Vaccinationsrekommendation för katter
Vaccinationsbehovet hos katter varierar stort beroende på kattens användning, miljön och kattpopulationen. Till exempel en innekatt som aldrig går ut behöver inte ett lika omfattande vaccinationsskydd som en utekatt som rör sig i naturen eller en hankatt som används i avelsverksamhet och som regelbundet besöker utställningar. För att bedöma behovet av vaccination ska veterinären utvärdera kattens övergripande förhållanden och livsmiljö.
När vaccin ges ska anvisningarna i produktresumén för varje preparat samt vaccinationstidtabellen följas. Vaccin som innehåller levande virus ska inte användas på dräktiga katter.
Kattpest (Panleukopeni)
Kattungar vars mor är vaccinerad har tack vare de antikroppar de fått från modern vanligtvis skydd mot kattpest fram till 12 veckors ålder. Om kattungen vaccineras innan dessa antikroppar försvunnit, stör de befintliga antikropparna utvecklingen av kattungens egen immunitet och immunförsvaret kan bli bristfälligt. Kattungar över 12 veckor vaccineras en gång. Om kattungarna vaccineras före 12 veckors ålder ska de vaccineras på nytt i åldern 12–16. Levande vaccin mot kattpest rekommenderas inte för små kattungar, den lägsta rekommenderade användningsåldern ska kontrolleras i produktresumén (risken för skador på lillhjärnan är större hos under 5 veckor gamla kattungar). Levande vaccin mot kattpest ska inte ges till dräktiga katter.
Den första boostervaccinationen ges vid 1 års ålder. Därefter ges boostervaccinationer med 1–3 års mellanrum. De preparatspecifika anvisningarna ska dock följas.
Kombinationsvacciner
Katter kan vaccineras med kombinationsvaccin mot kattsnuva, kattsnuva-klamydia, kattpest-kattsnuva, kattpest-rabies, kattpest-kattsnuva-klamydia eller kattpest-kattsnuva-klamydia-leukemi.
Vid vaccination mot kattsnuva (rinotrakeit och calicivirus) rekommenderas det allmänt att den första vaccinationen ges vid cirka 12 veckors ålder och den andra vaccinationen efter 3–4 veckor. Vaccination förhindrar inte infektioner och skyddar inte nödvändigtvis mot alla symtom.
Vaccination av honor under dräktigheten med vaccin som innehåller inaktiverade sjukdomsalstrare minskar enligt vissa undersökningar luftvägsinfektioner hos unga kattungar med hjälp av passiv immunitet.
Rabies
Rabiessmitta sprids nästan uteslutande via ett bett av ett rabiessjukt däggdjur. Genom att vaccinera katter förebygger man en infektion i katten och eventuell spridning av sjukdomen till andra djur och människor. Den första vaccinationen rekommenderas för katter vid cirka fyra månaders ålder, den andra vid ett års ålder och därefter vart tredje år. De preparatspecifika anvisningarna ska dock följas.
Det rekommenderas inte att man ger rabiesvaccinet samtidigt med andra vaccin, om inte preparatets effekt och säkerhet i samanvändning har undersökts. Om katten tidigare har haft eller misstänks ha haft en vaccinreaktion, rekommenderas inte samtidig administrering alls.