Handbok om näringspåståenden och hälsopåståenden för livsmedelsföretagare och tillsynsmyndigheter

1 Inledning

1.1 Anvisningens bindande verkan

Anvisningen behandlar näringspåståenden och hälsopåståenden som görs i kommersiella meddelanden om livsmedel och den är avsedd för livsmedelsföretagare och tillsynsmyndigheter.

En myndighets verksamhet ska bygga på en befogenhet som föreskrivs i lag, och lagen ska noggrant följas i myndighetens verksamhet. Myndighetsanvisningar är till sin rättsliga natur inte bindande för andra myndigheter eller företagare. Frågor som gäller tillämpandet av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstolen.

I denna anvisning ingår såväl direkta citat ur lagstiftningen som tolkningar av hur lagstiftningen ska tillämpas. Tolkningarna som framförs i anvisningen är Livsmedelsverkets syn på hur lagstiftningen borde tillämpas. Livsmedelsverkets ståndpunkt kan ändra om man på gemenskapsnivå gör en annan tolkning, får väsentlig tilläggsinformation eller gör ändringar i bestämmelserna.

1.2 Lagstiftning och anvisningar

Lagstiftning och anvisningar som gäller näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel finns samlade på Livsmedelsverkets webbplats under Anvisningar och lagstiftning inom livsmedelsbranschen.

2 Medicinsk marknadsföring av livsmedel är förbjuden

Enligt förordningen om livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011 får livsmedelsinformation inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper. Förbudet tillämpas förutom på förpackningspåskrifter och livsmedelsinformation även på marknadsföring och reklam för livsmedel i alla former och i alla kommunikationskanaler.

Livsmedelsföretagare får inte framföra, hänvisa till eller på annat vis ge en bild av att livsmedel som företagaren framställer, marknadsför eller distribuerar, eller ingredienser i dessa livsmedel, skulle ha medicinska effekter eller användningsändamål.

Utöver de egentliga marknadsföringspåståendena lönar det sig att beakta detta exempelvis vid namngivning av livsmedel, illustrationer, bruksanvisningar, produktkategoriers namn, hyllbeteckningar, konsumentkommentarer, länkar till andra webbplatser osv.

Livsmedelsföretagare kan inte heller citera, dela eller länka undersökningar, rapporter, publikationer eller andra informationskällor som ger en bild av att livsmedel eller deras ingredienser som företaget framställer, marknadsför eller distribuerar har egenskaper som förebygger, behandlar eller botar mänskliga sjukdomar.

• På webbplatser eller konton i sociala medier för ett företag som säljer preparat med omega-3-fettsyra kan man inte informera om undersökningar i anslutning till omega-3-fettsyrors egenskaper som förebygger, behandlar eller botar sjukdomar. Däremot kan man informera om forskning i hälsopåståenden som godkänts för omega-3-fettsyror.
• På webbplatser eller konton i sociala medier för ett företag som säljer mjölkprodukter kan man inte informera om medicinska undersökningar i anslutning till den beståndsdel eller det näringsämne som en mjölkprodukt innehåller. Däremot kan man informera om forskning i hälsopåståenden som godkänts för mjölkprodukterna i fråga.
• På webbplatser som marknadsför livsmedel kan man inte informera om traditionell användning av en beståndsdel i ett livsmedel inom folkmedicinen.

Exempel på påståenden som Livsmedelsverket anser vara medicinska finns i bilaga 1.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om vilseledande och jämförande reklam (2006/114/EG) avses med reklam varje form av framställning i samband med närings- eller affärsverksamhet, hantverk eller yrkesutövning för att främja tillhandahållandet av varor eller tjänster.

3 Allmänna principer för användningen av påståendena

3.1 Vad är näringspåståenden och hälsopåståenden?

I EU har man genom lagstiftning skapat gemensamma spelregler om hurdana påståenden om livsmedel som får göras. Huvudprincipen är att konsumenten inte får vilseledas genom vaga löften eller skrämmas upp. Gemensamma spelregler underlättar också konkurrensen och den fria rörligheten för varor.

Bestämmelser om näringspåståenden och hälsopåståenden i samband med förpackningspåskrifter, presentation av eller reklam för livsmedel som är avsedda för slutkonsumenter i kommersiella meddelanden om livsmedel finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (nedan förordningen om påståenden). Lagstiftningen och anvisningarna om näringspåståenden och hälsopåståenden finns samlade på Livsmedelsverkets webbplats.

I kommersiella meddelanden om livsmedel får man endast använda godkända näringspåståenden och hälsopåståenden samt tills vidare påståenden på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung. Påståendena ska användas på det sätt som förordningen om påståenden och övrig lagstiftning förutsätter.

Med näringspåståenden och hälsopåståenden avses att livsmedlens näringsinnehåll eller egenskaper i anslutning till människors hälsa och välbefinnande betonas i kommersiella meddelanden om livsmedel.

Ett påstående

• anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda egenskaper i fråga om näring eller hälsa.
• är ett frivilligt budskap eller en framställning som inte är obligatorisk enligt lagstiftningen.
• kan utöver text också vara en bild, en symbol, ett grafiskt element, tal, röster osv.
• an också vara ett varumärke, ett märkesnamn eller ett fantasinamn.

Exempel på olika påståenden

Näringspåstående

• Ett påstående om nyttigt näringsinnehåll i ett livsmedel
• Ett påstående där man anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda gynnsamma näringsmässiga egenskaper
• Hänför sig till energiinnehåll, näringsämnen eller andra näringsmässigt eller fysiologiskt verksamma ämnen
• Exempel:
  • Kalciumkälla
  • Innehåller kalcium
  • Högt innehåll av kalcium.

Hälsopåstående (artikel 13.1 och 13.5 i förordningen om påståenden)

• Ett påstående om hälsofördelarna med ett livsmedel
• Ett påstående där man anger, låter förstå eller antyder att det finns ett samband mellan en livsmedelskategori, ett livsmedel eller dess beståndsdel och hälsa
• Föremål för påståendet är t.ex. tillväxt, utveckling, kroppsfunktioner, psykologiska funktioner, beteende, bantning, viktkontroll osv.
• Exempel:
  • Kalcium behövs för att bibehålla normal benstomme.
  • Kalcium bidrar till normal muskelfunktion.
  • Kalcium har en roll i celldelningsprocessen och cellspecialiseringsprocessen.

Hälsopåstående om barn (artikel 14.1 b i förordningen om påståenden)

• Ett påstående som hänvisar till barns hälsa och utveckling
• Exempel:
  • Kalcium är nödvändigt för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt.
  • Jod bidrar till normal tillväxt hos barn.
  • Järn bidrar till normal kognitiv utveckling hos barn.

Hälsopåstående om minskad sjukdomsrisk (artikel 14.1 a i förordningen om påståenden)

• Ett hälsopåstående där man anger, låter förstå eller antyder att konsumtion av en livsmedelskategori, ett livsmedel eller dess beståndsdel avsevärt minskar risken för att en sjukdom som förekommer hos människor ska utvecklas
• Exempel:
  • Kalcium bidrar till att reducera sänkningen av mineralhalten i benmassan hos kvinnor efter klimakteriet. En låg mineralhalt i benmassan är en riskfaktor med tanke på osteoporotiska benbrott.
  • Tuggummi sötat endast med xylitol har visat sig minska tandplack. Mycket plack är en riskfaktor för utveckling av karies hos barn.

Medicinskt påstående (artikel 7.3 i förordningen om livsmedelsinformation)

• Förbjudet!
• Livsmedelsinformation, reklam eller presentation av livsmedel får inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper.
• Exempel:
  • Kalcium minskar risken för osteoporos.
  • Kalcium reparerar osteoporosskador.
  • Kalcium behandlar osteoporos.
  • Kalcium förebygger osteoporos.
  • Kalcium kan skydda mot osteoporos.

3.2 Tillämpningsområde

Förordningen om påståenden omfattar alla påståenden som görs i kommersiella meddelanden om livsmedels gynnsamma näringsmässiga eller fysiologiska egenskaper och som används i förpackningspåskrifter, livsmedelsinformation, presentation eller reklam för livsmedel avsedda för slutkonsumenten.

Förordningen om påståenden tillämpas på livsmedelsinformation samt marknadsföring och reklam av livsmedel i alla former. Exempel:

• Förpackningspåskrifter, uppgifter som ska lämnas vid distansförsäljning, övrig livsmedelsinformation
• Livsmedelsföretagens webbplatser, webbutiker, konton i sociala medier, livsmedelsinformation i anslutning till bloggar och reklam
• Tidnings-, radio-, tv-, internet- och utomhusreklam samt reklam i sociala medier
• Ljudreklam, muntlig marknadsföring
• Olika säljfrämjande publikationer, såsom produktkataloger, postorderkataloger, broschyrer, kundtidningar, nyhetsbrev
• Presentation av livsmedel, gruppering i butiker och webbutiker, hyllmarkeringar, skyltar, presentationsmaterial
• Kommersiellt samarbete med influerare i sociala medier
• Webblänk på ett annat företags webbplats, om konsumenten kan förknippa informationen på den länkade webbplatsen med ett livsmedel som företaget marknadsför eller en beståndsdel eller ett näringsämne som ingår i livsmedlet
• Pressmeddelanden med anknytning till marknadsföringen av ett livsmedel
• Information om ett livsmedel som ett företag marknadsför, som företaget ger på annat sätt (t.ex. medieintervjuer)
• Allmän reklam för livsmedel och säljfrämjande kampanjer som kan vara helt eller delvis stödda av offentliga myndigheter
• Material avsett för yrkesverksamma personer på hälsoområdet.

Enligt definitionerna i förordningen om påståenden avses med ett påstående ett frivilligt budskap eller en framställning där man anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda egenskaper. Därför omfattas inte enbart direkta påståenden av förordningen, utan även olika indirekta uttryck som låter konsumenten förstå att ett livsmedel har gynnsamma näringsmässiga eller fysiologiska egenskaper.

Förordningen om påståenden tillämpas endast på kommersiella meddelanden och inte på exempelvis riktlinjer eller kostråd utfärdade av offentliga folkhälsomyndigheter eller organ, icke-kommersiella meddelanden och information i pressen och i vetenskapliga publikationer eller patientarbete inom hälso- och sjukvården.

Enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om elektronisk handel ett kommersiellt meddelande varje form av meddelande som syftar till att direkt eller indirekt främja varor eller tjänster från ett företag, en organisation eller en person som bedriver handels-, industri- eller hantverksverksamhet, eller utövar reglerad yrkesverksamhet, eller till att direkt eller indirekt främja ovan nämnda företags, organisationers eller personers anseende. Följande utgör i sig inte kommersiella meddelanden:

• information som krävs för att direkt nå företaget, organisationen eller personen, exempelvis domännamn eller en e-postadress,
• meddelanden rörande företagets, organisationens eller personens varor, tjänster eller anseende som utarbetats oberoende av detta eller denna, i synnerhet när det har skett utan ekonomisk ersättning.

Enligt artikel 7 i förordningen om livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011 avses med presentationen av livsmedel, särskilt med avseende på deras form, utseende eller förpackning, de förpackningsmaterial som används och det sätt på vilket livsmedlen arrangeras samt den miljö i vilken de exponeras. Presentationen omfattar således exempelvis grupperingar i butiker och webbutiker.

Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om vilseledande och jämförande reklam (2006/114/EG) avses med reklam varje form av framställning i samband med närings- eller affärsverksamhet, hantverk eller yrkesutövning för att främja tillhandahållandet av varor eller tjänster.

3.2.1 Generiskt hållna beskrivningar

I artikel 1.4 i förordningen om påståenden föreskrivs om möjligheten att avvika från kraven i förordningen om påståenden i fråga om sådana generiskt hållna beskrivningar (beteckningar) som traditionellt har använts för att påvisa en livsmedels- eller dryckeskategoris särskilda egenskaper som kan påverka människors hälsa.

Även om den traditionella beteckningen på dessa livsmedelskategorier kan tyda på hälsoeffekter, har beteckningen inte traditionellt använts för att påvisa hälsoeffekter. Den genomsnittliga konsumenten anser i allmänhet inte heller att beteckningen skulle ange att denna livsmedelskategori har hälsoeffekter.

Livsmedelsföretagare ska lämna in ansökningar om generiskt hållna beskrivningar i enlighet med kommissionens anvisningar. I kommissionens förordning (EU) nr 907/2013 föreskrivs närmare om innehållet i ansökan och behandlingen av den.

I beslutet om godkännande av en generiskt hållen beskrivning tas ställning till på vilket språk och i vilka medlemsstater beskrivningen kan användas. Om en generiskt hållen beskrivning exempelvis har godkänts endast på ett språk, är det inte tillåtet att översätta beskrivningen till andra språk.

Enligt kommissionens förordning (EU) 2019/343 är det möjligt att i Finland använda beteckningen Kurkkupastilli/Halspastill för produkter som uppfyller definitionen ”Hårda sötsaker baserade på socker samt sockerfria och kalorireducerade varianter baserade på sötningsmedel (polyoler och/eller intensiva sötningsmedel)”. Dessutom är det möjligt att använda den generiskt hållna beskrivningen ”tonic” (på engelska) som del av en beskrivande beteckning på en alkoholfri, kolsyrad dryck som innehåller bittermedlet kinin i form av aromerna FL 14.011, FL 14.152 eller 14.155 som avses i unionsförteckningen över aromämnen som fastställs i förordning (EG) nr 1334/2008.

Alla andra hänvisningar till eventuella hälsoeffekter omfattas av förordningen om påståenden.

I ingressen till förordningen om påståenden anges ”hostkarameller” som exempel på en generiskt hållen beskrivning. Denna beteckning har dock inte godkänts i Finland. Dessutom anser Livsmedelsverket att beteckningen låter förstå att produkten förebygger, behandlar eller botar en sjukdom. Livsmedelsinformation får inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper. Därför betraktas beteckningen som ett förbjudet namn på ett livsmedel.

3.2.2 Information som ges till yrkesverksamma personer

Förordningen om påståenden tillämpas också på kommersiella meddelanden om livsmedel som riktas till yrkesverksamma personer på hälsoområdet, när dessa personer med hjälp av meddelandena vid behov kan ge sina patienter rekommendationer om att köpa eller använda nämnda livsmedel (Europeiska unionens domstols avgörande i mål C-19/15). Det väsentliga är alltså inte föremålet för det kommersiella meddelandet, utan att meddelandet gäller livsmedel som är avsedda för konsumenten.

3.2.3 Livsmedel för specifika grupper

Näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel för specifika grupper är förknippade med produktkategorispecifika begränsningar. Det kan också till och med vara helt förbjudet att göra dessa påståenden.

Bestämmelser om livsmedel för specifika grupper finns i förordning (EU) nr 609/2013. Dessutom innehåller produktkategorispecifik lagstiftning mer detaljerade krav på sammansättning och märkning.

Modersmjölksersättning (kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/127)

• Inga näringspåståenden och hälsopåståenden får göras om modersmjölksersättning.
• Dokosahexaensyra (DHA) och laktos får dock nämnas i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2016/127.
• Reklam för modersmjölksersättning ska inskränkas till publikationer som är särskilt inriktade på spädbarnsvård och till vetenskapliga publikationer. Reklamen får endast innehålla information av vetenskapligt och faktiskt slag.

Tillskottsnäring (kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/127)

• Näringspåståenden får göras om tillskottsnäring.
• Godkända hälsopåståenden som hänvisar till barns utveckling och hälsa får också göras om tillskottsnäring i enlighet med artikel 14.1 b i förordningen om påståenden, om produkten uppfyller villkoren för användning av påståendet.
• Andra hälsopåståenden får inte användas.
• Information om laktos får ges i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2016/127.

Spannmålsbaserad färdigmat och annan barnmat (handels- och industriministeriets beslut 789/1997)

• Näringspåståenden får göras om barnmat.
• Godkända hälsopåståenden som hänvisar till barns utveckling och hälsa får också göras om barnmat i enlighet med artikel 14.1 b i förordningen om påståenden, om produkten uppfyller villkoren för användning av påståendet.
• Andra hälsopåståenden får inte användas.

Kliniska näringspreparat (kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/128)

• Inga näringspåståenden och hälsopåståenden får göras om kliniska näringspreparat.
• Lagstiftningen förutsätter dock flera tilläggsuppgifter, exempelvis:
  • På produkten ska anges för vilken sjukdom den är avsedd att användas som kostbehandling.
  • Dessutom ska vid behov ges en beskrivning av de egenskaper och särdrag som gör att produkten användbar med tanke på den sjukdom, störning eller det medicinska tillstånd för vars kostbehandling den är avsedd.
  • Dessa tilläggsuppgifter betraktas inte som näringspåståenden eller hälsopåståenden.
• Reklam för kliniska näringspreparat som utvecklats för att tillfredsställa spädbarns näringsbehov ska inskränkas till publikationer som är särskilt inriktade på spädbarnsvård och till vetenskapliga publikationer. Reklamen får endast innehålla information av vetenskapligt och faktiskt slag.

Komplett kostersättning för viktkontroll (kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1798)

• Inga näringspåståenden och hälsopåståenden får göras om komplett kostersättning för viktkontroll.
• Det enda undantaget är näringspåståendet ”tillsatt fiber”, som kan användas under förutsättning att innehållet av kostfiber är minst 10 g.
• Uppgiften ”lågt energiinnehåll” eller ”mycket lågt energiinnehåll” får också användas för produkter för komplett kostersättning för viktkontroll beroende på kostersättningens totala dagliga energiinnehåll.
• Alla hänvisningar till hur snabb eller hur stor en eventuell viktminskning kan vara är förbjudna.

