Anvisning om kontroll av salmonella hos fjäderfä

Föredragande Tiia Tuupanen
Godkänd av Miia Kauremaa
Anvisningsnummer/version 211/04.01.00.01/2022/7
Tagen i bruk 19.12.2024

1. Inledning
2. Allmänt
3. Uppgifter, ansvar och insamling av information
3.1 Anläggning
3.2 Kläckeri
3.3 Kommunalveterinären och regionförvaltningsverket
3.4 Laboratoriet
3.5 Livsmedelsverket
4. Kostnader
5. Lagstiftning

1. Inledning

Programmet för kontroll av salmonella hos fjäderfä gäller broilrar, kalkoner och värphöns. Kontrollen av salmonella hos fjäderfä är obligatorisk zoonosövervakning enligt lagen om djursjukdomar (76/2021).

I denna anvisning ges en beskrivning av förpliktelserna enligt den obligatoriska zoonosövervakningen när det gäller den ansvariga aktören för anläggningen för fjäderfä samt myndigheter och laboratorier. I anvisningen beskrivs dessutom åtgärder vid misstänkt salmonella eller salmonellasmitta.

2. Allmänt

Syftet med kontrollen av salmonella hos fjäderfä är att förhindra att salmonellasmitta sprids till människor via höns och kalkoner samt livsmedel från dem samt att förekomsten av salmonellasmittor i var och en flockgrupp ska förbli på en nivå om högst en procent per år.

Med höna avses i denna anvisning och i lagstiftningen fåglar av arten Gallus gallus, dvs. både värphöns och broilrar.

Obligatorisk salmonellaövervakning ska genomföras på följande anläggningar för höns och kalkoner:

  1. kläckerier
  2. uppfödningsstall för avelsfjäderfä
  3. värpstall för avelsfjäderfä
  4. uppfödningsstall för broilrar och kalkoner som levererar fåglar till ett slakteri eller överlåter fjäderfäkött direkt till konsumenter eller levererar sådant kött för lokala detaljaffärer
  5. uppfödningsstall för värphöns
  6. hönserier som överlåter ägg till äggpackerier, till godkända livsmedelslokaler som tillverkar äggprodukter (äggproduktanläggningar), till detaljhandeln (på undantagsområdet för försäljning av ägg)eller direkt till konsumenter.

Obligatorisk salmonellaövervakning behöver ändå inte genomföras i kläckerier, uppfödningsstall för avelsfjäderfä, värpstall för avelsfjäderfä eller hönsuppfödningsstall där fåglar som kläcks eller föds upp eller avkommor av dem inte levereras till en anläggning som avses i punkt 4 eller 6. Sådana anläggningar som inte överlåter kött, ägg eller fåglar utanför gården omfattas inte alls av den obligatoriska salmonellaövervakningen.

En anläggning som överlåter ägg eller fjäderfäkött (punkterna 4 och 6 ovan) ska därmed se till att den skaffar kläckägg, dunungar eller fåglar bara från sådana anläggningar som genomför obligatorisk salmonellaövervakning.

I provtagningsprogrammet ingår lättnader för sådana anläggningar som endast säljer fjäderfäkött eller ägg direkt till konsumenter samt anläggningar vars fåglar eller kläckägg levereras endast till anläggningar som bedriver direktförsäljning. I jord- och skogsbruksministeriets förordning 316/2021 (zoonosförordning) har denna verksamhet definierats som småskalig verksamhet. Mer exakt avser småskalig verksamhet följande anläggningar:

  1. hönserier med mindre än 1 000 höns, vars ägg överlåts till konsumenter endast direkt från anläggningen eller vid torghandel som utövas av den aktör som är ansvarig för anläggningen eller vid försäljning från dörr till dörr,
  2. uppfödningsstall för broilrar och kalkoner, vars fjäderfäkött överlåts till konsumenter endast direkt från anläggningen eller som levererar kött endast till lokal detaljförsäljning, och
  3. uppfödningsstall och värpstall för avelsfjäderfä med mindre än 250 fåglar samt hönsuppfödningsstall med mindre än 1 000 höns, vars fåglar och deras avkomma endast överlåts till anläggningar som nämns i 1 och 2 punkten.

I Finland får man inte använda vaccin för att förebygga salmonellasmittor hos höns och kalkoner och inte heller mikrobläkemedel för att förebygga, eliminera eller behandla salmonellasmittor. Om en höns- eller kalkonflock har behandlats med mikrobläkemedel av någon annan orsak, får den provtagning som ingår i salmonellaövervakningen utföras först efter det att karenstiden för läkemedlet har gått ut.

De blanketter som används vid salmonellakontrollen samt denna anvisning finns att få på Livsmedelsverkets webbplats, Guider och blanketter. I bruk är remisser för salmonellaundersökningar, anmälan om flockens ankomst till anläggningen och blankett för kommunalveterinärens inspektionsbesök.

Närmare anvisningar om den praktiska tillämpningen av lagstiftningen ges av kommunalveterinärerna till aktörerna och av regionförvaltningsverken till kommunalveterinärerna.

I tabell 1 beskrivs den regelbunden provtagning som ingår i salmonellaövervakningen av fjäderfä.

Tabell 1. Regelbunden provtagning som ingår i salmonellaövervakningen av fjäderfä (pdf)

3. Uppgifter, ansvar och insamling av information

Livsmedelsverket ansvarar för den nationella styrningen av salmonellakontrollprogrammet. Ansvaret för provtagning samt omsorg om produktionshygien och sjukdomsskydd ligger hos den som håller fjäderfän. Regionförvaltningsverket och kommunalveterinären övervakar att salmonellakontrollprogrammet iakttas i det egna området.

