I Kina startade i december 2019 en ny infektionssjukdomsepidemi (COVID-19) orsakad av coronavirus (SARS-CoV-2). Världshälsoorganisationen WHO meddelade den 11 mars 2020 att sjukdomen klassas som en pandemi. Enligt WHO avses med pandemi en smittsam sjukdom som fått omfattande spridning till alla kontinenter i världen.
COVID-19 är en coronavirussjukdom hos människor. Viruset sprids i första hand mellan människor genom droppsmitta då en sjuk person hostar eller nyser. Institutet för hälsa och välfärd (THL) följer med det nationella och internationella läget och ger anvisningar om förebyggandet av infektioner. På THL:s webbplats har sammanställts heltäckande information om coronaviruset.
På denna sida går vi igenom frågor som hör till Livsmedelsverkets uppgiftsfält och som hänför sig till djur och sjukdomen COVID-19:
- Allmänt om coronavirus?
- Smittar COVID-19 till sällskapsdjur?
- Smittar COVID-19 till andra husdjur?
- Kan COVID-19 smitta till andra djur?
- Kan jag smittas med COVID-19 från ett sällskapsdjur?
- Sprids COVID-19 med flyttfåglar?
- Sprider insekter eller fästingar COVID-19 -smitta?
- Borde en person som smittats med COVID-19 undvika kontakt med djur?
- Hur skyddar jag mina pälsdjur från SARS-CoV 2-smitta
- Hur säkerställer jag att mitt djur får skötsel om jag själv insjuknar?
- Mitt sällskapsdjur har symtom i luftvägarna, kan det ha COVID-19 -infektion?
- Har COVID-19 ursprungligen överförts från djur eller djurvaccin till människor?
- Hur påverkar COVIS-19 övervakningar?
Allmänt om coronavirus?
Coronavirus är en omfattande virusfamilj med virus som är kända hos många olika djurslag. Coronavirus identifierades för första gången på 1960-talet. De orsakar vanligen infektioner i luftvägarna och mag-tarmkanalen. Coronavirus är ofta specifika för olika värddjur och sprids därför vanligen inte lätt mellan olika djurslag. De flesta coronavirus är inte zoonotiska, dvs. de smittar inte mellan människor och djur.
Hos flera djurslag känner man till sjukdomar orsakade av coronavirus och dessa ska inte förväxlas med COVID-19 -sjukdomen som nu påträffats hos människor och som orsakas av viruset SARS-CoV-2.
Till exempel hos svin förekommer ett flertal sjukdomar orsakade av coronavirus, såsom tarmsjukdomarna PED och TGE. Coronavirus hos nötkreatur orsakar utöver symptom i tarmkanalen också infektioner i andningsorganen. Också hos fåglar känner man till sjukdomar orsakade av coronavirus, såsom IB.
Också sällskapsdjur har egna varianter av coronavirus. Det finns till exempel två kända coronavirus som orsakar sjukdom hos hundar, det ena viruset ger symtom i tarmkanalen och det andra i luftvägarna. Kattcoronavirus orsakar symtom i tarmkanalen och ibland allvarlig infektiös bukhinneinflammation (FIP, feline infectious peritonitis).
Smittar COVID-19 till sällskapsdjur?
Ute i världen har det rapporterats om SARS-CoV-2 -virusinfektioner hos ett flertal olika djurslag. Av sällskapsdjuren har smittor rapporterats främst hos hundar och katter. SARS-CoV-2-infektion (deltavariant) har en gång rapporterats hos en katt (deltavariant) och en hund (omikronvariant) i Finland. Oftast har dessa djur haft tät kontakt med en person som insjuknat i COVID-19 och därför misstänks viruset ha smittat till sällskapsdjuret från den insjuknade personen. Vanligen har de smittade hundarna och katterna inte uppvisat några symtom. I vissa fall har katterna ändå haft symtom från till exempel luftvägarna eller mag-tarmkanalen vars koppling till SARS-CoV-2 -smittan är svår att bedöma.
I experimentella undersökningar har det konstaterats att åtminstone katter, hundar, illrar, kaniner och hamstrar är mottagliga för SARS-CoV-2-virussmitta. I regel har djuren i försöken inte uppvisat symtom eller också har symtomen varit obetydliga, t.ex. lindriga luftvägsproblem och aptitlöshet. Under försöksförhållanden har katter, illrar och hamstrar konstaterats sprida SARS-CoV-2-viruset vidare till kontaktdjur, dessutom kan eventuellt också kaniner sprida smittan vidare. I prover som tagits av hundar har det däremot inte påträffats infektionsdugligt virus och därmed inte heller fortsatta smittor, så tills vidare förefaller det som om hundar inte sprider smittan.