3.3 Näringsprofiler

Med näringsprofilering avses klassificering av livsmedel enligt deras sammansättning. Syftet med den är att förebygga situationer där den verkliga karaktären hos produkter som är ogynnsamma med tanke på hälsan kamoufleras bakom näringspåståenden eller hälsopåståenden och på så sätt förhindra att konsumenten vilseleds.

Fastställandet av näringsprofiler på gemenskapsnivå pågår fortfarande. Enligt förordningen om påståenden kommer kommissionen att fastställa vilka näringsprofiler som är ett villkor för användningen av påståenden. Därefter ska det livsmedel för vilket ett näringspåstående eller hälsopåstående görs uppfylla kriterierna för näringsprofilen.

3.4 Påståenden som förbjuds i förordningen om påståenden

Näringspåståenden och hälsopåståenden får inte (artikel 3 i förordningen om påståenden)

• vara felaktig, tvetydig eller vilseledande,
• föranleda tvivel om andra livsmedels säkerhet och/eller näringsmässiga lämplighet,
• uppmuntra eller överse med överkonsumtion av ett livsmedel,
• ange, föreslå eller antyda att en balanserad och varierad kost inte kan ge lämpliga mängder av näringsämnen i allmänhet,
• hänvisa till förändringar av de fysiologiska funktionerna som skulle kunna ge upphov till eller utnyttja rädsla hos konsumenterna.

Exempelvis får förpackningspåskrifterna, presentationen eller reklamen för livsmedel som innehåller tillsatta vitaminer och mineralämnen inte innehålla ett uttalande eller en hänvisning om att en balanserad och mångsidig kost inte ger tillräckligt med näringsämnen. Man får inte heller skrämma upp konsumenterna genom att beskriva sjukdomar eller förändringar i livsfunktionerna som eventuellt kan orsakas av näringsbrist.

Följande hälsopåståenden är förbjudna enligt artikel 12 i förordningen om påståenden:

• påståenden som låter förstå att hälsan skulle kunna påverkas om man inte konsumerar livsmedlet,
• påståenden som hänvisar till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ned i vikt (Livsmedelsverket anser att det också är förbjudet att hänvisa till exempelvis en minskning av midjemåttet eller klädstorleken),
• påståenden som hänvisar till rekommendationer av enskilda läkare eller yrkesverksamma personer på hälsoområdet och andra sammanslutningar som inte avses i artikel 11 om nationella sammanslutningar av fackmän inom medicin, nutrition eller dietetik samt välgörenhetsorganisationer med hälsoanknytning. Se 7.1.1. Yrkesverksamma personer på hälsoområdet får inte marknadsföra livsmedel med hälsopåståenden.

4 Näringspåståenden

Med ett näringspåstående avses ett påstående om ett nyttigt näringsinnehåll i ett livsmedel.

En näringspåståendes gynnsamma näringsmässiga egenskaper kan hänföra sig till energi, näringsämnen eller andra ämnen som livsmedlet

• innehåller
• inte innehåller
• innehåller tillsatt eller i minskad mängd.

Användningsvillkor har fastställts för näringspåståendena, dvs. hur mycket livsmedlet ska innehålla näringsämnena i fråga för att näringspåståendet ska få användas. Om man vill bifoga påståendet till förpackningspåskrifterna, annan livsmedelsinformation eller marknadsföringen av ett livsmedel, ska villkoren för näringspåståendet uppfyllas i produkten i fråga och dess förpackningspåskrifter samt i annan livsmedelsinformation.

Utöver de officiella formuleringarna kan man i näringspåståendena också använda andra liknande formuleringar som kan antas ha samma innebörd för konsumenten som det godkända näringspåståendet. Om företaget använder andra formuleringar ska det säkerställa att formuleringen har samma betydelse.

Godkända näringspåståenden beskrivs i bilagan till förordningen om påståenden. Europeiska kommissionen upprätthåller en förteckning över näringspåståenden.

Enligt artikel 7.1 c i förordningen om livsmedelsinformation ska förekomsten eller avsaknaden av näringsämnen i livsmedel inte framhävas, om det inte i själva verket avviker från andra motsvarande livsmedel. Enligt Livsmedelsverket kan man dock koppla näringspåståenden till både förädlade och obehandlade livsmedel, om livsmedlet i fråga uppfyller villkoren för användning av påståendet, om påståendet används i enlighet med kraven i förordningen om påståenden och om konsumenten inte blir vilseledd. Exempel:

• Påståendet ”Proteinkälla” kan användas för kött, förutsatt att konsumenten förstår att påståendet gäller kött i allmänhet och inte bara varumärket i fråga. Exempelvis ”Kött är en naturlig proteinkälla”.
• Man kan ange att mjölk innehåller kalcium, förutsatt att konsumenten förstår att påståendet gäller mjölk i allmänhet och inte bara varumärket i fråga. Exempelvis ”Mjölk är en naturlig källa till kalcium”.
• Påståendet ”Utan tillsatt socker” är vilseledande om det inte är tillåtet att tillföra sockerarter till produkten.

4.1 Energi

4.1.1 Lågt energiinnehåll

Ett påstående om att ett livsmedel har ett lågt energiinnehåll, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller mer än 40 kcal (170 kJ)/100 g för livsmedel i fast form eller mer än 20 kcal (80 kJ)/100 ml för livsmedel i flytande form. På sötningsmedel avsedda för bordsbruk tillämpas gränsvärdet 4 kcal (17 kJ)/dos som till sina sötningsegenskaper motsvarar 6 g sackaros (cirka 1 tsk sackaros).

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• låg kalorihalt
• få kalorier
• energisnål.

Påståendet ”lätt” syftar på en minskning av energin eller näringsämnena och är inte synonymt med påståendet ”energifattig”.

4.1.2 Energireducerad

Ett påstående om att ett livsmedel är energireducerat, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om energivärdet är minskat med minst 30 %. Dessutom ska uppges den eller de faktorer som gör att livsmedlets totala energivärde minskats.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• energisnålare
• färre kalorier
• sänkt energivärde.

4.1.3 Energifri

Ett påstående om att ett livsmedel är energifritt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller mer än 4 kcal (17 kJ)/100 ml. På sötningsmedel avsedda för bordsbruk tillämpas gränsvärdet 0,4 kcal (1,7 kJ)/dos som till sina sötningsegenskaper motsvarar 6 g sackaros (cirka 1 tsk sackaros).

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• kalorifri
• innehåller ingen energi
• innehåller inga kalorier.

4.2 Fett

I enlighet med bilaga I till förordningen om livsmedelsinformation:

• Med ”fett” avses sammanlagda mängden lipider, även fosfolipider.
• Med ”mättat fett” avses fettsyror utan dubbelbindning.
• Med ”transfetter” avses fettsyror med minst en icke-konjugerad (dvs. åtskild av minst en metylengrupp) kol-koldubbelbindning i transställning.
• Med ”enkelomättat fett” avses fettsyror med en cis-dubbelbindning.
• Med ”fleromättat fett” avses fettsyror med två eller flera metylenåtskilda cis-cis-dubbelbindningar.

Villkoren för användning av några näringspåståenden om fett är förknippade med den andel av livsmedlets totala energi som fås från fettet. Denna andel beräknas genom att dividera den energi som fettet alstrar med produktens totala energimängd. Ett gram fett producerar 9 kcal energi.

4.2.1 Låg fetthalt

Ett påstående om att ett livsmedel har låg fetthalt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 3 g fett/100 g för livsmedel i fast form eller 1,5 g fett/100 ml för livsmedel i flytande form (1,8 g fett per 100 ml för lättmjölk).

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• låg fetthalt
• lite fett.

4.2.2 Fettfri

Ett påstående om att ett livsmedel är fettfritt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,5 g fett/100 g eller 0,5 g fett/100 ml. Påståenden som formuleras enligt modellen ”X % fettfri” är förbjudna.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller inget fett.

Däremot är exempelvis följande näringspåståenden förbjudna:

• 100 % fettfri.

4.2.3 Låg halt av mättat fett

Ett påstående om att ett livsmedel har lågt innehåll av mättat fett, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om summan av mättade fettsyror och transfettsyror i produkten inte överstiger 1,5 g/100 g för livsmedel i fast form eller 0,75 g/100 ml för livsmedel i flytande form. I båda fallen får summan av mättade fettsyror och transfettsyror inte ge mer än 10 % av energiinnehållet.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• lite hårt fett.

Däremot är exempelvis följande näringspåståenden förbjudna:

• lite transfett
• lite transfettsyror
• lite kolesterol.

4.2.4 Fri från mättat fett

Ett påstående om att ett livsmedel inte innehåller mättat fett, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om summan av mättat fett och transfettsyror inte överstiger 0,1 g mättat fett/100 g eller 0,1 g mättat fett/100 ml.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller inget hårt fett.

Däremot är exempelvis följande näringspåståenden förbjudna:

• innehåller inga transfettsyror
• 0 % transfettsyror
• kolesterolfri.

4.2.5 Minskat innehåll av mättat fett

Påståendet ”minskat innehåll av mättat fett”, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras a) om summan av mättade fettsyror och transfettsyror i den produkt som är försedd med påståendet är minst 30 % lägre än summan av mättade fettsyror och transfettsyror i en liknande produkt, samt b) om innehållet av transfettsyror i den produkt som är försedd med påståendet är lika högt som eller lägre än innehållet i en liknande produkt.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• mindre mättade fetter
• mindre mättat fett
• mindre hårt fett
• minskat innehåll av hårt fett.

Däremot är exempelvis följande näringspåståenden förbjudna:

• färre transfettsyror
• mindre transfett
• mindre kolesterol.

4.2.6 Källa till omega 3-fettsyror

Ett påstående om att ett livsmedel är en källa till omega 3-fettsyror, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 0,3 g alfa-linolensyra/100 g och 0,3 g alfa-linolensyra/100 kcal eller minst 40 mg/100 g och 40 mg/100 kcal av summan av eikosapentaensyra och dokosahexaensyra.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller omega 3-fettsyror.

4.2.7 Högt innehåll av omega 3-fettsyror

Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av omega 3-fettsyror, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 0,6 g alfa-linolensyra/100 g och 0,6 g alfa-linolensyra/100 kcal eller minst 80 mg/100 g och 80 mg/100 kcal av summan av eikosapentaensyra och dokosahexaensyra.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• bra källa till omega 3-fettsyror.

4.2.8 Högt innehåll av enkelomättat fett

Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av enkelomättat fett, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 45 % av fettsyrorna i produkten kommer från enkelomättat fett OCH om enkelomättat fett står för mer än 20 % av produktens energiinnehåll.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• rikligt med enkelomättat fett
• bra källa till enkelomättat fett.

4.2.9 Högt innehåll av fleromättat fett

Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av fleromättat fett, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 45 % av fettsyrorna i produkten kommer från fleromättat fett OCH om fleromättat fett står för mer än 20 % av produktens energiinnehåll.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• rikligt med fleromättat fett
• bra källa till fleromättat fett.

4.2.10 Högt innehåll av omättat fett

Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av omättat fett, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 70 % av fettsyrorna i produkten kommer från omättat fett OCH om omättat fett står för mer än 20 % av produktens energiinnehåll.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• bra källa till omättat fett
• bra källa till mjukt fett
• rikligt med mjukt fett.

4.3 Socker

I enlighet med bilaga I till förordningen om livsmedelsinformation:

• Med ”kolhydrat” avses varje kolhydrat som kan omvandlas i människokroppen, även polyoler.
• Med ”sockerarter” avses alla monosackarider och disackarider (glukos, fruktos, galaktos, sackaros, laktos, maltos, trehalos) som förekommer i livsmedel, dock inte polyoler.
• Med ”polyoler” avses alkoholer som innehåller mer än två hydroxigrupper.

4.3.1 Låg sockerhalt

Ett påstående om att ett livsmedel har låg sockerhalt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 5 g/100 g sockerarter för livsmedel i fast form eller 2,5 g/100 ml sockerarter för livsmedel i flytande form.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• låg sockerhalt
• innehåller endast få sockerarter.

4.3.2 Sockerfri

Ett påstående om att ett livsmedel är sockerfritt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,5 g sockerarter/100 g eller 0,5 g sockerarter/100 ml.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller inte socker
• utan socker.

4.3.3 Utan tillsatt socker

Ett påstående om att sockerarter inte tillsattas ett livsmedel, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller några tillsatta mono- eller disackarider eller något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper. Om sockerarter förekommer naturligt i livsmedlet, bör även följande uppgift finnas på märkningen: ”Innehåller naturligt förekommande socker”.

Enligt Livsmedelsverkets tolkning är syftet att säkerställa att man i de produkter om vilka påståendet görs inte direkt eller indirekt har tillsatt sådana mängder socker att de sötar produkten.

Om man vid framställningen av livsmedel använder andra livsmedel med socker som ingrediens, kan man i regel inte heller göra påståendet ”Utan tillsatt socker” om slutprodukten.

Användningen av söta livsmedel som innehåller naturliga sockerarter (t.ex. honung, melass, sirap, sylt, juice, juicekoncentrat, fruktpuréer, koncentrerade fruktpuréer) ska också granskas från fall till fall.

• Om dessa används på grund av sötande verkan kan man inte göra påståendet ”Utan tillsatt socker”.
• Om dessa används exempelvis av tekniska skäl (såsom smak, färg, struktur, munkänsla, pH), men beståndsdelen också har en klart sötande effekt, ska situationen granskas från fall till fall. I granskningen kan man beakta bl.a. livsmedlets namn, karaktär, sedvanliga recept osv.

Om livsmedlet dock innehåller naturligt socker ska på förpackningen finnas påskriften ”Innehåller naturligt förekommande socker”. Livsmedelsverket rekommenderar att tilläggspåskriften är lika tydlig som själva påståendet, så att användningen av påståendet inte vilseleder konsumenten.

Livsmedelsverket anser att användningen av sötningsmedel inte hindrar användningen av näringspåståendet i fråga, om produkten och informationen om den i övrigt uppfyller kraven i lagstiftningen.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• osötad.

Däremot anses följande påståenden inte automatiskt vara synonyma med näringspåståendet ”Utan tillsatt socker”, utan de kan användas om de är sanna och verifierbara, och de får inte användas för att vilseleda konsumenten:

• ”innehåller endast fruktens eget socker”
• ”endast socker från frukter”.

4.3.4 Minskat innehåll av sockerarter

Påståendet ”minskat innehåll av sockerarter”, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om sockerarterna har minskats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt OCH om den produkt som påståendet gäller innehåller lika mycket eller mindre energi än motsvarande produkt.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• mindre socker.

4.3.5 Minskat innehåll av tillsatt socker

Förteckningen över godkända näringspåståenden innehåller inte i sig påståendet ”minskat innehåll av tillsatt socker”. Livsmedelsverket anser att påståendet ”minskat innehåll av tillsatt socker” närmare beskriver hur minskningen av socker har åstadkommits. Enligt Livsmedelsverkets tolkning är det alltså fråga om en annan formulering som förordningen om påståenden tillåter och som förmodligen har samma betydelse för konsumenten som det godkända påståendet ”minskat innehåll av sockerarter”.

Påståendet ”minskat innehåll av tillsatt socker”, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om sockerarterna OCH mängden tillsatt socker har minskats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt OCH om den produkt som påståendet gäller innehåller lika mycket eller mindre energi än motsvarande produkt.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• mindre tillsatt socker.

Flera medlemsländers tolkning avviker från Livsmedelsverkets och de godkänner inte påståendet ”minskat innehåll av tillsatt socker”.

4.4 Salt och natrium

I enlighet med bilaga I till förordningen om livsmedelsinformation avses med ”salt” det saltekvivalenta innehåll som beräknas med följande formel: salt = natrium × 2,5.

4.4.1 Låg natriumhalt eller låg salthalt

Ett påstående om att ett livsmedel har låg natriumhalt/salthalt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,12 g natrium/100 g eller 0,12 g natrium/100 ml, eller motsvarande värde för salt. För annat vatten än naturliga mineralvatten som omfattas av direktiv 80/777/EEG bör detta värde inte överstiga 2 mg natrium/100 ml.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller lite salt.

4.4.2 Mycket låg natriumhalt eller mycket låg salthalt

Ett påstående om att ett livsmedel har mycket låg natriumhalt/salthalt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,04 g natrium/100 g eller 0,04 g natrium/100 ml, eller motsvarande värde för salt. Detta påstående får inte användas om naturliga mineralvatten och annat vatten.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller mycket lite salt.

4.4.3 Natriumfri eller saltfri

Ett påstående om att ett livsmedel har låg natriumhalt/salthalt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller högst 0,005 g natrium/100 g, eller motsvarande värde för salt.

4.4.4 Utan tillsatt natrium/salt

Ett påstående om att ett livsmedel är utan tillsatt natrium/salt, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten inte innehåller tillsatt natrium/salt eller andra beståndsdelar som innehåller tillsatt natrium/salt OCH produkten innehåller högst 0,12 g natrium/100 g eller 0,12 g natrium/100 ml, eller motsvarande värde för salt.

4.4.5 Minskat innehåll av salt

Påståendet ”minskat innehåll av salt”, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om mängden natrium eller motsvarande värde för salt har minskats med 25 % jämfört med en motsvarande produkt.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• mindre salt
• sänkt salthalt.