3.1 Anläggning

3.1.1 Registrering av dem som håller fjäderfä

Aktörerna ska registrera anläggningar för de fjäderfä som de ansvarar för (djurhälsolag (EU) 2016/429). Anmälan om registrering och eventuella ändringsanmälningar görs till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller genom att fylla i motsvarande uppgifter i webbtjänsten epr.ruokavirasto.fi. Djurhållar- och djurhållningsplatsregistrets anvisningar

3.1.2 Anmälan om införande av nya fåglar till anläggningen

En aktör ska göra en anmälan till kommunalveterinären om att nya fåglar har anskaffats till en anläggning som omfattas av salmonellaövervakning.  Anmälan ska göras inom två veckor från flockens ankomst. Anmälningsblanketten finns att få på Livsmedelsverkets webbplats. Alternativt kan kommunalveterinären underrättas i förväg om löpande eller följande års planerade ankomsttidpunkter för flockar, och då behövs inga separata anmälningar per flock.

Med flock avses alla fjäderfän med samma hälsostatus som hålls på samma fastighet eller inom samma inhägnad och som utgör en enda epidemiologisk enhet. För fjäderfä som hålls inomhus omfattar detta alla fåglar som delar samma luftvolym.  

Flocksignum

Flockarna ska specificeras på anläggningen så att deras antal enligt fjäderfäart, led (mor- eller farföräldraled/föräldraled/produktionsled) och produktionsskede kan beräknas under önskad period. Specificeringen kan utföras med löpande numrering eller identifikation per gård eller anläggning (flocksignum). Undersökningsresultaten ska kunna kopplas samman med den undersökta flocken och därför måste flocksignum skickas tillsammans med salmonellaprovet till laboratoriet.

3.1.3 Provtagning

En aktör  ska följa med hälsotillståndet för de fåglar som hålls på anläggningen och se till att behövliga salmonellaprover tas därifrån. Regelbunden provtagning som ingår i salmonellaövervakningen har beskrivits i tabell 1 (pdf). Närmare anvisningar om provtagningen finns i en särskild anvisning, Anvisning om salmonellaprovtagning av fjäderfä 212/04.01.00.01/2022/sv (pdf).

Provtagningen av flockar som ska slaktas ska förläggas så att den officiella veterinären vid slakteriet eller det småskaliga slakteriet har kännedom om undersökningsresultatet innan flocken sänds till slakt. I ett värpstall för avelsfjäderfä ska provtagningen inledas genast efter förflyttningen till värpstallet på så sätt att den första provtagningen i ett avelsvärpstall för broilrar och kalkoner utförs efter två och i ett avelsvärpstall för värphöns inom tre veckor efter förflyttningen.

När fåglar från ett uppfödningsstall tas emot till ett hönseri eller ett värpstall för avelsfjäderfä, bör aktören säkerställa att flocken har undersökts enligt kraven under uppfödningstiden.

Aktören ska skicka proverna för undersökning till ett sådant laboratorium som Livsmedelsverket med stöd av lagen om djursjukdomar har utsett som officiellt laboratorium eller laboratorium för egenkontroll. En lista över de laboratorier som Livsmedelsverket har utsett

De prover som skickas till laboratoriet ska åtföljas av följande uppgifter:

  • provtagningsplats och provtagningstid samt provtagare
  • aktören och dennes kontaktuppgifter
  • anläggningens signum
  • uppgift om huruvida det är fråga om sådan regelbunden provtagning av en aktör som ingår i salmonellaövervakningen, myndighetsprovtagning inom salmonellaövervakningen eller någon annan myndighetsprovtagning
  • flockens ålder och flocksignum
  • uppgift om huruvida det gäller småskalig verksamhet enligt zoonosförordningen
  • tillsammans med prover från föräldraflocken ska dessutom skickas:
    • uppgifter om huruvida det gäller en föräldraflock av värphöns, broilrar eller kalkoner
    • uppgifter om huruvida det gäller en föräldraflock i mor- eller farföräldraled eller föräldraled
    • uppgifter om huruvida det gäller en föräldraflock dagsgamla kycklingar, en flock i ett annat uppfödningsskede eller i värpskedet
  • tillsammans med prover från en flock i produktionsled ska dessutom skickas
    • uppgifter om huruvida det gäller en flock värphöns, broilrar eller kalkoner
    • för en flock värphöns dessutom uppgifter om huruvida det gäller en flock dagsgamla kycklingar, en flock i ett annat uppfödningsskede eller i värpskedet

När uppgifterna skickas till laboratoriet rekommenderas att man använder Livsmedelsverkets remissblankett som finns att få på Livsmedelsverkets webbplats. Aktören kommer överens om avtalsvillkoren för undersökningarna direkt med laboratoriet.

3.1.4 Att skydda anläggningen mot djursjukdomar

Enligt djurhälsolagen är aktören skyldig att se till att risken för spridning av sjukdomar minimeras, vidta lämpliga åtgärder för biosäkerhet samt övervaka djurhälsan och förändringar av produktionsparametrarna. Nödvändiga tillvägagångssätt beror på typen av anläggning och den verksamhet som bedrivs där.

Syftet med smittskyddet är att förebygga spridningen av salmonella och andra smittsamma djursjukdomar till anläggningen. Rutiner som ingår i smittskyddet på en fjäderfägård kan vara till exempel smittospärr, skyddsklädsel för besökare, tvätt och desinfektion i pauserna mellan olika omgångar, bekämpning av skadedjur samt verksamhetssätt som hör samman med anskaffning av djur och foder samt person- och fordonstrafik på anläggningen. Mer information om skydd mot djursjukdomar. Djurens hälsa ETT rf har utarbetat anvisningar och rekommendationer för kontroll av sjukdomsrisker, www.ett.fi/sv.

3.1.5 Journalföring

Aktören ska föra bok över provtagningar och provresultat samt kommunalveterinärens inspektionsbesök som ingår i programmet för kontroll av salmonella. Journalen över salmonellaprovtagningen ska föras per anläggning och per flock. För var och en flock ska av journalen framgå:

  • datum för provtagningen,
  • resultaten från undersökningen av proverna samt
  • följande uppgifter om flocken: flockens ålder, flockens identifikation och fåglarnas art, led och produktionsskede.

