Antalet övervakningar av medicinering på grund av misstanke fördubblades och mängden observerade brister ökade år 2019. Detta framgår av Livsmedelsverkets senaste rapport om övervakningen av medicineringen. Bristerna var i allmänhet små. Som allvarliga brister som äventyrar livsmedelssäkerheten klassificerades förfaranden på fem nötkreatursgårdar som inspekterades på grund av misstanke. År 2019 gjordes sammanlagt 129 inspektioner på grund av misstanke och som tillsyn som bygger på stickprov (148 inspektioner år 2018). Det är bra om gården och hälsovårdsveterinären regelbundet går igenom anvisningarna om användningen av läkemedel i syfte att säkerställa livsmedelssäkerheten.
Huvuddelen av övervakningen gjordes som tillsyn som bygger på stickprov. På grund av mejeriernas fynd av antibiotika inspekterade myndigheterna användningen av läkemedel och läkemedelsbokföringen på sammanlagt 36 gårdar. Antalet var det dubbla jämfört med tidigare år. Att antibiotikatestet på ett mejeri är positivt innebär inte alltid att mjölken inte skulle duga som livsmedel, dvs. att mängden antibiotikarester i mjölken skulle överskrida maximigränsen. Ett positivt resultat leder dock alltid till att mejeriet inleder en egen utredning och till myndighetsåtgärder. Dessutom gjordes två inspektioner på grund av fynd av antibiotika vid egenkontrollen på slakteri.
Medicineringen av djur och bokföringen i huvudsak under god kontroll
De brister som observerades vid övervakningen var dock i huvudsak små. Brister konstaterade emellertid vid hela 52 procent av alla inspektioner (under tidigare år har andelen varit 25–35 %). Ökningen av antalet brister torde förklaras med att tillsynen som bygger på misstanke, dvs. i praktiken antalet antibiotikafynd, ökat. I likhet med tidigare år handlade de vanligaste bristerna i läkemedelsbokföringen om registreringen av läkemedelsbehandlingar som ägaren inlett själv. På vissa gårdar saknades anteckningar om användningsorsaken, om den som inlett medicineringen eller om läkemedlets karenstid.
På flera gårdar var föråldrade läkemedel i användning. På enstaka gårdar observerades också brister i märkningen av medicinerade djur, vilket gör det svårt att identifiera djuret. Vid inspektionsbesöken gavs anvisningar om åtgärdandet av de observerade bristerna. Vid övervakningen påträffades även gårdar på vilka både läkemedelsbokföringen och förvaringen av läkemedel sköttes mycket väl.
Om orsakerna till antibiotikaskador
Vid tester av antibiotikarester i mjölk används i allmänhet mikrobiologiska tester. Testningen av mjölk på gården kräver omsorg. Testerna ska förvaras och hanteras i enlighet med instruktionerna så att det är möjligt att lita på de negativa resultat som erhålls på gården och åter skicka mjölk till mejeriet när karenstiden gått ut.
Skadorna konstaterades ha varierande orsaker. Ett djur som skulle medicineras hade inte märkts klart, och fel djur medicinerades. I vissa fall ledde fel arbetsordning till antibiotikaskada genom att djuret först medicinerades, varefter det medicinerade djurets mjölk mjölkades i tanken.
I nästan en tredjedel av alla utredningar kom man fram till att skadan hade anknytning till en mjölkningsrobot. Tidigare hade gårdarna för sed att mjölka medicinerade djur med mjölkningsrobot under kontroll. Detta förfarande har uppenbarligen avvecklats, och i dag litar gårdarna till och med alltför mycket på robotens särskiljningsförmåga och på robotens mellansköljningar mellan mjölkningen av en medicinerad ko och andra kor. Särskilt om fler än två medicinerade kor mjölkas samtidigt med samma robot och intramammarier, dvs. juvertuber, används i behandlingen, räcker det inte enbart med en mellansköljning.
Undvik antibiotikaskada
Omsorgsfull användning av läkemedel, identifiering av medicinerade djur och noggrant iakttagande av karenstiderna är centrala element i säker livsmedelsproduktion.
Producenten ansvarar för medicineringen av djuren och för att alla anställda har goda instruktioner om detta. Det ska finnas tydliga skriftliga instruktioner om medicineringen av djur på gården, identifieringen av medicinerade djur (märkning) och läkemedlens karenstider. Dessa instruktioner ska finnas till hands nära läkemedlen. Personalen ska förbindas att iaktta instruktionerna. Man ska alltid komma ihåg att ändra på robotens inställningar innan ett läkemedel med karenstid ges till ett djur. Kontrollerad mjölkning av medicinerade djur rekommenderas.
Tillverkarna och marknadsförarna av mjölkningsmaskiner, särskilt mjölkningsrobotar, borde ägna mer uppmärksamhet åt antibiotikaskador till vilka utrustningen bidrar och försöka förebygga händelser av detta slag. I många fall har situationen förbättrats genom att de rekommenderade inställningarna för tvätt och sköljning justerats. Även producenten ansvarar för att följa med hur mjölkningsmaskinen eller -roboten fungerar och att ingripa i observerade missförhållanden, såsom i felaktiga ventiler, redan före det följande årsunderhållet.
Enligt lagstiftningen ansvarar den veterinär som ordinerat läkemedlen alltid för att djurens ägare getts tillräckliga anvisningar om hur läkemedel används och förvaras på rätt sätt och för att den karenstid som meddelats ett medicinerat djur är tillräckligt lång. Hälsovårdsveterinärer som överlåter läkemedel i reserv ska fästa uppmärksamhet vid de besöksfrekvenser som lagstiftningen förutsätter och vid registrering av besöksrapporter i Naseva. Det är bra om gården och veterinären regelbundet går igenom hur läkemedel används på ett tryggt sätt i enlighet med bestämmelserna. Det vore också bra om veterinären ibland observerade i praktiken hur medicineringen av djur, märkningen av djur och användningen av läkemedel utförs på gården, och vid behov ge preciserande anvisningar.
Mer information
Överinspektör Liisa Kaartinen, tfn 0295 204 360
Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats:
Rapport om övervakningen av medicineringen 2019 (endast på finska)
Broschyren "Använd läkemedlen på rätt sätt"
Journalföring av medicinering av produktionsdjur (Broschyren "Journalföring av medicinering av produktionsdjur")