Livsmedelsverket anser att man också kan informera konsumenterna om minskat innehåll av salt i kraftigt saltade produkter. Det ska dock göras i enlighet med bestämmelserna i förordningen om påståenden och märkningen får inte vilseleda konsumenten. Konsumenterna ska tydligt informeras om att produkten fortfarande är kraftigt saltad, även om salthalten har minskats med 25 %. Därför bör påståendena ”minskat innehåll av salt” och ”kraftigt saltad” göras tillsammans och lika tydligt. Däremot anser Livsmedelsverket att exempelvis lättsaltat är ett vilseledande påstående om produkten är kraftigt saltad.

4.5 Fiber

Enligt bilaga I till förordningen om livsmedelsinformation avses med ”fiber” kolhydratpolymerer med minst tre monomerenheter som varken spjälkas eller upptas i människans tunntarm och som hör till någon av följande kategorier:

• ätliga kolhydratpolymerer som naturligt förekommer i konsumtionsfärdiga livsmedel,
• ätliga kolhydratpolymerer som erhållits ur livsmedelsråvaror genom fysikaliska, enzymatiska eller kemiska metoder och som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation,
• ätliga syntetiska kolhydratpolymerer som har en gynnsam fysiologisk effekt som påvisats genom allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation.

4.5.1 Kostfiberkälla

Ett påstående om att ett livsmedel är en kostfiberkälla, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 3 g kostfiber/100 g eller minst 1,5 g kostfiber/100 kcal.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller fiber
• fiber
• fiberhaltig.

4.5.2 Högt kostfiberinnehåll

Ett påstående om att ett livsmedel har högt kostfiberinnehåll, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst 6 g kostfiber/100 g eller minst 3 g kostfiber/100 kcal.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller mycket fiber
• rikligt med fiber
• hög fiberhalt.

4.6 Protein

I enlighet med bilaga I till förordningen om livsmedelsinformation avses med ”protein” den proteinhalt som beräknas med följande formel: protein = sammanlagda kvävemängden enligt Kjeldahl x 6,25.

4.6.1 Proteinkälla

Ett påstående om att ett livsmedel är en proteinkälla, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 12 % av livsmedlets energivärde kommer från proteiner.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller protein
• protein
• proteinhaltig.

Ett villkor för användning av påståendet ”proteinkälla” är att minst 12 procent av livsmedlets energivärde kommer från proteiner. Denna andel beräknas genom att dividera den energi som proteinet alstrar med produktens totala energimängd.

Exempel:

• 100 g av produkten innehåller 3 g protein och 100 kcal energi. Proteinet producerar 3 g x 4 kcal/g = 12 kcal. Denna andel av den totala energimängden är 12 kcal/100 kcal = 12 %. Produkten innehåller således den mängd protein som påståendet ”proteinkälla” förutsätter.

4.6.2 Högt proteininnehåll

Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av protein, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om minst 20 % av livsmedlets energivärde kommer från proteiner.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• högt innehåll av protein
• hög proteinhalt
• bra proteinkälla
• proteinrik.

Förteckningen över godkända näringspåståenden innehåller inte som sådan påståendet ”högt innehåll av X protein”. Enligt Livsmedelsverket är det dock möjligt att informera närmare om vilket protein som finns rikligt i livsmedlet, exempelvis ”högt innehåll av vassleprotein”. Då ska minst 20 procent av livsmedlets energivärde komma från proteinet i fråga. Användningen av påståendet får dock inte vilseleda konsumenten.

Flera medlemsländers tolkning avviker från Livsmedelsverkets och de godkänner inte påståendet ”högt innehåll av X protein”.

4.7 Vitaminer och mineralämnen

4.7.1 Källa till [vitaminets beteckning] och/eller [mineralämnets beteckning]

Ett påstående om att ett livsmedel är en källa till vitaminer och/eller mineralämnen, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst en betydande mängd enligt bilaga XIII till förordningen om livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011 eller en mängd som anges i undantag som beviljats i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1925/2006 av den 20 december 2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller C-vitamin
• + C-vitamin
• C-vitaminerad
• berikad med C-vitamin
• standardiserad C-vitaminhalt.

Ett livsmedel får kallas en vitamin- eller mineralkälla om produkten innehåller en betydande mängd vitamin eller mineralämne.

De betydande mängderna vitaminer och mineralämnen definieras i bilaga XIII till förordningen om livsmedelsinformation och har dessutom sammanställts i tabell 3. 100 gram eller 100 milliliter livsmedel eller en portionsförpackning ska innehålla minst 15 % av referensvärdet för det dagliga intaget av en vitamin eller ett mineralämne. För drycker räcker det att 100 milliliter dryck innehåller 7,5 % av referensvärdet för det dagliga intaget.

På motsvarande sätt kan man informera om att ett livsmedel innehåller rikligt med vitaminer eller mineralämnen, om 100 gram eller 100 milliliter av livsmedlet eller om en portionsförpackning innehåller 30 % av referensvärdet för det dagliga intaget eller om 100 milliliter av en dryck innehåller 15 % av referensvärdet för det dagliga intaget.

Om en livsmedelsförpackning innehåller flera portioner ska det finnas en betydande mängd vitamin eller mineralämne i 100 gram eller 100 milliliter av livsmedlet i fråga.

För att ett kosttillskott ska kunna säljas som vitamin- eller mineralkälla och för att vitaminer eller mineralämnen ska kunna anges som typiska ämnen för ett kosttillskott, ska man få minst 15 % av referensvärdet för det dagliga intaget av näringsämnen av en dygnsdos av kosttillskottet. För att kosttillskottet ska kunna säljas som en bra eller utmärkt vitamin- eller mineralkälla ska man få minst 30 % av referensvärdet för det dagliga intaget av en dygnsdos av kosttillskottet.

Tabell 3.
Referensvärden för det dagliga intaget både för näringspåståendena ”källa” och ”högt innehåll av”. En mängd näringsämnen som motsvarar referensvärdets procentandel ska fås från 100 gram, 100 milliliter eller en dosförpackning. För drycker är den betydande mängden 7,5 % per 100 ml. Mängderna vitaminer och mineralämnen i tabellen ska anges i näringsdeklarationen.

Källa: Förordning om livsmedelsinformation 1169/2011, bilaga XIII

4.7.2 Högt innehåll av [vitaminets beteckning] och/eller [mineralämnets beteckning]

Ett påstående om att ett livsmedel har ett högt innehåll av vitaminer och/eller mineralämnen, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten innehåller minst dubbelt så mycket som en produkt som är en ”källa till [VITAMINETS BETECKNING] och/eller [MINERALÄMNETS BETECKNING]”.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• innehåller rikligt med C-vitamin
• bra källa till C-vitamin
• mycket C-vitamin.

Däremot är ”högt innehåll av vitaminer” ett vagt uttryck och i samband med det måste man närmare ange vilka vitaminer som det finns rikligt av i produkten.

4.7.3 Ökat innehåll av vitamin/mineralämne

Ökat innehåll av [näringsämnets beteckning]
Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen, förutom vitaminer och mineralämnen, har ökats, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten uppfyller kraven för påståendet ”källa” och innehållet har ökats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt.

Användningsvillkoret för påståendet ”ökat innehåll av [näringsämne]” möjliggör inte påståendet ”ökat innehåll av vitamin/mineralämne”. Man kan alltså inte göra ett jämförande näringspåstående om vitaminer och mineralämnen som anger att produkten innehåller minst 30 procent mer vitaminer eller mineralämnen än andra motsvarande produkter.

Förbjudna påståenden är exempelvis:

• dubbelt så mycket D-vitamin som i vanliga ...
• mer kalcium
• 30 % mer C-vitamin
• nytt recept, ökat innehåll av C-vitamin.

Däremot är det möjligt att i enlighet med förordningen om tillsättning av vitaminer och mineralämnen (EG) nr 1925/2006 informera om tillsättning av vitaminer eller mineralämnen till ett livsmedel, om produkten uppfyller villkoren för användning av påståendet ”källa till vitamin/mineral”. Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• standardiserad mängd C-vitamin
• produkten har tillsatt C-vitamin
• berikad med C-vitamin
• C-vitaminhalten i juice framställd av koncentrat har återställts till den ursprungliga nivån.

4.8 Näringsämnen och andra ämnen

Med ”näringsämne” avses protein, kolhydrat, fett, fiber, natrium, vitaminer och mineraler som förtecknas i bilaga XIII del A led 1 till förordningen om livsmedelsinformation och ämnen som tillhör eller är beståndsdelar av en av dessa kategorier.

Med ”annat ämne” avses ett annat ämne än ett näringsämne som har en näringsmässig eller fysiologisk verkan.

4.8.1 Innehåller [näringsämnets eller annat ämnes beteckning]

Ett påstående om att ett livsmedel innehåller ett näringsämne eller ett annat ämne, för vilket inga särskilda villkor har fastställts i denna förordning, eller varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten är förenlig med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen, särskilt artikel 5. När det gäller vitaminer och mineralämnen ska kraven för påståendet ”källa” gälla.

För ämnen för vilka inget referensvärde för dagligt intag har fastställts tillämpas villkoren för användning av näringspåståendet ”innehåller näringsämnet eller annat ämne”. Sådana påståenden är exempelvis ”innehåller lykopen”, ”innehåller lutein”, ”innehåller Lactobacillus XXX”.

Trots att tydliga gränsvärden inte har fastställts för dessa ämnen i villkoren för användning av näringspåståendet, ska villkoren i förordningen om påståenden uppfyllas. Företaget ansvarar för att kraven i förordningen om påståenden uppfylls, det vill säga att

• ämnet i fråga har en vetenskapligt bevisad gynnsam näringsmässig eller fysiologisk effekt, och
• den produktmängd som man rimligen kan anta att förtärs ska innehålla en betydande mängd av ämnet i fråga eller en mängd som har en näringsmässig eller fysiologisk verkan.

Vetenskapligt bevisad nytta kan grunda sig exempelvis på EFSA:s utlåtanden. Om det inte finns några uppgifter om den mängd av ämnet som ska anses vara betydande i tillförlitliga vetenskapliga publikationer, anser Livsmedelsverket att en betydande mängd också kan grunda sig på en jämförelse av källorna till ämnet i fråga. Med hjälp av jämförelsen kan man vid behov visa att produkten är en av de viktigaste källorna till ämnet i fråga.

Om ämnets namn tyder på en eventuell hälsoeffekt är det fråga om ett hälsopåstående (t.ex. antioxidanter, probiotika) och på det tillämpas villkoren för användning av hälsopåståenden.

4.8.2 Ökat innehåll av [näringsämnets beteckning]

Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen, förutom vitaminer och mineralämnen, har ökats, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om produkten uppfyller kraven för påståendet ”källa” och innehållet har ökats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt.

Påståendet ”ökat innehåll av [näringsämnets beteckning]” kan göras om näringsämnen (med undantag av vitaminer och mineralämnen) samt ämnen som tillhör eller är beståndsdelar av en av dessa kategorier.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• ökat innehåll av fiber
• mer fiber
• dubbelt så mycket fiber
• ökat innehåll av protein
• 30 % mer protein än i vanliga ...

Påståendet kan inte göras om ”andra ämnen”. Förbjudna påståenden är exempelvis:

• ökad mängd mjölksyrabakterier
• dubbelt så många polyfenoler
• ökat innehåll av lykopen
• mer lutein
• ännu starkare, fördubblad mängd Bifidobacterium XXX.

4.8.3 Minskat innehåll av [näringsämnets beteckning]

Ett påstående om att innehållet av ett eller flera näringsämnen har minskats, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, får endast göras om innehållet har minskats med minst 30 % jämfört med en liknande produkt. Undantaget är mikronäringsämnen där en skillnad på 10 % från de referensvärden som anges i bilaga XIII till förordningen om livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011 godtas, samt för natrium, eller motsvarande värde för salt, där en skillnad på 25 % godtas.

Påståendet ”minskat innehåll av [näringsämnets beteckning]” kan göras om näringsämnen samt ämnen som tillhör eller är beståndsdelar av en av dessa kategorier. Påståendet kan dock inte göras om ”andra ämnen”.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• mindre fett
• 40 % minskat fettinnehåll
• minskat innehåll av kolhydrater
• minskat innehåll av FODMAP kolhydrater
• färre FODMAP-kolhydrater.

Däremot motsvarar följande påståenden inte påståendet ”minskat innehåll av [näringsämnets beteckning]”, och därför är dessa näringspåståenden inte tillåtna:

• få kolhydrater
• få FODMAP kolhydrater.

4.9 Lätt/light

Ett påstående om att en produkt är ”lätt” eller ”light”, och varje annat påstående som kan antas ha samma innebörd för konsumenten, ska uppfylla samma villkor som de som gäller för begreppet ”minskat innehåll av”. Påståendet ska åtföljas av uppgifter om den eller de egenskaper som gör produkten ”lätt” eller ”light”.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• lätt, 30 % minskat fettinnehåll
• låg salthalt, 25 % minskat innehåll av salt
• lättsaltad, 25 % minskat innehåll av salt.

Däremot är exempelvis följande näringspåståenden förbjudna:

• superlätt
• ultralätt.

4.10 Naturlig/t

Om ett livsmedel naturligt uppfyller villkoren enligt denna bilaga för användningen av ett näringspåstående, får formuleringen ”naturlig/t” läggas till före påståendet.

Formuleringar som Livsmedelsverket anser vara motsvarande är exempelvis:

• mjölken innehåller naturligt rikligt med kalcium
• ägg innehåller naturligt rikligt med protein
• havre innehåller naturligt betaglukan.

4.11 Jämförande näringspåståenden

Jämförande näringspåståenden jämför sammansättningen av ett livsmedel med ett annat livsmedel.

Tillåtna jämförande näringspåståenden är

• ”ökat innehåll av [näringsämnets beteckning]”
• ”minskat innehåll av [näringsämnets beteckning]”
• ”energireducerad”
• ”lätt/light”.

Däremot är exempelvis följande näringspåståenden förbjudna:

• lika mycket som-jämförelser.

Jämförande näringspåståenden behandlas i artikel 9 i förordningen om påståenden och i kommissionens tillämpningsanvisning om genomförandet av förordningen om påståenden (Inofficiell översättning på finska, pdf) ges närmare anvisningar om användningen av jämförande påståenden.

Jämförelse är tillåten endast på basis av näringsinnehållet mellan livsmedel som hör till samma kategori. Därför är det inte möjligt att jämföra exempelvis mjölk och smör. Sammansättningen ska jämföras med flera livsmedel i samma kategori, om vilka man inte kan göra påståenden på grund av deras sammansättning.

Ett jämförande påstående ska alltid lyfta fram skillnaden mellan näringsämnen eller energi. Skillnaden mellan mängden näringsämnen och/eller energivärdet ska anges och jämförelsen ska hänföra sig till samma mängd livsmedel.

Jämförelsen ska omfatta ett brett urval av produkter från den egna marknaden, exempelvis i Finland ska jämförelsen omfatta produkter som finns på marknaden i Finland. Ju fler motsvarande produkter det finns på marknaden, desto fler ska beaktas i jämförelsen för att urvalet ska vara tillräckligt omfattande och representativt. Om marknadens sortiment förändras snabbt ska jämförelsen uppdateras regelbundet (t.ex. med 2 års mellanrum).

Syftet med kravet på ett omfattande urval är att förhindra situationer där en jämförelse med en enda produkt vilseleder konsumenten, om referensprodukten inte är ett representativt exempel på livsmedelskategorin. Under förutsättning att ett handelsnamn är ett representativt exempel på den egna kategorins produkter kan det användas som referensobjekt. Med andra ord: om en viss produkts sammansättning representerar den genomsnittliga sammansättningen av de produkter som finns på marknaden, kan produktens namn i sig vara en jämförande hänvisning om den åtföljs av påståendet ”lätt”. Om standardprodukten heter exempelvis X, ger ”X lätt” information om referensobjektet.

4.12 Hjärtmärket

Hjärtmärket är ett märke som används på livsmedelsförpackningar och i restauranger. Märket visar att produkten eller matportionen i fråga är ett hälsosammare val i den egna produktkategorin. Hjärtmärket kan tilldelas produkter där fettkvaliteten är god, dvs. mjuk, salt- och sockermängden är måttlig och fibermängden rejäl.

Symbolen ”Hjärtmärket – Bättre val”, som förvaltas av Finlands Hjärtförbund rf och Finlands Diabetesförbund rf, är ett näringspåstående enligt artikel 2 i förordningen om påståenden.

I artikel 28.4 i förordningen om påståenden förutsattes att medlemsstaterna senast den 31 januari 2008 till Europeiska kommissionen skulle lämna in näringspåståenden med grafiska element, näringspåståenden som innehåller bilder och symboler samt de nationella bestämmelser och regler som ska tillämpas på dem. Jord- och skogsbruksministeriet lämnade in material om symbolen ”Hjärtmärket – Bättre val” till kommissionen inom utsatt tid. Därför kan symbolen användas även om den inte ingår i bilagan om tillåtna näringspåståenden i förordningen om påståenden.

4.13 Alkohol

Hälsopåståenden får inte fogas till alkoholdrycker. Av näringspåståendena tillåts endast hänvisningar till

• låg alkoholhalt,
• minskad mängd alkohol eller
• minskad energimängd.

5 Hälsopåståenden

Med ett hälsopåstående avses ett påstående där man anger, låter förstå eller antyder att det finns ett samband mellan en livsmedelskategori, ett livsmedel eller dess beståndsdel och hälsa.