Journalföringen ska visas upp för kommunalveterinären i samband med inspektionsbesöket samt på begäran för länsveterinären. Aktören ska spara analysresultaten av proverna i minst tre år. Inspektionsberättelserna från kommunalveterinärens inspektionsbesök ska sparas i minst ett år.

I lagstiftningen ingår också andra journalföringsbestämmelser (bl.a. om fåglar, foder och läkemedelsbehandling) samt bestämmelser om att lämna uppgifter om salmonellaprovtagning och provresultat till andra aktörer inom livsmedelssektorn, t.ex. äggpackerier och slakterier (jord- och skogsbruksministeriets förordning 318/2021). Aktören ska sända resultaten av och tidpunkterna för salmonellaundersökningarna och de besök av kommunalveterinären som hänför sig till salmonellaövervakningen till det äggpackeri eller den detaljhandel på undantagsområdet för försäljning av hönsägg, till vilka hönsägg levereras från anläggningen. När det gäller fåglar som hör till programmet för kontroll av salmonella ska uppgifter om salmonellaövervakningen skickas till slakteriet eller det småskaliga slakteriet tillsammans med uppgifterna om livsmedelskedja.

3.1.6 Misstanke om salmonella och salmonellasmitta

Om det på anläggningen har konstaterats salmonellasmitta hos en människa som stadigvarande bor på gården eller deltar i skötseln av djuren på anläggningen, eller hos ett djur på anläggningen (i synnerhet ett annat djur än höna eller kalkon), ska aktören underrätta kommunalveterinären om saken. Aktören ska underrätta kommunalveterinären också om han eller hon misstänker salmonellasmitta hos anläggningens höns eller kalkoner.

Om det misstänks att anläggningens höns eller kalkoner har salmonellasmitta tar kommunalveterinären nödvändiga prover. Om det är frågan om formell misstanke om djursjukdom eller konstaterad salmonella hos höns eller kalkoner fattar regionalförvaltningsverket beslut för att förhindra spridning av sjukdomen. Beslutet riktas till aktören och med beslutet meddelas föreskrifter vars syfte är att förhindra att salmonellasmittan sprids från anläggningen. Anläggningen får då inte överlåta ägg för ruvning, ta emot nya hönor, kalkoner eller deras kläckägg, flytta befintliga hönor och kalkoner mellan olika djurhållningsenheter på anläggningen eller föra bort hönor och kalkoner från anläggningen, utom till ett slakteri i Finland för att slaktas på särskilda villkor eller för att avlivas och destrueras med iakttagande av relevanta förordningar. Döda fåglar ska i enlighet med biproduktförordningen destrueras genom att de sänds för behandling till en behandlingsanläggning i kategori 2 eller till en godkänd avfallsförbränningsanläggning för förbränning. Det är också tillåtet att destruera kadavren genom förbränning i en förbränningsanläggning som godkänts i enlighet med biproduktförordningen. Fåglar som har dött på anläggningar med färre än 100 fåglar kan också begravas.

Från anläggningen får det inte heller överlåtas ägg eller kött direkt till konsumenterna eller till detaljförsäljning. Användningen av ägg är tillåten endast vid en i Finland belägen anläggning för äggprodukter för framställning av sådana produkter vars tillverkningsprocess är tillräcklig för att eliminera salmonellasmittan. Äggen som avsänds till anläggning för äggprodukter ska märkas på anläggningen med en märkning som avses i artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 om det är frågan om Salmonella Enteritidis eller Salmonella Typhimurium -smitta eller om det har konstaterats att äggen har varit källa för en matförgiftningsepidemi. Det finns två alternativa märkningar: en cirkel med en diameter på minst 15 millimeter runt bokstaven B som ska vara minst fem millimeter hög, eller en väl synlig färgfläck med en diameter på minst fem millimeter. I fråga om andra salmonellasmittor räcker det att transportförpackningarna och de yttersta äggen i förpackningarna är märkta. Alternativt kan äggen levereras för förstörelse enligt följande:

  • behandling i en behandlingsanläggning i kategori 2, eller
  • förbränning i en avfallsförbränningsanläggning.
  • Om det finns färre än 100 fåglar på anläggningen kan äggen också begravas.

Innan äggen levereras till anläggningen ska aktören kontakta anläggningen i fråga och klargöra eventuella särskilda villkor för mottagningen.

Fjäderfäna på anläggningen ska hållas inomhus eller i en inhägnad rastgård. Beslutet för att förhindra spridning av sjukdomen innehåller dessutom föreskrifter som gäller bland annat behövliga rengörings- och desinfektionsåtgärder samt bekämpning av skadedjur. Exakta föreskrifter för anläggningen beskrivs i regionförvaltningsverkets beslut och vid behov får man ytterligare information och anvisningar av den som gett beslutet eller av kommunalveterinären.

Ägare eller innehavare av hönshus ska omedelbart anmäla salmonella som konstaterats på anläggningen till det äggpackeri, den äggproduktanläggning och den detaljhandel inom undantagsområdet till vilka ägg har levererats från anläggningen.

Om det har konstaterats salmonella hos anläggningens hönor eller kalkoner eller i fåglarnas produktionsmiljö, måste de utrymmen där fåglar hålls tömmas (fåglarna ska avlivas eller slaktas), rengöras och desinfekteras för att det ska gå att häva regionförvaltningsverkets beslut för att förhindra spridning av sjukdomen. Aktören har ansvaret för de saneringsåtgärder med anledning av salmonellasmittan som ska vidtas på anläggningen. Aktören ska i förväg göra en anmälan till kommunalveterinären där det beskrivs vilka åtgärder som vidtas för att eliminera sjukdomen samt vilka åtgärder som vidtas för att förhindra att sjukdomen sprids under elimineringsåtgärderna (saneringsplan). I anmälan ska vid behov också uppges vilka prover man ämnar ta på anläggningen för att följa upp elimineringsåtgärdernas effekt. Om de anmälda åtgärderna ändras avsevärt ska kommunalveterinären underrättas. Kommunalveterinären övervakar att åtgärderna för att utrota sjukdomen utförs.