Enligt befintlig information är det mycket sällsynt att viruset SARS-CoV-2 smittar till sällskapsdjur och de här smittorna verkar inte ha någon betydelse när det gäller COVID-19 sjukdomens spridning. Vaccination av människor mot sjukdomen skyddar också mottagliga djur när virusets cirkulation hos människor minskar. Livsmedelsverket följer situationen för djurens vidkommande och informerar vid behov mera när vi får nya uppgifter. En person som insjuknat i vilken infektionssjukdom som helst bör undvika onödig hantering av djur och tvätta händerna omsorgsfullt, till exempel alltid innan han eller hon handskas med foder för sällskapsdjur.
World organisation for animal health (OIE) har sammanställt information om fynd hos djur på sin webbplats.
Smittar COVID-19 till andra husdjur?
Enligt befintlig information smittar SARS-CoV-2 inte till nötkreatur, får, svin, höns eller ankor.
I ett flertal länder, i Europa exempelvis i Holland, Danmark och Sverige, har viruset SARS-CoV-2 påträffats hos minkar på minkfarmer. I Holland och Danmark har smittspridningen varit utbredd och ett stort antal djur har avlivats på grund av smittorna. Ursprungligen har djuren sannolikt fått smittan av personer som arbetar på farmerna. Hos minkar har man främst observerat symtom i luftvägarna samt förhöjd dödlighet, men en del infekterade djur har inte uppvisat några som helst symtom. Läs mer om infektioner hos minkar på vår webbplats. På basis av exponeringsförsök har det visat sig att av pälsdjuren kan utöver mink också mårdhund få SARS-CoV-2 -smitta.
Kan COVID-19 smitta till andra djur?
SARS-CoV-2 -smitta har konstaterats hos tigrar, lejon, gorilla, snöleopard och puma i djurparker och uttrar i amerikanska akvarier. En del av djuren uppvisade lindriga symtom i luftvägarna och aptitlöshet. De hade sannolikt fått smittan av sin djurskötare. Vitsvanshjort har också visat sig vara mottagliga för SARS-CoV-2-virussmitta. I Nordamerika har SARS-COV-2-virus och dess antikroppar påträffats i vitsvanshjortar, men det finns ingen mer detaljerad information om hur viruset smittas och sprids i hjortpopulationen. I Finland övervakas förekomsten av SARS-COV-2-infektioner hos vitsvanshjortar och andra vilda djur och har hittills inte observerats.
Kan man få COVID-19 smitta från ett djur, till exempel från djurets päls?
Viruset SARS-CoV-2 som orsakar sjukdomen COVID-19 smittar enligt befintlig information från människa till människa, i första hand som dropp- och beröringssmitta när en sjuk person hostar eller nyser. Enligt vad vi vet för tillfället är risken för att COVID-19 ska smitta från ett djur till en människa mycket liten, och smittor hos djur har ingen betydelse för spridningen av epidemin. Betydligt mer sannolikt är att få Covid-19 infektion från en annan person. I Holland och Danmark har det konstaterats att på minkfarmer som fått COVID-19 -smittan har viruset SARS-CoV-2 överförts från minkar till enstaka arbetstagare på farmen. Ursprungligen har minkarna fått COVID-19-smittan från personer som arbetar på farmen. Enligt en riskbedömning från den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) dessa infektioner hos minkar utgör dock endast minimal risk för personer utanför pälsdjursfarmerna. En studie publicerad i Hong Kong våren 2022 har rapporterat isolerade SARS-CoV-2-infektioner som har överförts från husdjurshamstrar till människor. Ingenstans i världen har COVID-19 hittills observerats att smitta till människor från andra sällskapsdjur, husdjur eller vilda djur som vitsvanshjort. Överföringen av infektion till människor från djur som inte lever nära människor i samma hushåll eller inte behandlas dagligen är högst osannolikt. Vaccination skyddar människör från COVID-19, oavsett infektionskälla. Dessutom skyddar vaccinering av människor mot sjukdomen också mottagliga djur när virusets cirkulation hos människor minskar, för den främsta källan till infektion för djur är de människor som bär infektionen.