Exempel på olika hälsopåståenden:

Hälsopåstående (artikel 13.1 och 13.5 i förordningen om påståenden)

• Ett påstående om hälsofördelarna med ett livsmedel
• Ett påstående där man anger, låter förstå eller antyder att det finns ett samband mellan en livsmedelskategori, ett livsmedel eller dess beståndsdel och hälsa
• Föremål för påståendet är t.ex. tillväxt, utveckling, kroppsfunktioner, psykologiska funktioner, beteende, bantning, viktkontroll osv.
• Exempel:
  • Kalcium behövs för att bibehålla normal benstomme.
  • Kalcium bidrar till normal muskelfunktion.
  • Kalcium har en roll i celldelningsprocessen och cellspecialiseringsprocessen.

Hälsopåstående om barn (artikel 14.1 b i förordningen om påståenden)

• Ett påstående som hänvisar till barns hälsa och utveckling
• Exempel:
  • Kalcium är nödvändigt för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt.
  • Jod bidrar till normal tillväxt hos barn.
  • Järn bidrar till normal kognitiv utveckling hos barn.

Hälsopåstående om minskad sjukdomsrisk (artikel 14.1 a i förordningen om påståenden)

• Ett hälsopåstående där man anger, låter förstå eller antyder att konsumtion av en livsmedelskategori, ett livsmedel eller dess beståndsdel avsevärt minskar risken för att en sjukdom som förekommer hos människor ska utvecklas.
• Exempel:
  • Kalcium bidrar till att reducera sänkningen av mineralhalten i benmassan hos kvinnor efter klimakteriet. En låg mineralhalt i benmassan är en riskfaktor med tanke på osteoporotiska benbrott.
  • Tuggummi sötat endast med xylitol har visat sig minska tandplack. Mycket plack är en riskfaktor för utveckling av karies hos barn.

Utgångspunkten för användningen av hälsopåståenden är att vetenskapliga bevis bakom påståendena ska godkännas på förhand innan påståendet kan användas i kommersiella meddelanden om livsmedel. De vetenskapliga bevisen bedöms av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), varefter Europeiska kommissionen antingen godkänner eller förkastar påståendet genom en förordning. Europeiska kommissionen för ett register över godkända och icke-godkända påståenden, deras formuleringar och användningsvillkor.

Dessutom väntar ett stort antal påståenden om vegetabiliska ämnen på kommissionens slutliga avgörande. Därför är det tills vidare möjligt att använda dem i marknadsföringen av livsmedel (se påståenden om vegetabiliska ämnen).

5.1 Ett godkänt påstående är inte produkt- eller sökandespecifikt

I regel är de godkända påståendena inte produkt- eller sökandespecifika, utan de gäller livsmedelskategorin, livsmedlet eller ett ämne i livsmedlet. Vilken livsmedelsföretagare som helst kan använda ett godkänt påstående i marknadsföringen av en egen produkt om

• villkoren för användning av påståendet uppfylls i produkten,
• förpackningen och distansförsäljningen av livsmedlet innehåller den obligatoriska livsmedelsinformation som användningen av påståendet förutsätter och
• påståendena även i övrigt används på det sätt som lagstiftningen förutsätter.

Enligt artikel 13.5 kan kommissionen bevilja ett godtagbart hälsopåstående skydd av äganderättsligt skyddade data. I detta fall kan användningen av ett hälsopåstående begränsas för en viss tid till förmån för den sökande.

5.2 Formuleringar och villkor för användningen av hälsopåståenden

Livsmedelsverket rekommenderar att man använder den officiella godkända formuleringen av hälsopåståendet.

Enligt förordningen om påståenden kan man också använda andra formuleringar av hälsopåståenden som har samma betydelse för konsumenten, eftersom de beskriver samma förhållande mellan livsmedelskategorin, livsmedlet eller dess beståndsdel och hälsan. Påståendet ska också vara sådant att genomsnittskonsumenten kan antas förstå de fördelar som framförs i påståendet.

Om någon annan än den officiella godkända formuleringen av påståendet används, ska livsmedelsföretagaren säkerställa att formuleringen kan antas ha samma innebörd för konsumenten som det godkända påståendet. Det är särskilt viktigt att säkerställa att den föreslagna formuleringen inte är starkare än formuleringen i förordningen (exempelvis ”upprätthåller det normala” jämfört med ”reducerar”). Tips finns i EU-ländernas anvisning om flexibilitet i fråga om formuleringen av hälsopåståenden.

Ett hälsopåstående ska alltid göras i anslutning till det livsmedel eller det ämne som livsmedlet innehåller, för vilket påståendet har godkänts. Det måste stå klart för konsumenten att hälsopåståendet har att göra med t.ex. ett näringsämne i livsmedlet och inte bara är en unik egenskap hos produkten i fråga. Exempel:

• Godkänt hälsopåstående: Kalcium behövs för att bibehålla normal benstomme.
• Förbjuden formulering av påståendet: Produkt X behövs för att bibehålla normal benstomme.
• Tillåten formulering av påståendet: Kalciumet i produkt X behövs för att bibehålla normal benstomme.

Villkor för användningen har fastställts för varje godkänt hälsopåstående och i vissa fall dessutom förutsättningar, begränsningar eller varningar för förtäring. Dessa användningsvillkor och de officiellt godkända formuleringarna av påståendena finns i kommissionens register över påståenden och i den förordning genom vilken varje påstående har godkänts.

Uppgifterna i kommissionens register över påståenden finns på engelska. I registret anges dock för varje påstående den förordning genom vilken påståendet i fråga har godkänts. Länken till förordningen leder till EUR-lex, där man kan välja önskad språkversion av förordningen. I de finsk- och svenskspråkiga versionerna finns de officiella översättningarna av de godkända hälsopåståendena till finska och svenska.

5.3 Väntelista för ämnen av vegetabiliskt ursprung

Bedömningen och godkännandet av hälsopåståenden om ämnen av vegetabiliskt ursprung pågår för närvarande på EU-nivå. Europeiska kommissionen överväger om traditionell användningshistoria borde godkännas som belägg för ämnen av vegetabiliskt ursprung i större utsträckning än i nuläget.

Sammanlagt cirka 2 000 påståenden väntar ännu på EFSA:s vetenskapliga bedömningar och/eller Europeiska kommissionens beslut. Europeiska kommissionen upprätthåller en förteckning som visar ID-numret för alla påståenden som finns på väntelistan. Livsmedelsverkets förteckning över påståenden på väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung finns i en Excel-fil.

Dessa hälsopåståenden på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung kan användas åtminstone tills Europeiska kommissionen fattar beslut om att godkänna eller förkasta dem (kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 och kommissionens förordning (EU) nr 536/2013). Påståendena ska dock överensstämma med förordningen om påståenden och den övriga livsmedelslagstiftningen.

• Påståenden kan användas med samma eller motsvarande formulering med vilken godkännande har sökts för ett påstående. Trots att många av formuleringarna i påståendena på väntelistan är av allmän karaktär, har Livsmedelsverket dock ansett att ett påstående på väntelistan tills vidare kan användas utan ett exakt hälsopåstående som förtydligar hälsoeffekten, om inga närmare formuleringar för påståendet i fråga har angetts.
• Villkoren för användning av påståendet ska uppfyllas i det livsmedel för vilket påståendet används. Om ett påstående på den s.k. väntelistan inte har några användningsvillkor, har Livsmedelsverket hittills ansett det vara tillräckligt att livsmedlet innehåller en betydande mängd av det ämne som påståendet gäller.
• På väntelistan finns påståenden som gäller livsmedel som består av flera ämnen av vegetabiliskt ursprung. Ett sådant påstående kan endast användas för produkter som innehåller en betydande mängd av alla ämnen som räknas upp i samband med påståendet.
• Förpackningspåskrifterna och den övriga livsmedelsinformationen ska vara försedda med de tilläggspåskrifter som lagstiftningen om påståenden förutsätter.
• Utöver förpackningspåskrifterna ska man beakta användningen av påståendet i marknadsföringen och i annan livsmedelsinformation.
• Medicinsk marknadsföring av livsmedel är förbjuden även om ett sådant påstående finns på den s.k. väntelistan. Om ett hälsopåstående på väntelistan är medicinskt eller strider mot förordningen om påståenden eller annan livsmedelslagstiftning, får påståendet inte användas i förpackningspåskrifter för livsmedel, vid marknadsföring eller i annan livsmedelsinformation.

5.4 Hälsopåståenden om barnmat

Påståenden som hänvisar till barns utveckling och hälsa definieras i artikel 14.1 b i förordningen om påståenden.

Modersmjölksersättning (kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/127)

• Inga näringspåståenden och hälsopåståenden får göras.
• Se också Livsmedel för specifika grupper.

Tillskottsnäring (kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/127)

• Näringspåståenden får göras.
• Godkända hälsopåståenden enligt artikel 14.1 b får göras om produkten uppfyller villkoren för användning av påståendet.
• Andra hälsopåståenden får inte göras.
• Se också Livsmedel för specifika grupper.

Spannmålsbaserad färdigmat och annan barnmat (Förordning (EU) 609/2013, Handels- och industriministeriets beslut 789/1997)

• Näringspåståenden får göras.
• Godkända hälsopåståenden enligt artikel 14.1 b får göras om produkten uppfyller villkoren för användning av påståendet.
• Andra hälsopåståenden får inte göras.
• Se också Livsmedel för specifika grupper.

Övriga särskilt för barn avsedda livsmedel som inte hör till tillämpningsområdet för EPRF (EU) nr 609/2013

• Exempelvis kosttillskott för barn, mjölkdrycker för småbarn.
• Näringspåståenden får göras.
• Godkända hälsopåståenden enligt artikel 14.1 b får göras om produkten uppfyller villkoren för användning av påståendet.
• Andra hälsopåståenden får inte göras.

Sedvanliga livsmedel

• Sedvanliga livsmedel och kosttillskott som inte är särskilt avsedda för barn.
• Man får ange ett hälsopåstående som avses i artikel 13 också gäller barn, om de vetenskapliga beläggen omfattat människans hela levnadslopp, även barndomen.
• Hälsopåståenden enligt artikel 14.1 b får användas i livsmedel vars målgrupp omfattar både barn och vuxna. Konsumenten får dock inte vilseledas. Exempelvis får man inte låta en hälsoeffekt som konstaterats hos barn uppfattas som gällande även hos vuxna eller vuxna, eller vice versa.

5.5 Livsåskådningar, religioner och olika typer av kost

Hänvisningar till olika typer av kost i kommersiella meddelanden om livsmedel är inte automatiskt näringspåståenden eller hälsopåståenden. Detta gäller även kost med anknytning till livsåskådningar eller religioner. Om kostens namn ändå hänvisar till dess näringsinnehåll är det fråga om ett allmänt näringspåstående i samband med vilket ett godkänt näringspåstående som förtydligar näringsinnehållet ska göras. Om kostens namn hänvisar till en hälsoeffekt, kroppen eller dess funktion är det fråga om ett allmänt hälsopåstående i samband med vilket ett hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten ska göras.

• Kostens namn som inte i sig är näringspåståenden eller hälsopåståenden.
  • Exempelvis paleo, levande, makrobiotisk, vegan, periodisk fasta, kålsoppa, mjölkfri, ayurveda, halal, kosher, Medelhavet, Östersjön, planetarisk.
  • Användningen av dessa ska bedömas från fall till fall med tanke på deras allmänna vilseledande verkan, dvs. all information om livsmedlet ska vara sann, verifierbar och får inte vilseleda konsumenten. Informationen ska vid behov baseras på relevanta vetenskapliga fakta. Livsmedelsinformationen ska också vara korrekt, tydlig och lätt att förstå för konsumenten, så att konsumenten vid behov får klarhet i vad som avses med kostens namn (artikel 7 och 36 i förordningen om livsmedelsinformation).
  • Om man ändå informerar om kostens näringsinnehåll eller eventuella hälsoeffekter är det fråga om ett näringspåstående eller hälsopåstående.
• Kostens namn som hänvisar till näringsinnehållet eller innehåller allmänna hänvisningar till livsmedlets näringsinnehåll.
  • Exempelvis proteinrik, låg fetthalt, ketogen, lchf, Atkins, VHH, FODMAP.
  • I samband med dessa ska ett godkänt näringspåstående göras för att förtydliga näringsinnehållet, exempelvis ketogen (x % färre kolhydrater).
  • Om man ändå informerar om kostens eventuella hälsoeffekter är det fråga om ett hälsopåstående. Endast godkända hälsopåståenden eller hälsopåståenden som finns på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung kan användas.
• Kostens namn som hänvisar till en hälsoeffekt, kroppen eller dess funktion.
  • Exempelvis diet för benstommen, hjärtvänlig, hjärnmat, ketos, ketogen, detox, viktminskning, viktkontroll.
  • I samband med dessa ska ett godkänt hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten eller ett hälsopåstående som finns på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung.
• Kostens namn som hänvisar till att en sjukdom eller dess symtom förebyggs, behandlas eller botas och därför kan de inte användas i kommersiella meddelanden om livsmedel
  • Exempelvis inflammationsreducerande, diabetes, halsbränna.
  • Enligt förordningen om livsmedelsinformation får livsmedelsinformationen inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper. (artikel 7.3 i förordningen om livsmedelsinformation).

5.6 Kost för patienter

Om ett livsmedel anges lämpa sig för en person som lider av en viss sjukdom, skapas en uppfattning om att livsmedlet kan ha positiva effekter på sjukdomen i fråga. Sådana påståenden betraktas som medicinska påståenden som är förbjudna i kommersiella meddelanden om livsmedel. Enligt förordningen om livsmedelsinformation får livsmedelsinformationen inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper (artikel 7.3 i förordningen om livsmedelsinformation).

Undantag är glutenfria eller mycket glutenfria produkter som avses i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 828/2014, som i enlighet med villkoren i förordningen kan sägas vara lämpliga för celiakiker eller glutenintoleranta personer.

Ett annat undantag är kliniska näringspreparat (= livsmedel för speciella medicinska ändamål) som är avsedda för kostbehandling av patienter under övervakning av läkare. Som obligatorisk märkning ska anges för vilken sjukdom produkten är avsedd för kostbehandling. Se också Livsmedel för specifika grupper.

5.7 Bantning

Måltidsersättningar för viktkontroll

• Näringspåståenden får göras
• Godkända hälsopåståenden om viktkontroll och viktminskning:
  • ”Att ersätta en av de dagliga huvudmåltiderna med måltidsersättning för viktkontroll i kost med lågt energivärde bidrar till att upprätthålla vikten efter viktminskning.”
  • ”Viktminskning främjas av att två dagliga huvudmåltider ersätts med måltidsersättning i kost med lågt energivärde.”
• I villkoren för användning av godkända hälsopåståenden fastställs kraven på sammansättningen av måltidsersättningar avsedda för viktkontroll i fråga om energi, fett, proteiner, aminosyror samt vitaminer och mineralämnen.
• Andra hälsopåståenden kan göras om ämnen som inte ingår i kraven på sammansättning ovan.
• Alla hänvisningar till hur snabb eller hur stor en eventuell viktminskning kan vara är förbjudna.
• Måltidsersättningarna för viktkontroll är berikade livsmedel.

Komplett kostersättning för viktkontroll (kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1798 om komplett kostersättning för viktkontroll)

• Inga näringspåståenden och hälsopåståenden får göras.
• Det enda undantaget är näringspåståendet ”tillsatt fiber”, som kan användas under förutsättning att innehållet av kostfiber är minst 10 g.
• Uppgiften ”lågt energiinnehåll” eller ”mycket lågt energiinnehåll” får också användas för produkter för komplett kostersättning för viktkontroll beroende på kostersättningens totala dagliga energiinnehåll.
• Alla hänvisningar till hur snabb eller hur stor en eventuell viktminskning kan vara är förbjudna.
• Se också Livsmedel för specifika grupper.

Övriga livsmedel

• Hälsopåståendet ”Glukomannan bidrar till viktminskning i samband med intag av en energibegränsad kost” har godkänts för glukomannan.
• På den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung finns hälsopåståenden om viktkontroll och viktminskning.
• Även i fråga om dessa är alla hänvisningar till hur snabb eller hur stor en eventuell viktminskning kan vara är förbjudna.

5.8 Mjölksyrabakterier och andra mikrober

Hittills har endast ett hälsopåstående om mjölksyrabakterier godkänts: ”Levande yoghurtkultur eller syrad mjölk förbättrar laktosnedbrytningen i produkten hos individer som har problem med att bryta ner laktos”.

Eftersom andra hälsopåståenden om mjölksyrabakterier eller andra mikrober ännu inte har godkänts, får konsumenten inte ges uppfattningen att det finns ett samband mellan mjölksyrabakterier eller andra mikrober och hälsan.

Man kan informera om vilka näringsmässigt gynnsamma mjölksyrabakterier, bakterier, jäst osv. ett livsmedel innehåller och hur mycket.

Om det i beteckningen surmjölksprodukt eller annat livsmedel eller i annan livsmedelsinformation (utom ingrediensförteckningen) framhävs beteckningarna för mikrober som använts vid syrning eller som annars ingår i produkten och som är näringsmässigt gynnsamma, ska i samband med näringsdeklarationen också anges mängderna av dessa mikrober i produkten.