3.2 Kläckeri

Den aktör som ansvarar för kläckeriet har ansvar för att anläggningen skyddas mot djursjukdomar på samma sätt som anges i punkt 3.1.4 ovan.

3.2.1 Registrering av dem som håller fjäderfä

Den aktör som ansvarar för kläckeriet ska registrera kläckeriet som anläggning (djurhälsolag (EU) 2016/429). Anmälan om registrering och eventuella ändringsanmälningar görs till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller genom att fylla i motsvarande uppgifter i webbtjänsten epr.ruokavirasto.fi. Djurhållar- och djurhållningsplatsregistrets anvisningar

3.2.2 Provtagningsplan

Aktören ska utarbeta en skriftlig provtagningsplan för provtagningen vid kläckeriet. Planen ska skickas för kännedom till kommunalveterinären. Vid planeringen av provtagningsfrekvensen och antalet prover måste man beakta kläckeriets produktionskapacitet, konstruktioner och förfaringssätt. Mer information om salmonellaprovtagning finns i en särskild anvisning, Anvisning om salmonellaprovtagning av fjäderfä, 212/04.01.00.01/2022/sv (pdf).

Aktören har ansvar för provtagningen, för att proverna skickas för undersökning till ett laboratorium och resultaten skickas till kommunalveterinären på samma sätt som anges i punkt 3.1.3 ovan.

De prover från kläckeriet som skickas till laboratoriet ska åtföljas av följande uppgifter:

  • provtagningsplats och provtagningstid samt provtagare
  • aktören och dennes kontaktuppgifter
  • anläggningens signum
  • uppgift om huruvida det är fråga om sådan regelbunden provtagning av en aktör som ingår i salmonellaövervakningen, myndighetsprovtagning inom salmonellaövervakningen eller någon annan myndighetsprovtagning
  • uppgift om huruvida det är fråga om ett kläckeri för värphöns, broilrar eller kalkoner, och
  • uppgift om provtagningsställena antecknad i följebrevet till proverna

3.2.3 Journalföring

För ett kläckeri gäller i huvudsak kraven på journalföring enligt punkt 3.1.5. Av kläckeriets journalföring ska framgå provtagningsdatumen, antalet provet, provtagningsobjekten samt resultaten från undersökningen av proverna.

3.2.4 Misstanke om salmonella och salmonellasmitta

Om det på anläggningen har konstaterats salmonellasmitta hos en människa som stadigvarande bor på gården eller deltar i skötseln av djuren på anläggningen, eller hos ett annat djur på anläggningen än höna eller kalkon, ska aktören underrätta kommunalveterinären om saken. Aktören ska underrätta kommunalveterinären också om han eller hon misstänker salmonellasmitta i kläckeriet.

Om det misstänks salmonellasmitta i kläckeriet tar kommunalveterinären nödvändiga prover. Om det i kläckeriet ruvas kläckägg som kommer från en föräldraflock som konstaterats vara salmonellapositiv, eller om det har konstaterats salmonella i ett prov av produktionsmiljön som tagits i kläckeriet, eller om det gäller en formell misstanke om djursjukdom av någon annan anledning, fattar regionalförvaltningsverket beslut för förhindrandet av att sjukdomen sprids . Beslutet riktas till aktören och med beslutet meddelas föreskrifter vars syfte är att förhindra att salmonellasmittan sprids från kläckeriet. Man får då inte ta emot kläckägg till kläckeriet eller överlåta kläckägg, kläckta dagsgamla kycklingar eller biprodukter därifrån, utom för destruktion. Beslutet innehåller dessutom föreskrifter som gäller bland annat behövliga rengörings- och desinfektionsåtgärder samt bekämpning av skadedjur. Exakta föreskrifter för kläckeriet beskrivs i regionförvaltningsverkets beslut och vid behov får man ytterligare information och anvisningar av den som gett beslutet eller av kommunalveterinären.

För att regionförvaltningsverkets beslut för att förhindra att sjukdomen sprids ska gå att häva, måste eventuella ägg från den salmonellasmittade föräldraflocken förstöras och kycklingarna som kläckts från äggen avlivas och destrueras från kläckeriet och tillräcklig rengöring och desinfektion av kläckeriet utföras. Ägg och avlivade dunungar kan bortskaffas enligt följande:

  • behandling i en behandlingsanläggning i kategori 2, eller
  • förbränning i en avfallsförbränningsanläggning.
  • Om det finns färre än 100 fåglar på anläggningen kan äggen också begravas.

Aktören har ansvaret för de saneringsåtgärder med anledning av salmonellasmittan som måste vidtas. Aktören ska i förväg göra en anmälan till kommunalveterinären där det beskrivs vilka åtgärder som vidtas för att eliminera sjukdomen samt vilka åtgärder som vidtas för att förhindra att sjukdomen sprids under elimineringsåtgärderna (saneringsplan). I anmälan ska vid behov också uppges vilka prover man ämnar ta i kläckeriet för att följa upp elimineringsåtgärdernas effekt. Om de anmälda åtgärderna ändras avsevärt ska kommunalveterinären underrättas. Kommunalveterinären övervakar att åtgärderna för att utrota sjukdomen utförs.

3.3 Kommunalveterinären och regionförvaltningsverket

3.3.1 Inspektionsbesök i samband med salmonellaövervakningen

Kommunalveterinären utövar tillsyn över att programmet för salmonellakontroll följs på anläggningarna inom veterinärens verksamhetsområde. Kommunalveterinären ska utföra regelbundna inspektioner på de anläggningar för höns och kalkoner som hör till den obligatoriska salmonellaövervakningen. Under inspektionsbesöket granskar kommunalveterinären om de förpliktelser som ingår i den obligatoriska salmonellaövervakningen (anmälningar, provtagning, journalföring) har iakttagits. I samband med inspektionsbesöket tar kommunalveterinären alltid salmonellaprover. Kommunalveterinären har ansvaret för att se till att inspektionsbesöken och myndighetsprovtagningarna utförs så som förutsätts i salmonellaförordningen och med behövliga intervall. Det att aktören inte särskilt ber kommunalveterinären besöka anläggningen fråntar inte kommunalveterinären hans eller hennes ansvar för inspektionerna. Kommunalveterinären bör i tid komma överens med aktören om inspektionsbesöket så att de krav som gäller tidpunkten för provtagningen blir beaktade.

