport. I djurantalrapporten anges antalet döda eller avlivade suggor, galtar, unga avelssvin och slaktsvin. Dessutom anges antalet döda smågrisar i svinhuset, inklusive dödfödda. Dödsorsak och bortskaffningsmetod måste också anges.
Döda eller avlivade svin måste levereras till en behandlingsanläggning. I avlägsna områden kan svin begravas. Kadaver kan också levereras till en registrerad åtelsplats, men det är viktigt att komma ihåg att åtelsutfodring inte är avsedd för bortskaffande av biprodukter, utan kadavren ska i huvudsak bortskaffas på andra sätt som tillåts enligt biproduktförordningen.
7.3 Hästar, fjäderfä, renar och pälsdjur
Dödsfall av hästar, fjäderfä, pälsdjur och vissa renar anmäls inte separat, om det inte finns misstanke om djursjukdom. Uppgifter om döda djur registreras i gårdens bokföring, som bevaras i tre år. Om djuren är individuellt märkta, registreras den döda djurets identifieringskod och dödsdatum i bokföringen. Uppgifterna ska registreras senast den tredje dagen (3 dygn) efter händelsen i gårdens bokföring.
Ovanstående anvisningar gäller endast renar som hålls utanför renskötselområdet eller som inte är registrerade i samebyns renförteckning inom renskötselområdet.
Hästar och renar kan begravas i hela landet. Fjäderfä och pälsdjur kan begravas utanför uppsamlingsområdet. Döda svin, renar, hästar och fjäderfä kan också levereras till en registrerad åtelsplats. Pälsdjur får inte användas på åtelsplatsen. Det är viktigt att komma ihåg att åtelsutfodring inte är avsedd för bortskaffande av biprodukter, utan kadavren ska i huvudsak bortskaffas på andra sätt som tillåts enligt biproduktförordningen.
8 Kom ihåg åtminstone detta
- Beställ kadaverbilen omedelbart.
- Samla kadaver från olika djurarter och biprodukter från hemslakt separat.
- Förvara kadaver i skugga eller kyla så att skadedjur inte kan äta dem.
- Packa endast sönderfallna/sköra kadaver och biprodukter från hemslakt i säckar.
- Kontrollera att djurets öronmärke/identifiering är lätt att läsa.
- Kontrollera att vägen för kadaverbilen är ren och vid behov sandad.
- Se till att kadaverbilens förare enkelt kan lasta kadavren direkt från marken utan extra material ovanpå vid hämtningstillfället.
- Gör en avregistreringsanmälan i djurhållarregistret.
- För bok över döda djur och deras bortskaffningsmetod. Om djuret är begravt, för även bok över begravningen.
9 Tilläggsinformation
9.1 Nyttiga webbsidor
Mer information om kadaveruppsamling och dess priser
Användning av kadaver som åtel
Nedgrävning av döda djur
Märkning och registrering av nötkreatur
Märkning och registrering av får och getter
Märkning och registrering av svin
Registrering av hästdjur
Registrering av andra djurarter
9.2 Lagstiftning
Biproduktlagen - Lag om animaliska biprodukter 517/2015
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om animaliska biprodukter 783/2015
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av djur 67/2022
10 Uppdateringshistorik
Denna instruktion gäller från och med 15.10.2024 tills vidare.
Föregående version/datum | Ny version /datum | Ändringsansvarig | Vad ändrades |
Ohje tiloille raatojen säilytyksestä keräilyä varten 15009/02, 18.8.2010 | 4465/04.01.00.01/2024/1, 15.10.2024 | Biproduktteamet | Anvisningens namn ändrades. Anvisningens text, referenslistan och länkar förnyades helt. |
I denna anvisning finns både direkta citat från lagstiftningen och tolkningar av hur lagstiftningen ska tillämpas. De tolkningar som presenteras i anvisningen är Livsmedelsverkets åsikter om hur lagstiftningen bör tillämpas.
Myndigheternas verksamhet ska baseras på den behörighet som anges i lagen och myndigheterna ska noggrant följa lagen i sin verksamhet. Myndighetsanvisningar är inte juridiskt bindande för andra myndigheter eller aktörer. I slutändan är det domstolen som avgör frågor om hur lagstiftningen ska tillämpas.