5.8.1 Levande och aktiva bakterier

Livsmedelsverket anser att ”levande bakterier” inte är ett hälsopåstående, utan ett påstående som ska bedömas utifrån allmän vilseledande verkan, dvs. det ska vara sant, verifierbart och får inte vilseleda konsumenten. Påståendet kan användas om det stämmer och motsvarande livsmedel utan levande bakterier finns på marknaden. Om bakterierna i alla motsvarande produkter är levande, är det vilseledande att betona denna egenskap. Vid behov ska man kunna bevisa att bakterierna lever.

Däremot är ”aktiva (mjölksyra)bakterier” ett allmänt hälsopåstående, i samband med vilket man ska lägga fram ett godkänt hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten eller ett hälsopåstående som finns på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung.

5.8.2 Kur

Livsmedelsverket anser att ett kosttillskott kan saluhållas som en kur, exempelvis ”Mjölksyrabakteriepreparat i behändig kurförpackning”.

Som medicinska påståenden betraktas däremot exempelvis uttryck som ”i samband med en antibiotikakur” och ”under en läkemedelskur”. Om man vill informera om att produkten är säker att använda tillsammans med en läkemedelskur eller läkemedel, ska det göras utan hälsopåståenden eller medicinska användningsändamål. Konsumenten får inte få en bild av att livsmedlet i fråga har hälsofördelar i samband med läkemedelsbehandling eller sjukdom.

5.8.3 Mage

Hälsopåståenden om magens välbefinnande har inte godkänts för mjölksyrabakterier eller andra mikrober och kan därför inte marknadsföras exempelvis för att balansera magens funktion. Detta gäller alla kommersiella meddelanden om livsmedel, det vill säga inte bara förpackningspåskrifterna, utan också exempelvis presentationen av livsmedel. Livsmedel som innehåller mjölksyrabakterier eller andra mikrober ska alltså inte säljas exempelvis i produktkategorin eller med hyllrubriken ”mage”, om inte något annat ämne i dem har godkänts för ett hälsopåstående om magens välbefinnande.

5.8.4 Med på resan

Mjölksyrabakterier eller andra mikrober kan inte marknadsföras som metod för att förebygga turistdiarré eller balansera magens funktion på resor. Livsmedelsverket anser att mjölksyrabakterier inte kan marknadsföras exempelvis med påståendena ”resa”, ”på resa”, ”med på resan” eller ”för resenären”, om de hänvisar till magens välbefinnande eller andra hälsoeffekter.

Om man vill informera om att livsmedlet säljs i en förpackning som är lätt får plats i resväskan, ska det göras utan hälsopåståenden eller bilder av eventuella hälsofördelar.

5.8.5 Probiotika och prebiotika

I kommissionens tillämpningsanvisning definieras följande termer som hälsopåståenden:

• probiotika, probiotisk
• prebiotika, prebiotiskt, prebiotisk fiber.

I dessa fall har man vid namngivningen av ett ämne eller en ämneskategori använt en beskrivning eller hänvisning till funktionaliteten eller låtit förstå att ämnet eller ämnet har hälsoeffekter.

Livsmedelsverket anser att probiotika och prebiotika kan vara sådana allmänna påståenden som avses i artikel 10.3 i förordningen om påståenden, i samband med vilka man ska göra ett godkänt hälsopåstående som förtydligar hälsoeffekten eller ett hälsopåstående på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung.

5.9 Koffein

EFSA har gett ett positivt utlåtande gällande några hälsopåståenden om koffein. Processen för Europeiska kommissionens godkännande av dessa påståenden har dock stoppats på grund av osäkerhet gällande koffeinets säkerhet.

EFSA har publicerat ett utlåtande om koffeinets säkerhet. Avsikten är att behandlingen av påståendena ska fortsätta utifrån EFSA:s säkerhetsbedömning. Påståendena om koffein som fått ett positivt utlåtande från EFSA finns på den s.k. väntelistan tills Europeiska kommissionen fattar beslut om att godkänna eller förkasta dem. Påståenden på väntelistan får användas i förpackningspåskrifter och marknadsföring av livsmedel tills kommissionen fatta beslut in dem.

Vid rekommenderade dygns- och dosmängder för produkterna ska EFSA:s utlåtande om koffeinets säkerhet beaktas.

Hälsopåståenden om koffein som fått ett positivt utlåtande av EFSA

• Caffeine helps to increase alertness
• Caffeine helps to improve concentration
• Caffeine contributes to an increase in endurance performance
• Caffeine contributes to an increase in endurance capacity
• Caffeine contributes to a reduction in the rated perceived exertion/effort during exercise. Obs! Här är dosen högre än den gräns på 3 mg/kg bw som EFSA anser vara säker.

Europeiska kommissionen har förkastat de hälsopåståenden om koffein som EFSA gett ett negativt utlåtande om. De finns i kommissionens register över påståenden markerade med ”non-authorised”. Dessa påståenden kan inte användas i förpackningspåskrifter eller marknadsföring av livsmedel.

5.10 Antioxidanter

I kommissionens tillämpningsanvisning fastställs att påståendet ”innehåller antioxidanter” är ett hälsopåstående. Inga hälsopåståenden om ”antioxidanter” har dock godkänts.

Enligt Livsmedelsverket kan ”antioxidant” betraktas som ett allmänt påstående enligt artikel 10.3 i förordningen om påståenden. Det skulle vara möjligt att använda exempelvis B2-, C- och E-vitamin samt koppar, mangan, selen och zink i samband med ett godkänt hälsopåstående ”främja skyddet av celler mot oxidationsstress”.

På den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung finns dessutom påståenden om ”antioxidanter” som tills vidare får användas.

5.11 Motståndskraft

Ett godkänt hälsopåstående om motståndskraft är exempelvis ”Främjar immunsystemets normala funktion”. Utöver den officiella godkända formuleringen kan man enligt Livsmedelsverket också använda de mer folkliga formuleringarna ”hjälper till att upprätthålla den normala motståndskraften”, ”stöder motståndskraften”, ”stärker motståndskraften”. I kommersiella meddelanden om livsmedel får dock inte användas starkare hälsopåståenden än vad som har godkänts för näringsämnena i fråga.

På den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung finns också påståenden om immunsystemet och motståndskraften. Det är lagligt att använda dem tills vidare. Inga medicinska påståenden får användas, även om de finns på väntelistan.

Medicinsk marknadsföring av livsmedel är förbjuden. Konsumenten får inte få en bild av att livsmedlet i fråga skulle ha hälsofördelar exempelvis för att förebygga förkylning, lindra förkylningssymptom eller förkorta dem. Livsmedelsverket anser att förbjudna medicinska påståenden är exempelvis ”influensa”, ”får dig att må bättre”, ”förkortar förkylningen”, ”som stöd för behandlingen av förkylning”, ”mot virus och bakterier”.

5.12 Leder

Hälsopåståendet ”C-vitamin främjar normal kollagenbildning för broskets normala funktion” har godkänts för C-vitamin. I EFSA:s utlåtande om påståendet har man inte direkt tagit ställning till lederna. I lederna finns dock brosk och i brosket kollagen. Därför anser Livsmedelsverket att ett påstående om brosk som godkänts för C-vitamin kan användas som ett hälsopåstående som preciserar det allmänna påståendet om leder (t.ex. leder, för lederna, ledernas välbefinnande) eller märkesnamnet (t.ex. Nivel).

5.13 Kramper

Hälsopåståendet ”främjar musklernas och nervsystemets normala funktion” har godkänts för flera näringsämnen. Hänvisning till kramper eller sendrag ger utlovar dock en kraftigare hälsoeffekt än de godkända hälsopåståendena tillåter. Enligt Fimea kan kramper till och med betraktas som medicinsk marknadsföring, som är olämplig för livsmedel. I kommersiella meddelanden om livsmedel kan man alltså inte påstå eller hänvisa till att ett livsmedel påverkar kramper eller sendrag.

5.14 Baksmälla

För närvarande finns det inget godkänt hälsopåstående eller ett påstående på den s.k. väntelistan som skulle berättiga till marknadsföring av ett livsmedel som förebyggande, behandlande eller botande av baksmälla. I kommersiella meddelanden om livsmedel kan man alltså inte påstå eller hänvisa till att ett livsmedel som intagits i samband med alkoholkonsumtion skulle ha gynnsamma egenskaper som minskar alkoholens skadeverkningar.

5.15 Ekologisk produktion

Hälsopåståenden om ekologisk livsmedelsproduktion har inte godkänts. Därför kan man i kommersiella meddelanden inte påstå att ekologiska livsmedel är hälsosammare än livsmedel som producerats med konventionella metoder.

Man kan göra näringspåståenden och hälsopåståenden om ekologiska livsmedel på samma grunder som för konventionellt producerade livsmedel. Exempelvis i fråga om kalcium i ekologisk mjölk kan samma hälsopåståenden göras som i fråga om konventionellt producerad mjölk.

6 Obligatorisk livsmedelsinformation för att använda påståenden

Näringspåståenden och hälsopåståenden är frivilliga förpackningspåskrifter på livsmedel, märkningar vid distansförsäljning, i marknadsföring eller annan livsmedelsinformation. Att dessa påståenden görs i kommersiella meddelanden om livsmedel utlöser dock kravet på att i förpackningspåskrifterna, vid distansförsäljning och i vissa fall i marknadsföringen lägga till obligatorisk livsmedelsinformation som användningen av påståendena förutsätter.

Obligatorisk livsmedelsinformation som krävs för att använda näringspåståenden och som ska ges på finska och svenska både på förpackningen och vid distansförsäljning:

• Mängden av det ämne som ett näringspåstående gäller ska anges i samband med näringsdeklarationen eller i förteckningen över de ämnen som kännetecknar kosttillskott. (Artikel 7)

Dessutom:

• Ett näringspåstående som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden ska göras i samband med varumärken, märkesnamn och fantasinamn som tolkas som näringspåståenden. (Artikel 1.3)
• Ett näringspåstående som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden ska göras i samband med bilder, symboler och grafiska element som innehåller näringspåståenden.

Obligatorisk livsmedelsinformation som krävs för att använda hälsopåståenden och som ska ges på finska och svenska både på förpackningen och vid distansförsäljning:

• Mängden av det ämne som ett hälsopåstående gäller ska anges i samband med näringsdeklarationen eller i förteckningen över de ämnen som kännetecknar kosttillskott. (Artikel 7)
• Ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil (Artikel 10.2 a)
• Den mängd livsmedel och de konsumtionsvanor som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås. (Artikel 10.2 b)
• Vid behov ett konstaterande riktat till personer som bör undvika att använda produkten. (Artikel 10.2 c)
• En lämplig varning i fråga om produkter som vid överdriven konsumtion sannolikt kan utgöra en hälsorisk. (Artikel 10.2 d)
• Påståenden om minskad sjukdomsrisk ska innehålla ett uttalande om att en mängd riskfaktorer finns för den sjukdom som påståendet avser och att en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men inte behöver, ha en positiv effekt. (Artikel 14.2)

Dessutom:

• I samband med allmänna hälsopåståenden ska presenteras ett godkänt hälsopåstående som förtydligar hälsoeffekten eller ett hälsopåstående på den s.k. väntelistan. (Artikel 10.3)
• Ett hälsopåstående som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden ska göras i samband med varumärken, märkesnamn och fantasinamn som tolkas som hälsopåståenden. (Artikel 1.3)
• Ett hälsopåstående som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden ska göras i samband med bilder, symboler och grafiska element som innehåller hälsopåståenden.

6.1 Språkkrav

Språkbestämmelserna förutsätter att obligatorisk livsmedelsinformation i regel ska ges på finska och svenska både på förpackningen och i distansförsäljningsmaterialet.

Näringspåståenden och hälsopåståenden är frivillig livsmedelsinformation. Därför gäller språkbestämmelserna inte själva påståendet och därför är det inte nödvändigt att göra näringspåståenden eller hälsopåståenden på finska och svenska. Undantag är näringspåståenden eller hälsopåståenden som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden och som görs i samband med sådana allmänna påståenden som avses i artikel 10.3 i förordningen om påståenden, varumärken, märkesnamn och fantasinamn som avses i artikel 1.3 i förordningen om påståenden samt bilder, symboler och grafiska element som innehåller påståenden. Även dessa är obligatorisk livsmedelsinformation som förutsätts i förordningen om påståenden och som ska presenteras i samband med användningen av påståendena.

Livsmedelsverket anser att framförandet av påståenden på ett i Finland allmänt förståeligt sätt förutsätter att den obligatoriska livsmedelsinformationen som påståendena förutsätter görs på finska och svenska. Exempelvis näringspåståenden eller hälsopåståenden på engelska som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden ska göras i samband med sådana allmänna påståenden som avses i artikel 10.3 i förordningen om påståenden, varumärken, märkesnamn och fantasinamn som avses i artikel 1.3 i förordningen om påståenden samt bilder, symboler och grafiska element som innehåller påståenden. Det är fråga om obligatorisk livsmedelsinformation som ska presenteras på finska och svenska i samband med användningen av påståendena. Dessutom ska livsmedelsinformationen också innehålla andra obligatoriska tilläggspåskrifter på finska och svenska som användningen av påståendena förutsätter.

6.2 Mängden ämne som ett påstående gäller

Mängden av det ämne som ett påstående gäller ska anges i samband med näringsdeklarationen eller i förteckningen över de ämnen som kännetecknar kosttillskott.

Om ett näringspåstående eller hälsopåstående gäller ett ämne som inte nämns i näringsdeklarationen, ska dess mängd anges i samma synliga fält som näringsdeklarationen, exempelvis genast efter näringsdeklarationen.

I enlighet med artikel 49 i förordningen om livsmedelsinformation är vissa produkter befriade från näringsdeklaration. Om näringspåståenden och hälsopåståenden ändå görs om en sådan produkt, är näringsdeklarationen obligatorisk.

6.2.1 Påstående ska göras om ett konsumtionsfärdigt livsmedel

I enlighet med förordningen om påståenden hänför man med näringspåståenden och hälsopåståenden till livsmedel som är färdiga för konsumtion enligt tillverkarens anvisningar. I enlighet med förordningen om livsmedelsinformation kan uppgifter i näringsdeklarationen lämnas enbart om konsumtionsfärdiga livsmedel, om det ges tillräckligt detaljerade tillredningsanvisningar och informationen gäller ett livsmedel som tillretts på detta sätt.

Livsmedelsverket anser att när det gäller halvfabrikat med tillräckligt detaljerade och entydiga tillredningsanvisningar och som har framställts av tydligt definierade ingredienser ska näringsinnehållet i det konsumtionsfärdiga livsmedlet anges i samband med användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden. Sådana produkter är exempelvis te, kaffe, olika dryckespulver, påssoppor, saft som späds ut och motsvarande produkter, till vilka man tillsätter endast vatten. Om påståendena används i olika måltidsingredienser och motsvarande produkter, till vilka flera ingredienser som påverkar näringsinnehållet ska tillsättas, bör situationen granskas från fall till fall.

6.2.2 Betydande mängd av ett näringsämne

En betydande mängd av näringsämnet som påståendet gäller ska fås från livsmedlet med beaktande av normal användning av livsmedlet. En betydande mängd av det ämne som påståendet gäller ska fås från en sådan produktmängd som man skäligen kan anta att intas per dag.

Exempel:

• Enligt Fineli innehåller 100 g färsk basilika 250 mg kalcium. Detta är över 30 procent av referensvärdet för det dagliga kalciumintaget, dvs. uppfyller villkoret för användning av näringspåståendet ”högt innehåll av kalcium”.
• Färsk basilika väger dock så lite att för att få i sig 100 g basilika måste konsumenten äta cirka tre krukor basilika.
• Livsmedelsverket anser att konsumenten inte rimligen kan antas inta tre krukor basilika per dag. Därför ska man inte kalla basilika för en bra kalciumkälla.

Kommissionens tillämpningsanvisning om genomförandet av förordningen om påståenden (Inofficiell översättning på finska, pdf) av förordningen om påståenden anger att det anses vara vilseledande att lyfta fram sådana egenskaper som inte har någon betydelse för det totala intaget av näringsämnet i fråga. Näringspåståenden och hälsopåståenden om ämnen där mängden av produkten inte har någon betydelse för det totala intaget av ämnet i fråga kan vilseleda konsumenten och är därmed förbjudna.

Exempel:

• Användningen av näringspåståendet ”minskat fettinnehåll” i bröd som ursprungligen är fettsnålt är vilseledande, eftersom det minskade fettinnehållet inte har någon väsentlig betydelse för det totala fettintaget.
• Av samma anledning kan näringspåståendet ”tillsatt” endast användas om produkter som uppfyller villkoren för näringspåståendet ”källa”.

Livsmedelsverket anser att det är vilseledande att betona näringsmässiga egenskaper hos en enskild beståndsdel i ett livsmedel, om själva livsmedlet inte uppfyller villkoren för användning av näringspåståendet i fråga. Det är exempelvis vilseledande att ange att fisk som innehåller omega 3-fettsyror har använts för att framställa fiskbullar, om fiskbullarna inte uppfyller villkoren för användning av påståendet.

6.2.3 Upprepa mängden näringsämnen i samband med ett påstående

I enlighet med artikel 30.3 i förordningen om livsmedelsinformation kan man i förpackningens huvudsakliga synliga fält upprepa den information som finns i näringsdeklarationen om energiinnehållet eller energiinnehållet samt mängden fett, mättat fett, socker och salt. Det är inte tillåtet att ange mängden av ett enskilt näringsämne. Mängden av ett enskilt näringsämne kan dock anges på etiketten, om informationen krävs i lag, såsom vissa typer av konsumtionsmjölk och bredbara fetter.