Kommunen eller tillsynsenheten borde ha en lista över verksamhetsområdets anläggningar för höns och kalkoner som ingår i den obligatoriska salmonellaövervakningen. Listan kan användas vid planeringen av inspektionsbesök och med dess hjälp bör man följa upp att de nödvändiga inspektionsbesöken blir utförda.

Frekvensen för kommunalveterinärens inspektionsbesök har beskrivits i tabell 1 (pdf). Vid inspektionstillfället ska det finnas minst en flock fåglar som är i lämplig ålder för provtagning på anläggningen. Dessutom måste man uppmärksamma att ett hönseri där det tidigare konstaterats salmonella ska inspekteras när fåglarna i den flock i följande produktionsomgång som hålls i samma utrymmen som flocken som smittats med salmonella är 22–26 veckor gamla.

Genomförandet av aktörens salmonellaprovtagning kontrolleras på basis av anläggningens journalföring över salmonellakontroll. För att säkerställa att salmonellaprover har tagits från alla flockar som finns eller har funnits på anläggningen ska uppgifterna om salmonellaprovtagningen jämföras med journalen över djuren på anläggningen. För varje flock ska det kontrolleras att salmonellaproverna har tagits med de intervaller som anges i förordningen och i förekommande fall ska aktören informeras om bristerna.  För var och en flock kontrolleras att salmonellaproverna har tagits med de intervaller som föreskrivs i förordningen och vid behov ges aktören en anmärkning för bristerna. Om kommunalveterinären konstaterar att det finns allvarliga brister i iakttagandet av de förpliktelser som ingår i salmonellaövervakningen måste antalet inspektionsbesök utökas. Saken bör antecknas i inspektionsberättelsen. Vid behov vidtas tvångsmedel enligt kapitel 15 i lagen om djursjukdomar.

I samband med inspektionsbesöket ska kommunalveterinären ta prover från varje anläggning i överensstämmelse med tabell 1. Provtagningsmetoderna beskrivs närmare i en separat anvisning, Anvisning om salmonellaprovtagning av fjäderfä, 212/04.01.00.01/2022/sv (pdf). Kommunalveterinären ska ta prover av alla de flockar på anläggningen som är i lämplig ålder eller lämpligt produktionsskede för provtagning. Med kommunalveterinärens provtagning kan man ersätta den provtagningsgång som aktören ansvarar för. Om gården har flera anläggningar ska inspektionsbesök avläggas vid varje anläggning med föreskrivna mellanrum. Om det på anläggningen finns flockar i olika generationer eller produktionsstadier, ska myndighetsprovtagningen inriktas på alla dessa olika produktionsstadier i enlighet med zoonosförordningen. Kommunalveterinären ska sända eller leverera myndighetsproverna till ett officiellt laboratorium som har utsetts av Livsmedelsverket.

Utöver kontrollen av salmonellaövervakningens krav ska kommunalveterinären under samma besök inspektera anläggningens sjukdomsskydd och produktionshygien och vid behov ge aktören råd och anvisningar om detta. Denna del av inspektionen utförs med stöd av 75 § i djursjukdomslagen. Bestämmelser om aktörens ansvar för åtgärder i samband med djurhälsa och biosäkerhet finns i artikel 10 i djurhälsolagen (EU) 2016/429.  Inspektionen inbegriper åtminstone de omständigheter som nämns på Livsmedelsverkets blankett för inspektionsberättelse. På anläggningar med småskalig verksamhet används blanketten i tillämpliga delar.

Kommunalveterinären ska upprätta en skriftlig inspektionsberättelse över inspektionen och en kopia av den ges till aktören och en skickas till länsveterinären vid regionförvaltningsverket. För detta ändamål finns en blankett att få på Livsmedelsverkets webbplats. Del I av blanketten gäller inspektion av salmonellaövervakningen och del II kontroll av smittskyddet och produktionshygienen.

3.3.2 Misstanke om salmonellasmitta

Om det misstänks salmonellasmitta på en anläggning för höns eller kalkoner ska kommunalveterinären utföra en inspektion på anläggningen och ta salmonellaprover från anläggningen. Antalet prover per flock ska vara minst lika stort som det antal prover som tas i samband med inspektionsbesöket för salmonellaövervakning. Dessutom ska vid behov tas damm- eller strykningsdammprover av flocken eller prover av produktionsmiljön på anläggningen.

Om ägg eller fjäderfäkött som produceras på anläggningen misstänks vara källa för matförgiftning som konstaterats hos människor ska minst sju prover tas av varje flock på anläggningen i enlighet med punkt 10 i bilaga 3 till zoonosförordningen.

Som misstänkt salmonella betraktas till exempel en situation där salmonella påträffas i ett prov från produktionsmiljön som tagits på anläggningen eller om salmonellasmitta konstateras hos ett annat djur än en höna eller kalkon på anläggningen eller hos en person som varaktigt bor på gården eller deltar i skötseln av anläggningens djur. Salmonellasmitta kan misstänkas också på basis av kliniska symptom eller om det till anläggningen har förts in foder som med fog misstänks vara smittat med salmonella.

Vid misstanke ska myndigheten från fall till fall undersöka om misstanken är så stark att det finns skäl att utfärda ett beslut mot anläggningen för att förhindra att sjukdomen sprids.   Om det gäller en lindrigare misstanke tar kommunalveterinären proverna och beslutet för att förhindra spridning av sjukdom fattas först när provresultaten är klara, om det konstateras salmonella vid undersökningen.

