Med ett antibiotikum avses ett ämne som producerats av levande mikrober och som förintar andra mikrober eller förhindrar dessas tillväxt (här också delvis eller helt syntetiskt framställda föreningar). Antibiotika har använts vid behandling av människor och djur mot infektionssjukdomar allt sedan 1930-talet. Ordet antibiotikum och antimikrobiell läkemedel används ofta som synonymer. Antimikrobiella läkemedel omfattar dock också antimykotiska, antiparasitära och antivirala preparat, men i detta sammanhang behandlas endast preparat som är verksamma mot bakterier (antibiotika).
Antibiotikas verkningsmekanismer
En del antibiotika förmår döda målbakterierna, medan åter andra endast förhindrar deras tillväxt. Särskilt för de senares del tar kroppens egna försvarsmekanismer hand om det slutliga förintandet av bakterierna. Antibiotika kan bland annat påverka bakteriens cellväggsuppbyggnad, proteinsyntesen eller nukleinsyresyntesen. Bredden på antibiotikas verkningsspektrum varierar, en del verkar på många slag av bakterier (så kallad bredspektrumläkemedel), en del endast på vissa bakterier (så kallad smalspektrumläkemedel).
Antibiotikaresistensen
Bakteriernas naturliga resistens är en för bakteriesläktet eller bakteriearten typisk egenskap. Med utvecklad resistens avses ett fenomen, då stammar som tidigare varit känsliga för ett läkemedel blir motståndskraftiga dvs. resistenta, exempelvis som följd av en genmutation. Det finns många slag av resistensmekanismer. Bakterierna kan producera enzymer som spjälker antibiotika eller också kan ett antibiotikums bindnings- eller verkningspunkt i bakteriecellen förändras. Vissa bakterier förmår sluta sina cellväggar mot ett antibiotikum eller effektivt pumpa ut det från bakteriecellen. Vissa resistenser bygger på alternativa ämnesomsättningsrutter. Multiresistenta bakterier är resistenta mot flera olika antibiotikagrupper samtidigt.
På senare år har antibiotikaresistensen snabbt ökat och blivit allt mångsidigare. Den tilltagande antibiotikaresistensen ökar människors och djurs sjukfrekvens, dödlighet och hälsovårdskostnader. Antibiotikaresistensen har också blivit ett av de allvarligaste hoten inom human- och veterinärmedicinen.
Resistensuppföljningsprogrammet FINRES-Vet
I Finland har allt sedan år 2002 pågått ett program, FINRES-Vet, för uppföljning av resistensen mot antibiotika. Inom ramen för detta program undersöks antibiotikakänsligheten hos bakterier som kan smitta mellan människor och djur, den så kallade zoonotiska bakterier, bakterier som orsakar sjukdomar endast hos djur och indikatorbakterier.
Utöver resistensläget följs i programmet också upp förbrukningen av tillsatser i foder och konsumtionen av antibiotika avsedda för läkemedelsbehandling av djur. I genomförandet av programmet FINRES-Vet deltar utöver Livsmedelsverket också Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea och Helsingfors universitets veterinärmedicinska fakultet. Uppgifter om resistens hos bakterier isolerats från sällskaps- och hobbydjur har insamlats sedan år 2012 av laboratoriet för klinisk mikrobiologi vid veterinärmedicinska fakultet. Resistens uppföljs numera i EU-länderna i enlighet med EU-lagstiftningen (genomförandebeslut 2013/652/EU till 2020 och från 2021 genomförandebeslut (EU) 2020/1729) som föreskriver vilka bakteriearter, djurslag och livsmedel som ska undersökas. Programmet FINRES-Vet verkställs inom ramen för både EU-lagstiftningen och Finlands nationella beslut.
EU:s obligatoriska övervakning av resistens och frivillig nationell övervakning
Kommissionens genomförandebeslut om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier förändrade från och med början av 2014 gradvis även programmet för övervakningen av resistens i Finland. I början av 2015 kompletterades den obligatoriska övervakningen i alla medlemsländer med screening av E. coli -bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum i produktionsdjur och kött från dem i detaljhandeln.
I och med det nya genomförandebeslutet började Finland 2021 övervaka förekomsten av resistenta bakterier i nöt- och svinkött från tredjeländer. Eftersom importen till Finland är liten, analyseras endast några prover om året. Från början av 2022 utvidgas övervakningen av ESBL-bakterier i Finland till kalkonkött inom detaljhandeln. Enligt genomförandebesluten omfattar övervakningen inte dikalvar eller kalkonfåglar på grund av de låga produktionsvolymerna.
Utöver EU-programmet övervakas resistensen hos vissa bakterier som orsakar djursjukdomar genom ett nationellt beslut. Likaså övervakas förekomsten av resistenta bakterier som isolerats från nötkreatur regelbundet, medan förekomsten av MRSA i svinkött och köttsvin kartläggs. I enlighet med ETT:s anvisningar analyserar aktörerna dessutom förekomsten av E. coli -bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum i importerade fjäderfäflockar.
Detaljerad plan av uppföljningen av antibiotikaresistens för åren 2021 - 2027 (pdf).