Enligt ett meddelande från kommissionen (2018/C 196/01, punkt 3.3.9.) är även märkningar såsom ”låg fetthalt” eller ”mindre än 3 % fett” möjliga om de överensstämmer med villkoren för användning av det aktuella påståendet och övriga bestämmelser i förordningen om påståenden samt artikel 7.1 c i förordning (EU) nr 1169/2011.

På förpackningen kan man således ensam göra ett påstående såsom fett ≤ 3 %, eftersom det har samma betydelse som näringspåståendet ”låg fetthalt”. Livsmedelsverket anser att det i samband med näringspåståendet är möjligt att upprepa villkoret för användningen av påståendet, om det har samma betydelse som påståendet i fråga.

Exempel:

• låg fetthalt, fett ≤ 3 %
• fett ≤ 3 %
• låg sockerhalt, socker ≤ 5 %
• högt kostfiberinnehåll, fiber ≥ 6 %.

6.3 Obligatoriska uppgifter om ett hälsopåstående

I samband med användningen av hälsopåståenden ska de obligatoriska uppgifter som anges i artikel 10.2 i förordningen om påståenden läggas till förpackningspåskrifterna och vid distansförsäljning.

6.3.1 Ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil

Artikel 10.2 a i förordningen om påståenden förutsätter att det i förpackningspåskrifterna och vid distansförsäljning av livsmedel finns ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.

Konsumenten ska förstå att det livsmedel som påståendet gäller ska intas som en del av en mångsidig och balanserad kost och inte ätas för mycket eller i strid med näringsrekommendationerna. Att inta det livsmedel som påståendet gäller som en del av en mångsidig och balanserad kost är dessutom bara en av faktorerna bakom en hälsosam livsstil.

6.3.2 Den mängd livsmedel och de konsumtionsvanor som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås

Artikel 10.2 b i förordningen om påståenden förutsätter att det i förpackningspåskrifterna och vid distansförsäljning av livsmedel anges den mängd livsmedel och de konsumtionsvanor som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås.

För varje godkänt hälsopåstående finns användningsvillkor som också kan innehålla begränsningar och varningar. Uppgifterna finns i den förordning genom vilken varje påstående har godkänts samt i kommissionens register över påståenden. Om den mängd livsmedel och de konsumtionsvanor som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås har definierats för hälsopåståendet, är detta obligatorisk livsmedelsinformation.

Exempel:

• Följande hälsopåstående har godkänts för betaglukaner enligt artikel 13.1: ”Betaglukaner bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet.”
• Villkoret för att använda hälsopåståendet i fråga är: ”Påståendet får endast användas om livsmedel som innehåller minst 1 g betaglukaner från havre, havrekli, korn eller kornkli eller från blandningar av dessa källor per angiven portion. För att påståendet ska få användas ska information ges till konsumenten om att den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 3 g betaglukaner från havre, havrekli, korn eller kornkli eller från blandningar av dessa betaglukaner.”
• Dessutom rekommenderar Livsmedelsverket att konsumenten informeras om hur mycket av ett ämne som är föremål för påståendet i en portion samt hur många portioner eller hur stor produktmängd som ska intas dagligen för att effekten ska uppnås.

Exempel:

• För alfalinolensyra (ALA) har hälsopåståendet ”ALA bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet” godkänts.
• Villkoret för att använda detta påstående är: ”Påståendet får endast användas om livsmedel som är åtminstone en källa till ALA i enlighet med påståendet ”källa till omega 3-fettsyror” i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006. Information ska ges till konsumenten om att den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 2 g ALA.”
• Användningen av näringspåståendet ”källa till omega 3-fettsyror” förutsätter att ”produkten innehåller minst 0,3 g alfa-linolensyra per 100 g OCH 0,3 g per 100 kcal eller minst 40 mg av summan av eikosapentaensyra och dokosahexaensyra per 100 g OCH 40 mg per 100 kcal.”
• Dessutom rekommenderar Livsmedelsverket att konsumenten informeras om hur mycket av ett ämne som är föremål för påståendet i en portion samt hur många portioner eller hur stor produktmängd som ska intas dagligen för att effekten ska uppnås.

En förutsättning för användning av flera hälsopåståenden om vitaminer, mineralämnen och proteiner är att livsmedlet innehåller en betydande mängd av näringsämnena i fråga, dvs. uppfyller villkoren i näringspåståendet ”källa”. I villkoren för användning av dessa påståenden har dock inte fastställts hur mycket av ett livsmedel som ska konsumeras per dag och på vilket sätt. Likaså är en förutsättning för användningen av vissa hälsopåståenden en låg eller minskad mängd av ett näringsämne, men det ställs inga närmare krav på användningsmängderna eller -frekvensen.

Eftersom det i villkoren för användning av dessa hälsopåståenden inte har fastställts den mängd livsmedel och de konsumtionsvanor som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås, anser Livsmedelsverket att sådan information inte heller behöver anges på förpackningen eller vid distansförsäljning.

6.3.3 Varningsmärkning

Artikel 10.2 c–d i förordningen om påståenden förutsätter att det i förpackningspåskrifterna och vid distansförsäljning av livsmedel vid

• behov finns ett konstaterande riktat till personer som bör undvika att använda produkten och
• en lämplig varning i fråga om produkter som vid överdriven konsumtion sannolikt kan utgöra en hälsorisk.

För en del av de godkända hälsopåståendena har ett krav på obligatorisk varningsmärkning antecknats i förutsättningarna för användningen. Exempelvis i samband med användningen av det godkända hälsopåståendet ”glukomannan bidrar till viktminskning” ska en varning för kvävning ges till människor som har svårt att svälja eller när ämnet intas med otillräcklig mängd vätska, liksom råd om att ämnet ska intas med mycket vatten för att garantera att det når magen.”

6.3.4 Hälsopåstående om minskad sjukdomsrisk

I samband med påståenden om minskad sjukdomsrisk (artikel 14.1. a i förordningen om påståenden) ska det i förpackningspåskrifterna och vid distansförsäljning anges ett uttalande om att en mängd riskfaktorer finns för den sjukdom som påståendet avser och att en ändring av en av dessa riskfaktorer kan, men inte behöver, ha en positiv effekt. (Artikel 14.2)

6.4 Allmänna påståenden, märkesnamn och bilder

Allmänna påståenden, varumärken, märkesnamn, fantasinamn, bilder, symboler och grafiska element som hänvisar till livsmedlets näringsinnehåll eller eventuella hälsoeffekter omfattas av förordningen om påståenden. Förordningen om påståenden förutsätter att ett förtydligande näringspåstående eller hälsopåstående som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden görs i samband med alla dessa. Det är alltså fråga om obligatorisk livsmedelsinformation som krävs för att använda påståendet.

6.4.1 Allmänna hälsopåståenden

Exempelvis ”bra för hälsan”, ”bra för hjärtat”, ”hjärtvänlig”, ”benstommens vän”, ”välbefinnande för din mage”, ”förbättrar tarmens välbefinnande”, ”för muskulaturen”, ”tandvänlig”, ”magvänlig”, ”superfood”, ”X minskar när människan åldras”, ”X är ett viktigt byggmaterial för lederna”, ”uppiggande”, ”en solstråle i höstrusket”, ”stillar stormvindarna”, ”trimma din kropp för att klara måndagsmorgnarna”, ”refresh the mind and body”, ”helps you perform at your best”, ”boost your muscles” är allmänna hänvisningar till eventuella hälsoeffekter av ett livsmedel eller de ämnen som ingår i det.

Artikel 10.3 i förordningen om påståenden möjliggör sådana konsumentvänliga allmänna hänvisningar till eventuella hälsoeffekter. I samband med dessa ska dock göras ett hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten. Livsmedelsverket anser att det utöver de godkända hälsopåståendena tills vidare är möjligt att som preciserande hälsopåstående även använda hälsopåståenden på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung, om de är förenliga med förordningen om påståenden och annan lagstiftning.

6.4.2 Allmänna näringspåståenden

Förordningen om påståenden definierar inte allmänna näringspåståenden. Livsmedelsinformationen ska dock vara tydlig och begriplig för konsumenten. Därför kräver också allmänna hänvisningar till livsmedlets näringsinnehåll ett förtydligande näringspåstående.

Exempelvis påståendena ”innehåller flera vitaminer”, ”en utmärkt källa till mineraler” och ”innehåller spårämnen” är allmänna hänvisningar till livsmedlets näringsinnehåll. När sådana påståenden används ska

• man ange närmare vilka ämnen som avses,
• det finnas en betydande mängd av dessa ämnen i produkten och
• mängderna anges i näringsdeklarationen eller i samband med den.

Om det inte finns någon betydande mängd av ämnena ska allmänna näringspåståenden om dem inte göras i förpackningspåskrifterna, vid distansförsäljning, i marknadsföringstexterna eller i annan livsmedelsinformation.

6.4.3 Varumärken och märkesnamn som ska betraktas som påståenden

Ett varumärke, ett märkesnamn eller fantasinamn som i enlighet med artikel 1.3 i förordningen om påståenden ska betraktas som ett näringspåstående eller hälsopåstående kan användas, om man i samband med det gör ett näringspåstående eller hälsopåstående som uppfyller bestämmelserna i förordningen om påståenden.

Livsmedelsverket anser att man i samband med ett varumärke eller märkesnamn som betraktas som hälsopåstående ska göra ett hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten. På motsvarande sätt ska ett preciserande näringspåstående göras i samband med ett varumärke eller märkesnamn som betraktas som näringspåstående.

Exempel:

• Fiberbomb: Beteckningen antyder att produkten innehåller rikligt med fiber. Produkten ska uppfylla villkoren för näringspåståendet ”fiberrik” och denna information ska anges i samband med namnet.
• Benstommedryck: Beteckningen antyder att drycken är bra för benstommen. I samband med namnet benstommedryck ska ett hälsopåstående som klargör hälsoeffekten göras. Exempel: Kalciumet i drycken behövs för att bibehålla normal benstomme.
• FörkylningVäck: Namnet låter förstå att produkten förebygger, behandlar eller botar en sjukdom. Livsmedelsinformation får inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper. Därför betraktas beteckningen som ett förbjudet namn på ett livsmedel.

Enligt artikel 27.2 i förordningen om påståenden var möjligt att saluföra produkter med varumärken eller märkesnamn som fanns före den 1 januari 2005 och som inte var förenliga med denna förordning om påståenden fram till den 19 januari 2022. Sedan dess har bestämmelserna i förordningen om påståenden tillämpats även på dem.

6.4.4 Bilder, symboler och grafiska element som innehåller påståenden

Enligt artikel 2.2 i förordningen om påståenden avses med ”påstående” ett budskap eller en framställning som inte är obligatorisk enligt gemenskapens eller medlemsstaternas lagstiftning, inklusive framställningar bestående av bilder, grafiska element eller symboler, oavsett form, och som anger, låter förstå eller antyder att ett livsmedel har särskilda egenskaper.

Å andra sidan definierar artikel 10.3 i förordningen om påståenden att ett allmänt, icke preciserat hälsopåstående ska åtföljas av ett bestämt hälsopåstående som ingår i de förteckningar som föreskrivs i artiklarna 13 eller 14.

Bilder, symboler och grafiska element som innehåller hälsopåståenden ska därför åtföljas av ett hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten. Livsmedelsverket anser att det utöver de godkända hälsopåståendena tills vidare är möjligt att som preciserande hälsopåstående även använda hälsopåståenden på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung, om de är förenliga med förordningen om påståenden och annan lagstiftning.

Om bilden, symbolen eller det grafiska elementet hänvisar till livsmedlets näringsinnehåll, anser Livsmedelsverket att ett näringspåstående ska fogas till dem.

Livsmedelsinformation får inte tillskriva livsmedel egenskapen att förebygga, behandla eller bota mänskliga sjukdomar eller hänvisa till sådana egenskaper. Därför är det inte möjligt att i kommersiella meddelanden om livsmedel använda bilder, symboler eller grafiska element som skapar en bild av att ett livsmedel som förebygger, behandlar eller botar sjukdomar.

Exempel:

• På livsmedelsförpackningen, vid distansförsäljning, i reklam eller i annan livsmedelsinformation finns en bild av ett öga. I detta fall ska ett hälsopåstående fogas till bilden för att i detalj förklara hur livsmedlet eller ett ämne som ingår i det påverkar ögats funktion eller hälsa. Förpackningen och distansförsäljningen av livsmedlet ska innehålla den obligatoriska livsmedelsinformation som användningen av påståendet förutsätter.
• På livsmedelsförpackningen, vid distansförsäljning, i reklam eller i annan livsmedelsinformation finns en bild som hänvisar till omega 3-fettsyror. I detta fall ska ett näringspåstående om omega 3-fettsyror fogas till bilden. Förpackningen och distansförsäljningen av livsmedlet ska innehålla den obligatoriska livsmedelsinformation som användningen av påståendet förutsätter.
• Bilder som hänvisar till sjukdomar, exempelvis förkylning, buksmärta eller ledsmärta, ska inte användas på livsmedelsförpackningar, vid distansförsäljning, i reklam eller i annan livsmedelsinformation.

6.4.5 Märkning av preciserande påståenden

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (2013/63/EU) om tillämpningen av artikel 10 i förordningen om påståenden fastställer att ett godkänt hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten ska placeras ”bredvid” eller ”efter” ett allmänt hälsopåstående. På så sätt kan konsumenten enkelt och behändigt förstå den exakta hälsonytta som det allmänna uttrycket ger.

Livsmedelsverket anser att villkoret ”bredvid” eller ”efter” uppfylls när ett godkänt hälsopåstående finns i samma synfält som det allmänna hälsopåståendet. Ett allmänt hälsopåstående och ett godkänt hälsopåstående kan finnas på olika ställen på förpackningen om de är sammankopplade exempelvis med en asterisk (*).

Konsumenten ska enkelt kunna upptäcka och se ett godkänt hälsopåstående innan köpbeslutet fattas. Därför är det exempelvis inte möjligt att använda ett allmänt påstående på förpackningen och informera om en preciserad hälsoeffekt endast på webbplatsen. Ett godkänt hälsopåstående som preciserar hälsoeffekten vid distansförsäljning av livsmedel ska vara lättillgängligt för konsumenten i distansförsäljningsmaterialet.

Samma principer gäller också märkesnamn, varumärken, fantasinamn, bilder, symboler och grafiska element samt näringspåståenden eller hälsopåståenden som förtydligar dessa.

6.5 Tilläggspåskrifter vid distansförsäljning

Vid distansförsäljning kan en försäljare endast framföra påståenden som hänvisar till den obligatoriska livsmedelsinformationen på förpackningen.

Allmänna påståenden vid distansförsäljning samt produktnamn och bilder som kan betraktas som påståenden kan endast hänvisa till påståenden enligt den obligatoriska livsmedelsinformationen på förpackningen. Ett preciserande påstående kan dock används inom distansförsäljningen utan att det finns på förpackningen

Exempel:

• På förpackningen framförs ett för vitamin C godkänt hälsopåstående "Vitamin C främjar ett normalt fungerande immunsystem" samt all obligatorisk livsmedelsinformation som krävs för att påståendet ska kunna användas.

• Vid distansförsäljning vill man utöver uppgifterna på förpackningen framföra det för vitamin C godkända hälsopåståendet "Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning". Detta är möjligt eftersom villkoren för användningen av båda hälsopåståendena samt den obligatoriska livsmedelsinformationen som användningen av påståendena förutsätter är desamma och finns även på förpackningen.

• Vid distansförsäljningen vill man utöver det ovan nämnda också framföra det allmänna hälsopåståendet ”piggar upp din dag”. Detta är möjligt eftersom det vid distansförsäljning använda hälsopåståendet "Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning” lämpar sig som ett preciserande hälsopåstående om hälsoeffekten i samband med det allmänna hälsopåståendet. Eftersom det allmänna påståendet har framförts inom distansförsäljning räcker det med att det preciserande påståendet används inom distansförsäljning och därmed behöver det inte framföras på förpackningen.

Obligatorisk livsmedelsinformation (med undantag av datummärkningar och partinummer) ska vara tillgängliga för konsumenten när köpbeslutet fattas. Detta gäller även obligatorisk livsmedelsinformation som krävs för att använda påståenden. Exempelvis vid distansförsäljning av livsmedel om vilka man gör hälsopåståenden ska de obligatoriska förpackningspåskrifter som användningen av påståendena förutsätter finnas tillgängliga för köparen när beställningen görs.

Om inga näringspåståenden eller hälsopåståenden görs i samband med distansförsäljningen, är det enligt Livsmedelsverkets uppfattning inte nödvändigt att ha den obligatoriska livsmedelsinformation som användningen av påståendena förutsätter vid distansförsäljning, även om de finns i förpackningen.

6.6 Tilläggspåskrifter i marknadsföringen

I enlighet med artikel 10.2 i förordningen om påståenden ska den obligatoriska livsmedelsinformationen som krävs för att använda påståendena ges i samband med ”reklam” för eller ”presentation” av livsmedlet i fråga, om det inte finns förpackningspåskrifter eller distansförsäljningsmaterial.

Om ett hälsopåstående används i allmän reklam för ett livsmedel (olivolja, mjölk, kött e.d.) som inte har samband med en viss produkt där ”märkningen” skulle kunna finnas, ska den obligatoriska informationen också lämnas i samband med ”reklamen” för och ”presentationen” av livsmedlet i fråga. Ett exempel på detta är kampanjer för att främja försäljningen av olivolja, som inte gör reklam för enskilda varumärken utan för olivolja i allmänhet. Den obligatoriska livsmedelsinformationen som användningen av påståendena förutsätter ska då presenteras i kampanjmaterialet.