3.3.3 Beslut för att förhindra spridning av sjukdom

Ett beslut för att förhindra spridning av sjukdom riktas till en anläggning för höns eller kalkoner, om det i en höns- eller kalkonflock på anläggningen påträffas salmonella eller om det gäller djurshälsomyndighets misstanke om djursjukdom (s.k. en formell misstanke om djursjukdom). I enlighet med djursjukdomslagen fattas beslutet av regionförvaltningsverket, men i brådskande fall kan kommunalveterinären fatta ett temporärt beslut. Beslutets innehåll beskrivs i 29 § i zoonosförordningen, när det gäller en annan anläggning än ett kläckeri. Innehållet i ett beslut som gäller ett kläckeri beskrivs i 30 § i förordningen. Om salmonella har konstaterats i ett prov som tagits på anläggningen, ges beslutet redan på basis av de första laboratorieresultaten innan Livsmedelsverkets laboratorium har säkerställt resultatet.

En misstanke som leder till ett beslut kan uppstå till exempel när salmonella har konstaterats i anläggningens foderproduktionsmiljö eller i en annan produktionsmiljö, eller om foder som misstänks vara förorenat med salmonella har levererats till anläggningen.  Damm- eller strykningsdammprov som ingår i provtagningen av vissa grupper av flockar klassas inte som prov från produktionsmiljön utan som prov som riktas mot flocken. Flocken är salmonellapositiv även om enbart damm- eller strykningsdammprovet är positivt.

Ett beslut för att förhindra spridning av sjukdom ska riktas till ett kläckeri också om det vid kläckeriet ruvas kläckägg som kommer från en föräldraflock som konstaterats vara salmonellapositiv.

Ett beslut för att förhindra spridning av sjukdom berör hela anläggningen och är i kraft lika länge på hela anläggningen. Om det på anläggningen finns flockar hos vilka det inte konstaterats salmonella och som hör till en annan epidemiologisk enhet än den salmonellapositiva flocken, kan regionförvaltningsverket meddela dispens för dessa flockar. Till samma epidemiologiska enhet hör fåglar bland vilka det är sannolikt att salmonellasmitta sprids genom direkt kontakt mellan djuren, genom personal, foderutdelning, anordningar eller redskap eller genom andra förfaranden på anläggningen Aktören ska ansöka om dispens hos regionförvaltningsverket. Alla flockar på anläggningen ska undersökas innan dispens beviljas, på det sätt som beskrivs i punkt 3.3.5 i denna anvisning Dispensen kan göra det möjligt att kläckägg eller konsumtionsägg som flocken producerat får överlåtas utan begränsningar för ruvning eller som livsmedel och att fåglar i flocken får överlåtas till andra anläggningar eller slaktas med sedvanliga arrangemang utan att köttet behöver upphettas. Beträffande ett kläckeri kan dispens beviljas bara för de delar av kläckeriet där ägg från den positiva föräldraflocken inte har ruvats eller där det inte har konstaterats salmonella, förutsatt att kläckeriets olika delar är tillräckligt åtskilda från varandra. I de delar av kläckeriet som omfattas av dispensen kan man fortsätta ta emot och ruva kläckägg och överlåta dagsgamla kycklingar.

Om det vid Livsmedelsverkets verifiering visar sig att det analyserande laboratoriets salmonellaresultat inte är salmonella, hävs beslutet för att förhindra spridning av sjukdom omedelbart. På samma sätt går man till väga om beslutet för att förhindra spridning av sjukdom har getts på basis av en misstanke innan proverna undersökts, och ingen salmonella konstateras i de prover som tagits på anläggningen. I övrigt följs tillvägagångssättet i punkt 3.3.5 när det gäller hävning av beslutet.

Regionförvaltningsverket (eller kommunalveterinären) som fattar beslutet ska informera följande aktörer om beslutet för att förhindra spridning av sjukdom samt om hävning av beslutet:

  • de slakterier som anläggningen levererar höns eller kalkoner till och de officiella veterinärerna vid sådana slakterier,
  • de godkända livsmedelslokaler dit anläggningen levererar ägg avsedda för livsmedelsbruk,
  • de foderföretagare som levererar foder till anläggningen eller tillverkar foder på anläggningen, och
  • den lokala enheten för lantbruksavbytarservice, om anläggningen använder sig av avbytarservice.

Dessutom ska kommunalveterinären eller regionförvaltningsverket senast följande vardag anmäla en konstaterad salmonellasmitta hos fjäderfä till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet.

3.3.4 Utredning av salmonellasmittans ursprung och spridning

Om salmonellasmitta har konstaterats på anläggningen eller om regionförvaltningsverket misstänker salmonellasmitta på anläggningen, ska regionförvaltningsverket göra en epidemiologisk utredning, dvs. en utredning om salmonellasmittans ursprung och utbredning. På basis av utredningen fastställer regionförvaltningsverket de kontaktanläggningar där det krävs provtagning med anledning av salmonellasmitta. Kommunalveterinären tar de nödvändiga proverna, på det sätt som beskrivs i punkt 3.3.2 i denna anvisning.

Regionförvaltningsverket fastställer alltid kontaktanläggningarna från fall till fall, men följande omständigheter bör beaktas då man bedömer behovet av provtagning:

  • Om det har konstaterats salmonella i ett kläckeri bör provtagningen på kontaktanläggningarna riktas till såväl den föräldraflock vars kläckägg har levererats till kläckeriet som till uppfödningsstallen för avelsfjäderfä eller de uppfödningsstall dit dagsgamla kycklingar har förts från kläckeriet. Vid bedömningen av behovet av provtagning beaktas var salmonellafyndet har påträffats i kläckeriet samt provtagningsfrekvensen i kläckeriet.
  • Om det har konstaterats salmonella i ett uppfödningsstall för avelsfjäderfä eller ett uppfödningsstall dit dagsgamla kycklingar har förts från kläckeriet, tas vid behov prover från kläckeriet.