Indikatorbakterierna som ingår i programmet är bakterier som hör till den så kallad normala mikrobiom i tarmkanalen hos friska djur. Resistensen hos dessa bakterier anses beskriva spektret och frekvensen hos de antibiotikabehandlingar som används i djurpopulationerna i fråga. Indikatorbakterierna anses också kunna tjäna som ett resistensfaktorförråd, från vilket dessa faktorer kan överföras till bakterier som orsakar sjukdom hos djur eller människor. Indikatorbakterier isoleras från nötkreatur, svin och broilerkycklingar, och djurarten varierar från ett år till ett annat.
I känslighetsbestämningarna inom programmet FINRES-Vet utnyttjas huvudsakligen vätskeutspädningsmetoden och bakterierna klassificeras som känsliga och resistenta med hjälp av epidemiologiska gränsvärden. Bakteriepopulationerna kan indelas i en så kallad vild population, som av naturen är känslig mot antibiotika och i en icke vild population, som utvecklat resistens. Genom att tillämpa gränsvärdena på en regelbunden kartläggning av populationerna kan man upptäcka signifikanta förändringar och trender i förekomsten av resistens.
Programmet informerar också om uppkomsten av nya resistensmekanismer i Finland och om korrelationen mellan förekomst av resistens och förbrukning av läkemedel. Den erhållna informationen kan utnyttjas då man på olika sätt försöker förhindra att antibiotikaresistensen sprider sig, då man ger rekommendationer om användningen av antibiotika och då man utvärderar rekommendationernas inverkan. Informationen i programmet kan också utnyttjas i riskbedömning relaterad till människors och djurs hälsa samt i skyddsanvisningar för personer som arbetar med produktionsdjur.
Resultat av uppföljningsprogrammet FINRES-Vet
Resultaten av programmet FINRES-Vet sammanförs i regelbundet publicerade rapporter. Rapporter kan läsas på Livsmedelsverkets webbsidor.
Totalförsäljningen av veterinärmedicinska läkemedel är mycket måttlig i Finland. Försäljningen minskade med 22 % under 2010-talet, även om den ökade något mellan 2018 och 2019. Uppgifterna om den förbrukade mängden bygger på preparatspecifik statistik från läkemedelsgrossisterna och med hjälp av dem kan man inte tillförlitligt räkna ut vilka mängder läkemedel som getts till olika djurarter. Till djur användes mest penicillin i form av injektion. Det är förbjudet i hela EU att tillsätta antibiotika i foder för att främja tillväxten. På Fimeas webbsidor finns mera information om försäljning av veterinärmedicinska läkemedel i Finland.
Av de zoonotiska bakterierna påträffas i Finland endast sällan salmonella hos produktionsdjur och livsmedel som erhålls från sådana och därför är också mängden stammar som kommer till känslighetsbestämning liten. De analyserade stammarna har i allmänhet varit mycket känsliga för antibiotika, även om det i synnerhet 2018 och 2019 konstaterades multiresistenta salmonellastammar på några gårdar med nötkreatur och svin.
Vid internationell jämförelse har endast föga resistens påvisats hos campylobacter i Finland. Det bör ändå beaktas att resistensen mot ciprofloxacin hos campylobacter ökade under 2010-talet hos broilerkycklingar, svin och nötkreatur.
Hos indikatorbakterier isolerade från nötkreatur och broilerkycklingar är resistens ovanligt. När det gäller broilrar påverkas omständigheterna antagligen av att de inte får antibiotika under uppväxtperioden. Hos E. coli -bakterier isolerade från svin förekommer resistens mest mot ampicillin, tetracyklin, sulfametoxazol och trimetoprim.
Förekomsten av ESBL-bakterier hos produktionsdjur och deras kött undersöks i Finland enligt EU-programmet och nationella beslut. ESBL producerande bakterier har endast påvisats i små mängder hos svin, nötkeatur och i svinkött och nötkött, men från fjäderfän har ESBL-bakterier påvisats mera.
I Finland har förekomsten av MRSA-bakterier mest undersökts bland svin. Enligt kartläggningarna av slaktpartier av svin ökade förekomsten av MRSA bland finska svin avsevärt mellan 2009 och 2017. Däremot har det förekommit relativt lite MRSA-bakterier i färskt svinkött inom detaljhandeln. I Finland har MRSA-bakterier också påträffats hos hästar, nötkreatur, hundar och katter samt djupfryst rå mat för keldjur.
Ytterligare information om kommensala och zoonotiska bakteriers resistens samt förekomsten av ESBL- och MRSA-bakterier hos produktionsdjur och kött från dem finns på Zoonoscentrets webbplats och i FINRES-Vet-rapporterna.
Resistenssituation hos vissa bakterier som orsakar sjukdom hos djur är oroväckande. Multiresistens är vanlig hos exempelvis E. coli-bakterier som isolerats från tarminfektioner hos svin. Även bakterien Staphylococcus pseudintermedius hos hundar har varit resistent mot flera antibiotika i över tio års tid. Förekomsten av meticillinresistenta S. pseudintermedius-bakterier, dvs. så kallade MRSP-bakterier, som isolerats från hundar varierade på 2010-talet kring 10 %, men den höll på att minska i slutet av 2010-talet. Hos sällskapsdjur och hästar har även påvisats bakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum (ESBL och AmpC). Ytterligare information om resistensen hos sjukdomsalstrande bakterier som isolerats från produktionsdjur, keldjur och hästar finns i FINRES-Vet-rapporterna.