6.7 Tilläggspåskrifter på oförpackade livsmedel

Om hälsopåståenden görs om oförpackade livsmedel, om livsmedel som förpackats på ett försäljningsställe på köparens begäran eller om livsmedel som förpackats för omedelbar försäljning, ska varningspåskrifter enligt artiklarna 10.2 c–d och 14.2 i förordningen om påståenden läggas fram vid behov. Däremot tillämpas inte kraven på näringsdeklarationen i enlighet med artikel 1.2 och artikel 10.2 a–b i förordningen om påståenden.

Exempel:

• Till broschyren om försäljning av morötter som säljs i lösvikt på avdelningen för frukt och grönsaker i en butik behöver inte fogas en näringsdeklaration för morötter eller märkningar enligt 10.2 a–b, trots att ett näringspåstående eller hälsopåstående görs om morötter.
• Däremot är varningspåskrifter enligt artikel 10.2 c–d och 14.2 obligatoriska märkningar, om det i villkoren för användning av hälsopåståendet i fråga finns ett krav på obligatorisk varningspåskrift eller om handlar om ett hälsopåstående om minskning av en sjukdomsrisk enligt artikel 14.1 i förordningen om påståenden.
• Detsamma gäller exempelvis produkter som säljs i bröddisken och färdigmatsdisken eller livsmedel som butiken eller serveringsstället har förpackat på köparens begäran för omedelbar försäljning.

6.8 Tilläggspåskrifter på kosttillskott

6.8.1 Mängden ämnen som kännetecknar kosttillskott

En näringsdeklaration enligt förordningen om livsmedelsinformation behöver inte anges för kosttillskott. Mängderna av de ämnen som kännetecknar kosttillskottet måste deklareras i enlighet med förordningen om kosttillskott (JSMf 78/2010).

Om ett näringspåstående eller hälsopåstående görs om ett kosttillskott ska mängden av det ämne som påståendet gäller anges i eller i samband med förteckningen över specifika ämnen.

6.8.2 Ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil

Enligt 5 § i förordningen om kosttillskott (JSMf 78/2010) ska det på förpackningen till kosttillskott anges att kosttillskott inte bör användas som ett alternativ till en varierad kost. Artikel 10.2 a i förordningen om påståenden förutsätter å sin sida att det i förpackningspåskrifterna på livsmedel finns ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.

Kravet i förordningen om påståenden gäller även kosttillskott, så enligt Livsmedelsverket uppfyller endast en mening enligt förordningen om kosttillskott inte kravet i förordningen om påståenden. I påskriften på kosttillskott ska det även finnas ett uttalande om en balanserad kost och en hälsosam livsstil.

Livsmedelsverket anser att exempelvis följande mening uppfyller både kravet i 5 § i förordningen om kosttillskott och kravet i artikel 10.2 a i förordningen om påståenden: ”Kosttillskottet ersätter inte en mångsidig och balanserad kost eller en hälsosam livsstil.” Innehållet i budskapet kan också delas in i två separata meningar.

6.8.3 Den mängd kosttillskott och de konsumtionsvanor som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås

När villkoren för användning av näringspåståenden och hälsopåståenden slås fast, fastställs mängderna av det ämne som påståendet gäller ofta per 100 gram eller 100 kilokalorier. Dessa förutsättningar för användning lämpar sig inte direkt för kosttillskott som intas i små mängder och vars energimängd vanligtvis är liten. Livsmedelsverket anser att gränsvärdet för kosttillskott ska förverkligas per dygnsdos.

7 Särskilda situationer vid användning av påståenden

7.1 Rekommendationer av yrkesverksamma personer och sammanslutningar på hälsoområdet

7.1.1 Rekommendationer av enskilda yrkesverksamma personer på hälsoområdet

Förordningen om påståenden förbjuder sådana hälsopåståenden som hänvisar till rekommendationer av enskilda läkare eller yrkesverksamma personer på hälsoområdet. Förbudet gäller kommersiella meddelanden om livsmedel, såsom kommersiellt samarbete och reklam, men inte patientarbetet på hälsoområdet.

Det väsentliga är att en persons utbildning eller yrke på hälsoområdet inte är allmänt känd eller betonas i kommersiella meddelanden som presenterar livsmedlets hälsoeffekter. Det är också vilseledande att använda en skådespelare eller studerande inom branschen som spelar en yrkesverksam person på hälsoområdet i reklam.

Yrkesverksamma personer på hälsoområdet får inte marknadsföra livsmedlens hälsoeffekter med betoning på sin egen utbildning eller sitt yrke, även om ett hälsopåstående har godkänts för den aktiva substansen. Om en yrkesverksam person på hälsoområdet exempelvis i en reklam informerar om livsmedlets hälsoeffekter, kan konsumenten få en felaktig eller annars vilseledande uppfattning om att livsmedlet har en läkemedelsliknande effekt.

Yrkesverksamma personer på hälsoområdet är exempelvis läkare, sjukskötare, näringsterapeuter och farmaceuter. Mer information om yrkesverksamma personer på hälsoområdet finns på Valviras webbplats.

7.1.2 Rekommendationer från sammanslutningar på hälsoområdet

Artikel 12 i förordningen om påståenden förbjuder hälsopåståenden som hänvisar till rekommendationer av enskilda läkare eller yrkesverksamma personer på hälsoområdet. Enligt artikel 11 är dock rekommendationer eller samtycken från nationella sammanslutningar som företräder yrkesverksamma personer inom medicin, kost och näring samt från välgörenhetsorganisationer med hälsoanknytning möjliga.

Livsmedelsverket anser att dessa organisationers rekommendationer eller förordande utlåtanden ska uppfylla kraven i förordningen om påståenden och den övriga livsmedelslagstiftningen.

Dessutom anser Livsmedelsverket att rekommendationerna och utlåtandena ska vara förenliga med de allmänna näringsrekommendationerna.

7.2 Presentation av livsmedel, gruppering enligt kategori och marknadsföring i butiker och webbutiker

7.2.1 Rubriker och kategorier som använts i grupperingen

Presentationen eller grupperingen av livsmedel får inte vilseleda konsumenten eller ge en bild av att livsmedlet har medicinska egenskaper. Det ska stå klart för konsumenten om hen köper livsmedel eller någon annan produkt.

Om den rubrik eller kategori som används vid presentationen av livsmedel låter förstå att det finns ett samband mellan livsmedlet och hälsan, betraktas kategoribeteckningen som ett hälsopåstående och på det tillämpas kraven i förordningen om påståenden. Om kategoribeteckningen som beskriver användningsändamålet är ett allmänt hälsopåstående, kan man enligt Livsmedelsverkets uppfattning under det sälja livsmedel för vilka det är möjligt att göra ett hälsopåstående som specificerar hälsonyttan. Eftersom kategoribeteckningen inte har något direkt samband med reklam för ett enskilt livsmedel, anser Livsmedelsverket att det inte nödvändigtvis behöver finnas något hälsopåstående på förpackningen, men det ska vara möjligt att göra ett hälsopåstående om livsmedlets kategoribeteckning.

Exempel:

• Under en rubrik som betraktas som näringspåstående kan man sälja kosttillskott och andra livsmedel som uppfyller villkoren i näringspåståendet i fråga.
  • Om hyllrubriken är exempelvis ”Vitaminer”, kan man i hyllan sälja livsmedel som utgör vitaminkällor.
• Under en rubrik som betraktas som hälsopåstående kan man sälja kosttillskott och andra livsmedel för vilka det är möjligt att göra ett hälsopåstående om ämnet i fråga.
  • Om hyllrubriken är exempelvis ”Mage”, kan man i hyllan sälja livsmedel för vilka man kan göra ett hälsopåstående om magens välbefinnande.
• Under en rubrik som betraktas som medicinskt påstående kan man inte sälja kosttillskott eller andra livsmedel.
  • Om hyllrubriken hänvisar till exempelvis sjukdomar eller deras symptom (influensa, smärta, värk), kan man inte sälja livsmedel i hyllan.

7.2.2 Läkemedel och CE-märkta medicintekniska produkter

Livsmedelsverket rekommenderar att kosttillskott och andra livsmedel säljs på egna hyllor/underhyllor separat från läkemedel och CE-märkta medicintekniska produkter. Hyllans underrubrik kan exempelvis vara ”Kosttillskott”. Om en separat hylla/underhylla inte är möjlig rekommenderas att kosttillskotten separeras från andra produkter med en särskild märkning som gör det lättare för konsumenten att urskilja om hen köper kosttillskott/livsmedel eller någon annan produkt. I dessa fall ska man beakta att livsmedel dock inte kan säljas under en övre rubrik som hänvisar till sjukdom eller sjukdomssymptom ens på egna namngivna underhyllor.

Reklamer för läkemedel och CE-märkta medicintekniska produkter ska hållas åtskilda från kosttillskott och andra livsmedel så att konsumenten inte kan få för sig att marknadsföringen även gäller kosttillskott eller andra livsmedel. Om samma ämne exempelvis säljs som både kosttillskott och läkemedel eller medicintekniska produkter, rekommenderas att man i marknadsföringen tydligt anger vilka produkter/produktkategorier marknadsföringen gäller.

7.3 Hänvisningar till näringsrekommendationerna

Den allmänna näringsfostran som ges i samband med kommersiella meddelanden om livsmedel eller hänvisningar till näringsrekommendationerna får inte vilseleda konsumenten eller ge en felaktig bild av livsmedlets näringsvärde eller kvalitet i övrigt. Budskapet ska också överensstämma med förordningen om påståenden.

Livsmedelsverket anser att man i kommersiella meddelanden kan informera om näringsrekommendationerna på allmän nivå exempelvis på följande sätt:

• ”I näringsrekommendationerna rekommenderas fettfria eller fettsnåla mjölkprodukter som måltidsdryck” eller
• ”I näringsrekommendationerna rekommenderas att man intar minst ett halvt kilo grönsaker, bär och frukt per dag”.

Om rekommendationen innehåller ett tydligt påstående ska det livsmedel som påståendet gäller uppfylla kraven i förordningen om påståenden. Exempel:

• På förpackningen till rågsmåbröd får exempelvis inte som allmän kostfostran sägas att råg är rikt på kostfiber, om inte småbröden i fråga i sig innehåller den mängd kostfibrer som påståendet ”kostfiberkälla” förutsätter.
• Användningen av påståendet ”I näringsrekommendationerna rekommenderas fettfria eller fettsnåla mjölkprodukter som matdryck, eftersom de är bra för ditt hjärta” förutsätter att ett hälsopåstående om hjärthälsan har godkänts för fettfria och fettsnåla mjölkprodukter. Hänvisningar till exempelvis förebyggande av hjärt- och kärlsjukdomar är förbjudna.

7.4 Den enskilda konsumentens erfarenheter av användningen

En enskild konsuments personliga erfarenhet, även om den är helt sann för personen i fråga, uppfyller inte kravet på vetenskapligt bevis och förhandsgodkännande i förordningen om påståenden. Därför kan marknadsföring av livsmedel med hjälp av en enskild konsuments erfarenhet anses vara vilseledande och strida mot förordningen om påståenden.

Livsmedelsverket anser dock att det är tillåtet att berätta om konsumenterfarenheter i anslutning till godkända hälsopåståenden och hälsopåståenden som finns på den s.k. väntelistan, förutsatt att påståendena används i enlighet med förordningen om påståenden och övrig lagstiftning. Detta gäller dock inte läkare eller yrkesverksamma personer på hälsoområdet som nämns i artikel 12.

Konsumentrespons som förekommer i ett livsmedelsföretags webbutik, webbplats, konton i sociala medier e.d. är en del av företagets marknadsföring och därför ansvarar företaget också för innehållet i den. Företaget ska säkerställa att kraven i lagstiftningen iakttas i alla kommersiella meddelanden.

Livsmedelsverket anser att företag inom livsmedelsbranschen vid behov ska avlägsna konsumentrespons som framförts vid distansförsäljning och som innehåller medicinska påståenden, icke godkända hälsopåståenden eller annan information som strider mot lagstiftningen. Detsamma gäller publikationer som presenterar livsmedel som säljs och som har en länk till webbutiken eller annan distansförsäljning.

7.5 Godkännandet av ett hälsopåstående ändrar inte läkemedelsklassificeringen eller statusen som nytt livsmedel

Vid bedömningen av hälsopåståenden tas ingen ställning till om det ämne som påståendet gäller borde klassificeras som livsmedel eller läkemedel i medlemsstaterna. De nationella läkemedelsmyndigheterna beslutar vilka ämnen som ska betraktas som läkemedel i respektive land. Godkännandet av ett hälsopåstående ändrar inte detta.

I kommissionens förordning (EU) nr 432/2012, där hälsopåståendet i artikel 13.1 har godkänts, betonas detta ytterligare separat:

• (17) Tillsättning av ämnen till eller användning av ämnen i livsmedel regleras av särskild unionslagstiftning och nationell lagstiftning, liksom klassificeringen av produkter som livsmedel eller läkemedel. Ett beslut om ett hälsopåstående i enlighet med förordning (EG) nr 1924/2006, såsom införande i förteckningen över tillåtna påståenden enligt artikel 13.3 i den förordningen, innebär inte något godkännande för utsläppande på marknaden av det ämne som påståendet gäller, något beslut om huruvida ämnet får användas i livsmedel eller någon klassificering av vissa produkter som livsmedel.

8 Påståenden som inte omfattas av förordningen om påståenden

All information om ett livsmedel ska vara sann, verifierbar och får inte vilseleda konsumenten. Informationen ska vid behov baseras på relevanta vetenskapliga fakta. Livsmedelsinformationen ska också vara korrekt, tydlig och lätt att förstå för konsumenten (artikel 7 och 36 i förordningen om livsmedelsinformation).

Ansvaret för de uppgifter som ska lämnas om livsmedlet ligger hos livsmedelsföretagaren. Företagaren ska ha bevis på att ett påstående är korrekt. Om företagaren inte har tillräckliga forskningsrön om påståendets sanningsenlighet, ska påståendet inte användas i förpackningspåskrifter, vid distansförsäljning, i marknadsföring eller annan livsmedelsinformation.

I en övervakningssituation ska företagaren vid behov kunna bevisa att påståendet är korrekt och att det finns forskningsrön som stöder påståendet.

Livsmedelsverket har inte rätt att ge förhandsgodkännande för påståenden om och märkningar på livsmedel.

8.1 Vilka påståenden betraktas inte som näringspåståenden?

Uppgifter om ett näringsämnes kvalitet eller mängd som krävs någon annanstans i lagstiftningen betraktas inte som näringspåståenden. Exempelvis betraktas att ange fetthalten i ostar och vissa korv inte som näringspåståenden.

Dessutom är uppgifter om ingredienser som har använts eller inte har använts vid framställningen av livsmedel eller som beskriver ingrediensernas egenskaper inte näringspåståenden.

Exempel:

• sockrad
• naturell
• sötad med xylitol/fruktos
• innehåller inte mjölkprodukter
• mjölkfri
• utan tillsatser
• utan konserveringsmedel
• laktosfri, laktosfattig
• glutenfri, mycket låg glutenhalt
• fullkorn.

8.2 Skönhetspåståenden

EFSA har i sina utlåtanden tagit ställning till att påståenden om skönhet inte omfattas av lagstiftningen om påståenden. Orsaken är att skönhet inte är den ”beneficial physiological effect – relates to the maintenance, reduced loss or improvement of the body” som avses i förordningen om påståenden.

Enligt Livsmedelsverkets tolkning anser EFSA att påståendena inte omfattas av förordningen om påståenden och EFSA har därför inte bedömt huruvida de vetenskapliga bevisen håller. Detta innebär dock inte automatiskt att påståendena inte kan användas. Om en företagare med hjälp av vetenskaplig forskning kan påvisa att påståendena är korrekta, kan påståendena användas i kommersiella meddelanden om livsmedel.

Exempelvis glansigt hår, fräsch andning, färre rynkor är s.k. skönhetspåståenden som inte har ansetts omfattas av lagstiftningen om påståenden. De ska granskas med tanke på om de är allmänt vilseledande. Påståendena om skönhet ska vara sanna, det ska finnas tillräckliga bevis för att stödja dem och användningen av dem får inte vilseleda konsumenten.

Formuleringarna i skönhetspåståendena ska vara sådana att de inte ger en bild av hälsoeffekten. Skönhetspåståenden ska inte motiveras med hälsopåståenden, eftersom man då kan anse dem vara omfattade av förordningen om påståenden. Det lönar sig också att hålla hälsopåståenden och s.k. skönhetspåståenden åtskilda från varandra i livsmedelsinformationen, så att konsumenten inte felaktigt föreställer sig att ett påstående om skönhet har att göra med människans hälsa.

8.3 Absorberas väl

Livsmedelsverket anser att påståendet ”absorberas väl” inte omfattas av förordningen om påståenden, utan dess användning ska bedömas med tanke på om den är allmänt vilseledande. För att man ska kunna påstå att exempelvis en vitamin- eller mineralämnesförening absorberas väl eller absorberas bättre än andra föreningar ska påståendet vara sant, verifierbart och får inte användas för att vilseleda konsumenten.

När vitamin- och mineralämnesföreningar godkänns säkerställer man också att de kan tas upp av kroppen. Därför vore det vilseledande att påstå att en förening absorberas väl, om inte absorptionsförmågan klart avviker från absorptionsförmågan hos andra motsvarande föreningar.