Om salmonellasmitta har konstaterats hos en höns- eller kalkonflock, i produktionsmiljön eller i fodermiljön på anläggningen ska prover tas av höns- och kalkonfodret för att utreda smittkällan, om fodrets andel som smittkälla inte med säkerhet kan uteslutas eller om fodret inte redan på annat sätt har konstaterats vara smittkällan. Regionförvaltningsverket ska underrätta Livsmedelsverkets foderkontroll om salmonellasmittan. Livsmedelsverket ansvarar för ordnandet av provtagningen. Foderproverna tas från silon, säckar eller andra ställen där foder lagras.

Om salmonella har konstaterats i en eller flera flockar på anläggningen ska kommunalveterinären ta prover av alla andra sådana flockar i vilka salmonellasmitta ännu inte har konstaterats. Detta gäller inte uppfödningsstall för broilrar. Prover behöver inte heller tas om flocken ingår i samma epidemiologiska enhet och är föremål för samma åtgärder som den flock hos vilken salmonella ursprungligen påträffades. Provtagningen utförs på samma sätt som provtagningen vid misstanke om salmonellasmitta (punkt 3.3.2).

På basis av den epidemiologiska utredningen och för att utreda smittkällan kan kommunalveterinären ta vid behov prover av den smittade anläggningens omgivning, andra djur på anläggningen, strö som använts på anläggningen eller andra möjliga smittkällor.

3.3.5 Andra åtgärder som ska vidtas på grund av salmonella

Aktören ansvarar för de åtgärder för att utrota sjukdomen som ska vidtas på anläggningen, inklusive avlivning och destruktion av fåglar om fåglarna inte slaktas. Aktören ska göra en förhandsanmälan till kommunalveterinären med en beskrivning av åtgärderna för utrotning av sjukdomen samt de åtgärder med vilka man förhindrar att sjukdomen sprids under utrotningsåtgärderna (saneringsplan). Kommunalveterinären kan kräva att planen kompletteras eller ändras om den är bristfällig. Kommunalveterinären övervakar att åtgärder för att utrota sjukdomen vidtas. Som en del av utrotningen av sjukdomen ska de utrymmen där fåglar hålls tömmas, rengöras och desinficeras, , om salmonella har konstaterats i en höns- eller kalkonflock eller i produktionsmiljön. På samma sätt går man till väga i de utrymmen där en flock som hör till samma epidemiologiska enhet har hållits. När åtgärderna enligt saneringsplanen har vidtagits och de behövliga utrymmena har tömts, rengjorts och desinfekterats ska kommunalveterinären ta ytrenhetsprover från anläggningen. Proverna tas först när utrymmena är synligt rena och torra. Om resultaten från undersökningen av proverna är negativa och alla åtgärder för att utrota sjukdomen har vidtagits, häver regionförvaltningsverket beslutet för att förhindra spridning av sjukdom.

Dessutom, i de fall där det har konstaterats salmonella i foder eller fodermiljöprov, ska foderlagret och utrustningen för foderhantering vara rengjord och desinfekterad samt ett nytt fodermiljöprov taget som myndighetsprovtagning (kommunalveterinären) och resultaten från salmonellaundersökningarna ska vara negativa innan regionförvaltningsverket häver beslutet.

I ett kläckeri ska äggen från en salmonellasmittad föräldraflock destrueras eller också ska kycklingarna som kläckts från äggen avlivas och destrueras. Vidare ska kläckeriet rengöras och desinfekteras tillräckligt med hänsyn till smittans spridning. När åtgärderna enligt saneringsplanen har vidtagits ska kommunalveterinären ta ytrenhetsprover från kläckeriet. Proverna tas först när utrymmena är synligt rena och torra. Om resultaten från undersökningen av proverna är negativa och alla åtgärder för att eliminera sjukdomen har vidtagits, häver regionförvaltningsverket beslutet för att förhindra spridning av sjukdom.

3.3.6 Ökning av antalet prover vid myndighetens provtagning

Kommunalveterinären ska vid behov i samband med provtagningen utöka antalet prover per flock, om man bedömer att det sedvanliga antalet prover inte är tillräckligt representativt. Antalet prover per flock ska utökas om flocken är exceptionellt stor, om flockens fåglar vistas i olika delar av anläggningen (utrymmet har delats upp t.ex. med nätvägg), om det finns brister i rutinerna för sjukdomsskydd på anläggningen eller om andra omständigheter kräver det. Antalet prover kan utökas såväl i samband med ett inspektionsbesök som kommunalveterinären avlägger för salmonellaövervakningen som vid kommunalveterinärens provtagning på grund av salmonellasmitta eller misstänkt salmonellasmitta.

3.3.7 Kontroll på grund av kontaminerat foder

Om det har konstaterats salmonella i anläggningens foder, eller om det på goda grunder misstänks innehålla salmonella till följd av salmonella som påträffats i fodret i något skede av produktionen eller distributionen, ska prov av fodermiljön tas från anläggningens foderlager och utrustning för foderdistribution. Livsmedelsverkets foderkontroll ansvarar för ordnandet av provtagningen. Dessutom tar kommunalveterinären prover av alla flockar på anläggningen, så som vid misstanke om salmonellasmitta (punkt 3.3.2).  Om det konstateras salmonella i fodermiljön, men inte hos flockarna, skall provtagningen av flockarna upprepas när fåglarna inte längre utfodras med kontaminerat foder. Om det konstateras salmonella i foder eller fodermiljö på anläggningen fattar regionförvaltningsverket beslut för att förhindra spridning av sjukdom på basis av misstanke om djursjukdom, så som beskrivs i punkt 3.3.3 i denna anvisning.

3.4 Laboratoriet

Ett laboratorium som undersöker prover som tagits från anläggningar (inklusive kläckerier) som omfattas av salmonellaövervakningen ska i enlighet med lagen om djursjukdomar vara godkänt av Livsmedelsverket för detta ändamål. Prover som tas av en myndighet får undersökas endast i utsedda officiella laboratorier. Prover som tas av aktören kan också undersökas i utsedda laboratorier för egenkontroll.