Coronavirusen är till sin uppbyggnad sådana att deras infekterande förmåga inte kvarstår någon längre tid på ytor, i synnerhet inte i varierande temperaturer. Det är känt att viruset kan hålla sig infektionsdugligt från några timmar till några dagar till exempel som aerosol eller på olika ytor. Några undersökningar av hur länge viruset behåller sin infekterande förmåga på ytan av ett djur, till exempel i pälsen, har ännu inte gjorts. Även om viruset förblir infektionsdugligt en tid, till exempel i en hundpäls, är risken för att bli smittad mycket liten jämfört med risken att bli smittad vid kontakt mellan människor. Det är ändå alltid viktigt att hålla god hygien vid hantering av djur, eftersom man vet att djuren bär på olika mikrober som smittar till människor, dvs. zoonoser.
Sprids COVID-19 med flyttfåglar?
Enligt vad vi vet nu smittar COVID-19 mellan människor och flyttfåglarna sprider inte smittan. Vilda fåglar kan ändå sprida andra smittor, till exempel salmonella, och därför ska man inte hantera döda eller sjuka fåglar med bara händerna.
Sprider insekter eller fästingar COVID-19 -smitta?
COVID-19 smittar från människa till människa och inte via fästingar, myggor eller andra insekter. Insekter och fästingar kan ändå sprida andra smittsamma sjukdomar som borrelios, och därför rekommenderas att man skyddar sig mot dem.
Borde en person som smittats med COVID-19 undvika kontakt med djur?
En person som insjuknat i en infektionssjukdom bör alltid undvika onödig hantering av djur och tvätta händerna omsorgsfullt, till exempel före hantering av djurens mat. Om möjligt bör en frisk person ta hand om den dagliga skötseln av djuren. Eftersom det på basis av experimentella infektionsförsök ser ut som om katter och illrar enklare kan smittas med SARS-CoV-2 viruset än andra djur, är det skäl att undvika att hantera i synnerhet dessa djur om man har insjuknat i COVID-19. I Holland konstaterades dessutom att SARS-CoV-2-viruset har smittat till minkar på minkfarmer, och därför bör personer som insjuknat i COVID-19 och som arbetar på minkfarmer undvika kontakt med minkar.
Läs mer om hur man skyddar pälsdjur från SARS-CoV-2-infektion på vår webbplats. Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) har också utfärdat riktlinjer för åtgärder för att skydda djur mot infektioner.
Hur säkerställer jag att mitt djur får skötsel om jag själv insjuknar?
Djurets ägare bör alltid vara beredd på att själv insjukna. Därför bör ägaren planera hur djuren ska få skötsel i en situation då han eller hon själv inte kan ta hand om djuren. Det är skäl att i förväg avtala om arrangemangen kring den tillfälliga skötseln till exempel med släktingar, vänner eller grannar. Också den egna regionens djurpensionat bör kartläggas. Ha djurfoder i tillräckliga mängder i lager, och om djuret får kontinuerlig medicinering ska du också se till att det finns tillräckligt med mediciner.
I den händelse att ägaren skulle insjukna akut och allvarligt kan man i förväg göra upp en lista över de djur som finns i lägenheten och förvara listan till exempel på en synlig plats i tamburen där myndigheterna enkelt kan se den. Utöver uppgifter om djuren är det bra att skriva upp namnen på nära anhöriga samt avtalade tillfälliga skötare till djuren och skötarnas kontaktuppgifter. Arrangemang som gäller tillfällig skötsel av djur är i princip alltid på ägarens ansvar, men om till exempel djurskyddsmyndigheten får vetskap om att ett djur blivit utan omvårdnad, försöker man ordna med en tillfällig skötselplats åt djuret så snart som möjligt. Ägaren står alltid för kostnaderna för den tillfälliga skötsel som myndigheten ordnat med.
COVID-19 sjukdomen smittar från människa till människa och det är mycket osannolikt att djur skulle överföra smittan till människor. För att skydda personer som hör till en riskgrupp rekommenderas det ändå att sådana katter och illrar vars ägare konstaterats eller starkt misstänks vara smittad med COVID-19 inte förs till personer i en riskgrupp för att skötas. Vid skötsel av djur, framför allt katter, illrar och hamstrar vars ägare har insjuknat i COVID-19 är det skäl att för säkerhets skull iaktta särskilt god hygienpraxis och undvika nära kontakt med djuret, till exempel bör man låta bli att pussa eller dela sin egen mat med djuret. God hygien i samband med skötseln av djur inbegriper bl.a. handtvätt före och efter att man hanterat djuren samt deras foder och tillbehör. Katter vars ägare har insjuknat i COVID-19 bör hållas inomhus och de får inte ha kontakt med katter i andra hushåll.