Referensmetoden för påvisande av salmonella är den senaste versionen av metoden EN ISO 6579-1. Proverna analyseras antingen med referensmetoden eller med en alternativ metod som har validerats mot metoden EN ISO 6579-1 enligt den senaste versionen av standarden EN ISO 16140-2 och som inbegriper isolering av salmonellastammen utifrån ett prov som konstaterats vara positivt. Noggrannare instruktioner om hantering och sammansättning av prover finns i Livsmedelsverkets anvisning: Behandling och sammansättning av prov som ingår i programmet för salmonellakontroll, Evira 6002 bilaga 1. Anvisningen finns att få på Livsmedelsverkets webbplats Livsmedelsverkets webbplats.

I laboratoriet ska proverna förvaras kylda fram till analysen. Undersökningen av proverna ska inledas senast 48 timmar efter att de togs emot och 96 timmar från provtagningen. Laboratoriet undersöker inte prover om det har gått mer än 72 timmar sedan provtagningen när proverna anländer till laboratoriet.

Laboratoriet ska omedelbart skicka alla salmonellastammar det isolerat och de tillhörande provtagningsuppgifterna till Livsmedelsverket för säkerställande och typning av resultatet. Laboratoriet ska omedelbart underrätta anläggningens ägare eller innehavare samt kommunalveterinären eller regionförvaltningsverket i den kommun där anläggningen är belägen om preliminära salmonellafynd.

Laboratoriet ska föra förteckning över undersökningen och resultaten av salmonellaprover. Månatligen ska laboratoriet skicka uppgifter om antalet undersökningar och resultaten till Livsmedelsverket via programmet Patogenix. Mer information om salmonellaanmälningar.

De laboratorier som undersöker salmonellaprover ska föra bok och årligen före utgången av januari rapportera till Livsmedelsverket om antalet anläggningar och flockar som undersökts året innan, grupperade enligt djurslag, led och produktionsskede. En separat beskrivning av den årliga rapportens innehåll. För att man ska kunna få rätt information om antalet flockar ska remissen för det prov som anläggningen skickar in vara försedd med flocksignum, dvs. ett signum bestående av siffror, bokstäver eller en kombination av dessa, som gör att flocken kan särskiljas från andra flockar som finns och kommer att finnas på anläggningen. Likaså ska remissen vara försedd med anläggningens signum som ger information om antalet anläggningar. Livsmedelsverket ska dessutom underrättas om den undersökningsmetod som använts vid undersökningen av proverna.

3.5 Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har som uppgift att meddela anvisningar om den praktiska tillämpningen, samla in resultatinformation samt rapportera för hela landets del.

Livsmedelsverket underrättar anläggningens länsveterinär, kommunalveterinär, det laboratorium som skickat provet samt anläggningens ägare eller innehavare om resultatet från det säkerställda salmonellafyndet.

Vid Livsmedelsverket sammanställs uppgifterna som laboratorierna skickat till ett årligt sammandrag till den rapport (zoonosrapport) som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG. Finlands zoonosrapport finns att få på Zoonoscentralens webbplats.

4. Kostnader

Aktören ansvarar för kostnaderna för regelbunden salmonellaprovtagning som ingår i salmonellaövervakningen samt för kostnaderna för kommunalveterinärens inspektionsbesök och provtagningen som ingår i den. Aktören betalar ingen besöksavgift direkt till kommunalveterinären för dennes inspektionsbesök, utan regionförvaltningsverket skickar i efterskott en faktura över besöket på basis av kommunalveterinärens utredning. Bestämmelser om avgifter finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning (D 6.14). Kommunalveterinären får ersättningen av sin egen arbetsgivare. Kommunalveterinären ska specificera den tid som åtgått för kontroll av salmonellaövervakningen och den tid som åtgått för kontroll av sjukdomsskydd och produktionshygien i sin fakturering. Den tid som används för kontroll av sjukdomsskydd och produktionshygien räknas inte in i den kontroll som faktureras aktören.

Kommunalveterinärens provtagningar och undersökningar av proverna i anslutning till misstankar om salmonellaförekomst och konstaterade salmonellasmittor utförs med statens medel.

Aktören står för kostnaderna för avlivning och destruktion av djur, rengörings- och desinfektionsåtgärder samt andra åtgärder för utrotning av sjukdomen som utförs på grund av salmonella.

5. Lagstiftning

Lag om djursjukdomar (76/2021) (D 6)

Jord- och skogsbruksministeriets förordning (316/2021) om zoonoser (zoonosförordningen) (D 6.3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (djurhälsolag) (D 1)

Lag om identifiering och registrering av djur (1069/2021) (A 3)

Lag om animaliska biprodukter (517/2015) (H 3)

Jord- och skogsbruksministeriets förordning (318/2021) om livsmedelshygien (I 6)

Jord- och skogsbruksministeriets förordning (1286/2023) om kommunalveterinärernas avgiftsbelagda prestationer (D 6.14)

EU-lagstiftning om salmonellaövervakning:
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 (EU-zoonosförordningen)
Kommissionens förordning 200/2010 (moderflockar av arten Gallus gallus)
Kommissionens förordning 517/2011 (värphönsflockar)
Kommissionens förordning 200/2012 (broilerflockar)
Kommissionens förordning 1190/2012 (kalkonflockar)

Den nationella lagstiftningen finns att få på jord- och skogsbruksministeriets webbplats (författningens nummer i veterinärlagstiftningen anges efter författningens namn ovan) och EU-lagstiftningen i EUR-Lex.

 

Myndighetens verksamhet ska bygga på behörighet enligt lag och lagen ska följas noggrant inom myndighetsarbetet. Myndigheternas anvisningar är till sin juridiska karaktär inte bindande för andra myndigheter eller aktörer. Frågor som rör tillämpandet av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.

Denna anvisning innehåller både direkta citat ur lagstiftningen och tolkningar av hur lagstiftningen tillämpas. Tolkningarna i anvisningen är Livsmedelsverkets syn på hur lagstiftningen borde tillämpas.