Mitt sällskapsdjur har symtom i luftvägarna, kan det ha COVID-19-smitta?
Det finns en mängd olika virus och bakterier som orsakar luftvägsbesvär hos djur och ett stort antal av dessa vanliga sjukdomsalstrare cirkulerar också bland sällskapsdjuren i Finland. Preliminära experimentella undersökningar har också gett vid handen att katter och illrar lättare kan smittas med viruset SARS-CoV-2 än andra djurslag. För att smittas krävs det ändå att djuret har haft nära kontakt med en person som insjuknat i COVID-19. Om de människor som bor tillsammans med djuret i samma hushåll alla är friska, beror djurets luftvägsbesvär troligen på något annat än SARS-CoV-2-virussmitta. På basis av exponeringsförsök verkar hundar inte vara mottagliga för att smittas med viruset SARS-CoV-2.
Det är alltså möjligt att en katt eller iller smittas med viruset SARS-CoV-2 av en person som bor i samma hushåll och har insjuknat i COVID-19. I ett preliminärt exponeringsförsök utvecklade illrarna inga skönjbara symtom till följd av smittan, men för katternas del är den eventuella symtombilden alltjämt oklar. Om COVID-19-sjukdom har konstaterats hos en person i ett katthushåll eller om det på basis av symtomen anses troligt att personen har smittats, och katten får symtom som passar in på sjukdomen (luftvägsbesvär, symtom i mag-tarmkanalen såsom uppkastningar och diarré) efter det att personen insjuknat, kan man kontakta en veterinär per telefon om kattens sjukdom. Om kattens symtom är så allvarliga att de kräver veterinärvård måste man alltid underrätta veterinären i förväg om att COVID-19-sjukdom förekommer eller misstänks förekomma i hemmet, så att nödvändiga beredskaps- och skyddsåtgärder kan vidtas på mottagningen. En sjuk person får under inga som helst omständigheter själv föra djuret till mottagningen. En katt som insjuknat i vilken som helst sjukdom måste alltid hållas inomhus och den får inte släppas lös utomhus eller komma i kontakt med andra katter.
Har coronaviruset COVID-19 ursprungligen överförts från djur eller djurvaccin till människor?
Enligt befintlig information verkar coronaviruset SARS-CoV-2 ha sitt ursprung i djur. I offentligheten har det spekulerats i att viruset skulle komma från fladdermöss varifrån det via en mellanvärd har överförts till människan. Tillsvidare har vi ändå inte tillräcklig kännedom om från vilket djurslag viruset kommer eller längs vilka rutter det har spridit sig till människan. Också vanliga coronavirus som hos människor orsakar lindriga symtom i luftvägarna har enligt befintliga forskningsrön sitt ursprung i vilda djur såsom fladdermöss, men numera smittar de från människa till människa och inte från djur till människa. SARS-CoV-2 kommer inte från djurvaccin.
Kontroller och övervakningar
Livsmedelsverket har meddelat anvisningar om utförandet av kontroller vid övervakningen av livsmedelskedjan under det exceptionella läge som coronaviruset orsakar. Syftet med anvisningarna är att trygga utförandet av kritiska och nödvändiga uppgifter och begränsa risken för att kontrollpersonalen och de som är föremål för kontrollerna utsätts för coronavirussmitta, men att samtidigt säkerställa en tillräcklig övervakning av djurens hälsa och välbefinnande.
När det gäller att skydda sig mot smittan följs arbetsgivarens, THL:s och arbetshälsoinstitutets anvisningar. Livsmedelsverket rekommenderar att i alla inspektioner i enlighet med byråns uppgifter, inspektörer, som regel, använder ansiktsmasker.
I första hand är det nödvändiga och brådskande kontrollbesök som utförs. Därutöver utförs sådana kontrollbesök för vilka man bedömer att risken för att coronasmitta sprids är liten, eller där risken går att hantera till exempel genom användning av skyddsutrustning. Vid bedömningen av utförandet av kontroller tas utöver kontrollens karaktär också hänsyn till det lokala smittläget. Livsmedelsverkets anvisning är inte bindande, utan den lokala och regionala myndigheten kan i sin kontrollverksamhet fatta beslut som avviker från anvisningen.