Däremot är påståendet att ett näringsämne förbättrar absorptionen av ett annat näringsämne ett hälsopåstående. Exempelvis har hälsopåståendet ”Vitamin C ökar järnupptaget” godkänts för C-vitamin.

9 Egenkontroll och övervakning av användningen av påståenden

9.1 Företagarens egenkontroll

9.1.1 Snabbguide om näringspåståenden och hälsopåståenden

Så här använder du näringspåståenden och hälsopåståenden i förpackningspåskrifter, vid distansförsäljning, i presentationer eller marknadsföringsmaterial:

• Ta reda på vilka ingredienser, näringsämnen eller andra ämnen livsmedlet innehåller och i hur stora mängder.
• Ta reda på vilka näringspåståenden och hälsopåståenden som får göras om ingredienserna, näringsämnena eller andra ämnen som livsmedlet innehåller:
  • Näringspåståenden
  • Hälsopåståenden
  • Hälsopåståenden som är upptagna på väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung och som tills vidare får användas
• Ta reda på om livsmedlet uppfyller villkoren för användning av påståendet i fråga: Innehåller livsmedlet tillräckliga mängder av ämnet som påståendet gäller?
• Använd endast påståenden som är tillåtna för livsmedlet i fråga.
  • Formulera påståendet så att det motsvarar ett godkänt påstående.
  • Säkerställ att påståendet betyder samma sak och inte t.ex. lovar en starkare eller mer omfattande hälsoeffekt.
• Komplettera förpackningspåskrifterna eller informationen vid distansförsäljning med den obligatoriska livsmedelsinformationen för att använda påståenden på finska och svenska.
• Framförs allmänna budskap, bilder, symboler, grafiska element, märkesnamn, varumärken, fantasinamn som påståenden?
  • Säkerställ att de alla hänför sig till sådana påståenden, som får göras om livsmedlet.
  • I förpackningspåskrifterna och informationen vid distansförsäljning, koppla dem till ett godkänt påstående som preciserar hälsoeffekten med hjälp av en asterisk (*), om de inte finns bredvid det godkända påståendet.
• Kontrollera att påståendena som görs om livsmedlet är:
  • Medicinska påståenden
  • Förbjudna påståenden
  • Vilseledande information
• Säkerställ ytterligare att du har beaktat ovanstående i alla kommersiella meddelanden om livsmedel, dvs. förutom i förpackningspåskrifterna även vid distansförsäljning samt i livsmedelsinformationen, presentationen och all slags marknadsföring.

9.1.2 Företagarens ansvar

Enligt artikel 8 i förordningen om livsmedelsinformation ska den företagare i vars namn eller firmanamn livsmedlet saluförs vara ansvarig för livsmedelsinformationen. Den företagare som är ansvarig ska säkerställa att livsmedelsinformationen finns tillgänglig och är korrekt.

Livsmedelsföretagare som inte påverkar livsmedelsinformationen får inte tillhandahålla livsmedel som de vet eller förmodar inte uppfyller lagstiftningen. Informationen som följer med ett livsmedel får inte heller ändras om detta vilseleder slutkonsumenten.

Livsmedelsföretagarna är ansvariga för alla ändringar de gör i den livsmedelsinformation som åtföljer ett livsmedel eller i annan marknadsföring.

Exempelvis ansvaret för användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel fördelas på följande sätt:

• Ansvaret för påståenden som framkommer i förpackningspåskrifterna ligger hos den företagare som även i övrigt ansvarar för påskrifterna på förpackningen, dvs. den som framställer, låter framställa och importerar (från den inre marknaden eller från tredjeländer) ett livsmedel, i vars namn eller firma livsmedlet saluförs. Företagaren i fråga ska säkerställa att påståendena används på det sätt som lagstiftningen förutsätter och att förpackningspåskrifterna innehåller all obligatorisk livsmedelsinformation på finska och svenska som användningen förutsätter.
• För påståenden som förekommer vid distansförsäljning ansvarar den företagare som bedriver distansförsäljning av livsmedel i webbutiker, mobilapplikationer, försäljningsplattformar, sociala medier e.d. En företagare som har registrerat webbplatsen i fråga ansvarar exempelvis för de uppgifter som lämnas i webbutiken. E-handlaren ansvarar för informationen och materialet i webbutiken oavsett varifrån det ursprungliga marknadsföringsmaterialet kommer. Företagaren i fråga ska säkerställa att påståendena används på det sätt som lagstiftningen förutsätter och att all obligatorisk livsmedelsinformation på finska och svenska som användningen förutsätter anges vid distansförsäljningen.
• Den företagare som har producerat eller annars ansvarar för påståendena i marknadsföringsmaterialet är ansvarig för dem. Exempelvis i presentationer och reklamer, på webbsidor, i sociala medier, i kommersiellt samarbete e.d.

Livsmedelsföretagaren ska genom egenkontroll säkerställa att kraven i förordningen om påståenden och den övriga livsmedelslagstiftningen iakttas i kommersiella meddelanden om livsmedel.

9.1.3 Företaget ska visa att kommersiella meddelanden om livsmedel följer förordningen om påståenden

Inte ens hälsopåståenden som godkänts i enlighet med Europeiska kommissionens genomförandebeslut (2013/63/EU) får användas, om inte användningen av dem helt överensstämmer med alla krav i förordningen om påståenden.

I enlighet med artikel 6 i förordningen om påståenden ska en livsmedelsföretagare som gör ett näringspåstående eller hälsopåstående motivera användningen av påståendet. Myndigheterna kan begära att livsmedelsföretagaren lägger fram all relevant information som visar att förordningen om påståenden följs.

I Oiva-kontrollanvisningen 13.3 Marknadsföring finns en förteckning över saker som ska kontrolleras i samband med övervakningen. Varje företag som använder näringspåståenden och hälsopåståenden ska säkerställa att de saker som ingår i förteckningen har beaktats i förpackningspåskrifterna, vid distansförsäljning, i marknadsföringen och övriga kommersiella meddelanden. Vid behov ska företagaren kunna lägga fram bevis på att de påståenden som används är tillåtna och används på det sätt som lagstiftningen förutsätter.

Om det i samband med övervakningen framkommer stark misstanke om att de påståenden som används inte är tillåtna eller används i strid med lagstiftningen och företagaren inte heller kan motivera användningen av påståendena, kan detta sänka Oiva-vitsordet.

Exempel på bevis på att de näringspåståenden och hälsopåståenden som använts är godkända är att

• näringspåståendet som används ingår i bilagan till förordningen OCH
• hälsopåståendet som används ingår i kommissionens register över påståenden som godkänt, finns på den s.k. väntelistan för ämnen av vegetabiliskt ursprung eller en övergångstid tillämpas för upphörandet av påståendets användning.

9.1.4 Återkallelser

Företagaren ska ha en plan för vem i företaget som ansvarar för att de påståenden som använts i samband med produkterna överensstämmer med bestämmelserna samt för vilka åtgärder som vidtas och enligt vilken tidtabell, ifall brister eller fel upptäcks i egenkontrollen av användningen av näringspåståenden och hälsopåståenden.

Om företagaren upptäcker eller får kännedom om att en produkt som hen framställt, låtit framställa, importerat, förpackat, sålt, marknadsfört eller på annat sätt släppt ut på marknaden inte uppfyller säkerhetskraven, ska hen vidta åtgärder för att dra tillbaka produkten från marknaden och informera konsumenterna.

I marknadsföringen av livsmedel är en orsak som föranleder fara för konsumentens hälsa och som leder till återkallelse exempelvis att ett livsmedel marknadsförs för behandling av en sjukdom på så sätt att ändamålsenlig medicinsk behandling på grund av marknadsföringen kan komma att ersättas med förtäring av livsmedlet.

9.2 Myndighetstillsyn

Tillsynen över näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel hör till livsmedelstillsynen enligt livsmedelslagen. Tillsynsmyndigheterna ska utföra officiella inspektioner för att övervaka att förordningen om näringspåståenden och hälsopåståenden följs i enlighet med kontrollförordningen (EU) nr 2017/625. Vid behov ska administrativa tvångsmedel användas för att säkerställa att företagaren korrigerar de påståenden som använts i kommersiella meddelanden om livsmedel så att de överensstämmer med förordningen om påståenden och övrig livsmedelslagstiftning.

Inte ens näringspåståenden och hälsopåståenden som godkänts i enlighet med Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2013/63/EU får användas, om inte användningen av dem helt överensstämmer med alla krav i förordningen om påståenden. De nationella myndigheterna ska också vidta tillsynsåtgärder om godkända näringspåståenden eller hälsopåståenden används i strid med förordningen om påståenden.

9.2.1 Tillsynsmyndigheter

De kommunala livsmedelstillsynsmyndigheterna har i uppgift att övervaka näringspåståenden och hälsopåståenden som gjorts i kommersiella meddelanden mellan livsmedelsföretagare i deras region. Utöver förpackningspåskrifter och distansförsäljning gäller detta marknadsföring av livsmedel exempelvis på internet och i sociala medier.

Livsmedelsverkets uppgift är att på riksnivå planera, styra och utveckla övervakningen av näringspåståenden och hälsopåståenden. Livsmedelsverket kan behandla särskilt svåra, nationellt betydande fall av tillsyn över marknadsföring. Livsmedelsverkets besiktningsveterinärer övervakar att egenkontrollen fungerar och genomförs inom sina verksamhetsområden med beaktande av kraven på näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Livsmedelsverkets gränsövervakning ansvarar för övervakningen av att livsmedel av animaliskt ursprung som importeras från länder utanför EU överensstämmer med kraven.

Tullen övervakar livsmedel av icke-animaliskt ursprung som importeras från den inre marknaden och från länder utanför EU.

Övriga tillsynsmyndigheter (t.ex. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, Försvarsmakten) sköter för egen del övervakningen av näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.

9.2.2 Genomförande av övervakningen

I Oiva-kontrollanvisningen 13.3 Marknadsföring finns en förteckning över saker vars överensstämmelse med lagstiftningen ska ingå i företagarens egenkontroll och som övervakningen ska fokusera på.

I enlighet med artikel 6 i förordningen om påståenden ska en livsmedelsföretagare som gör ett näringspåstående eller hälsopåstående motivera användningen av påståendet. Företagaren ska kunna lägga fram bevis på att de påståenden som används är tillåtna och används på det sätt som lagstiftningen förutsätter. Tillsynsmyndigheterna kan begära att livsmedelsföretagaren lägger fram all relevant information som visar att förordningen om påståenden följs.

Om tillsynsmyndigheten upptäcker att en livsmedelsföretagare bryter mot gällande livsmedelsbestämmelser, ska övervakaren vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lagstiftningen följs. Vid behov ska administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen användas.

I övervakningen ska man ingripa i de fel som företagaren ansvarar för och kan påverka genom sin egen verksamhet. Om tillsynsmyndigheten upptäcker sådana fel eller brister i produkterna som företagaren inte kan påverka, ska övervakningsåtgärderna fortsätta med den ansvariga företagaren. Ärendet ska överföras till tillsynsmyndigheten i företagarens hemkommun för övervakning.

Bilaga 1 Exempel på påståenden som Livsmedelsverket anser vara medicinska

Hjärt- och kärlsjukdomar

• Minskar rytmrubbningar
• Bidrar till att skydda dig mot hjärt- och kärlsjukdomar
• Förhindrar uppkomsten av proppar i blodkärlen
• Förebygger blodplättar och därmed uppkomsten av blodproppar
• Brist på ämne X ökar benägenheten för kranskärlssjukdom.

Benstommens hälsa och osteoporos

• Förhindrar osteoporos
• Ämnet X bidrar till att förebygga osteoporos.

Fysisk prestationsförmåga

• Föreningen X hjälper vid belastningsskador
• Påskyndar läkningen av skador orsakade av träning.

Viktkontroll, insulinkänslighet, diabetes

• Sänker förhöjt blodsocker
• Föreningen X lämpar sig för att förebygga diabetes i vuxen ålder
• Hjälper vid behandling av diabetes.

Cancer

• Skyddar/hjälper till att skydda mot cancer
• Minskar återfall av tumörer
• Föreningen X förhindrar nybildningen av blodkärl, dvs. angiogenes
• Aktiverar antikarcinogena enzymer.

Sinnestillstånd, psykisk prestationsförmåga

• Hjälper mot depression
• Hjälper när du känner dig ledsen
• Minskar oro och ångest
• Piller mot rampfeber
• Lindar tillfällig sömnlöshet
• Förebygger demens.

Magens och tarmsystemets hälsa och immunitet

• Mot matsmältningsbesvär
• Mot buksmärta
• Mot magbesvär
• Mot koliksymptom
• Mot lös och hård mage
• Förhindrar förstoppning/hjälper mot förstoppning
• Lindrigt laxerande
• Förebygger/behandlar diarré
• Förkortar diarrésjukdomar varaktighet och lindrar symptomen
• Minskar sjukdomar i mag-tarmkanalen
• Förhindrar tarminflammationer och infektioner
• Hjälper mot inflammatoriska magbesvär
• Motar bort Helicobacter pylori
• Minskar sjukdomsalstrarnas aktivitet i tarmen
• Lindrar symptomen på laktosintolerans Lämplig för laktosintoleranta personer
• Skyddar magen under läkemedelskuren.

Ledbesvär

• Förebygger ledsymptom
• Lindrar ledbesvär och reumatiska besvär
• Förebygger ledsmärta genom att minska inflammationen
• Fördröjer uppkomsten av vävnadsskador
• Lindrar smärta och inflammationstillstånd i leder med osteoartrit (artros)
• Minskar uppkomsten av inflammationsfaktorer i bindväven
• Stöder kroppens egen läkningsprocess efter operation eller trauma
• Hjälp vid ledförslitning/gikt
• Förebygger nedbrytning av ledbrosket
• Minskar stelhet i lederna och nedsatt rörlighet i extremiteterna.

Förkylningssymptom

• Mot influensa
• Första hjälpen vid förkylning
• Kan användas för att lindra halsont och förkylningssymptom
• Behandlar inflammation i de övre luftvägarna
• Används traditionellt mot irriterande och torr hosta/bronkial katarr (bronkit)/kikhosta/krampaktig hosta/lindring av heshet/behandling av astma
• Föreningen X ökar slemutsöndringen/lösgör och avlägsnar slem/minskar slembildningen i luftvägarna/lindrar täppt känsla genom att förtunna segt slem/slemlösande verkan/verkar spasmolytiskt (reducerar krampanfall)/dämpar irritation i luftvägarna
• Lindrar hosta hos barn
• Minskar bakterier i luftvägarna.

Inflammationer

• Minskar/förhindrar/förebygger/bidrar till att förebygga/kan lindra/dämpar inflammation/inflammationssymptom
• Verkar antiinflammatoriskt och avlägsnar inflammation
• Naturens egen antibiotika.

Tillväxt av mikrober

• Motverkar skadliga bakterier/sårbakterier/jästsvampar/svampar/virus/mikrober
• Förhindrar spridning/förökning av sjukdomsalstrande bakterier
• Förhindrar tillväxt av skadliga mikroorganismer
• Dödar bakterier/svampar/jästmikrober/mikroorganismer
• Skyddar mot skadliga patogener
• Innehåller ämnen som förstör mikrober Producerar antimikrobiella föreningar
• Motar bort jäst
• Föreningen X har antibakteriell/antimikrobiell/fungistatisk/fungicid/virustatisk/antiseptisk/desinfekterande effekt
• Naturligt/naturens egen antibiotika
• Innehåller antibiotiska ämnen
• Minskar antibiotikaresistensen
• Rekommenderas särskilt i samband med antibiotikabehandling.

Allergier

• Minskar allergier/allergisymptom
• Lovande resultat i undersökningar av föreningen X:s inverkan på förebyggandet av allergier
• Produkt Y hjälper pollenallergiker
• Får dig att må bättre under pollensäsongen.

Prostatan:

• Motverkar prostatahyperplasi
• Mot prostatabesvär.

Urinvägarna:

• Minskar urineringsbesvären
• Effekten av ämne A har studerats i samband med förebyggandet av urinvägsinfektioner
• Motverkar urinvägsinfektioner.

Huden:

• Mot sår
• Lättnad vid akne/psoriasis/eksem/mindre hudproblem.

Tänderna:

• Förhindrar karies
• Förebygger hål i tänderna
• Förebygger att kariesframkallande bakterier smittar från vuxna till barn.

Munnen:

• Underlättar xerostomisymptomen.

Slemhinnorna:

• Skyddar irriterade slemhinnor/slemhinnorna mot skador
• Förhindrar inflammationer i slemhinnorna.

Ögonen:

• Förebygger grå starr
• Hjälper vid glaukom
• Minskar retinopati.

Smärta:

• Hjälper till att lindra smärtor
• Minskar smärtkänslan
• Minskar behovet av smärtstillande läkemedel
• Värker det?

Störningar:

• Hjälper vid störningar i fettomsättningen/levern/bukspottkörteln/nervsystemet osv.

Brister:

• Förebygger brist på vitamin/mineral X.

Naturläkemedel/läkemedel osv.:

• Ämnet A är ett effektivt naturläkemedel
• En av världens äldsta medicinalväxter
• Ett av de mest kända naturläkemedlen som används i fytoterapi
• Gammal medicinalväxt
• Traditionellt naturläkemedel
• Antiseptisk medicinalväxt
• Som grund för egenvården
• För användning som naturläkemedel eller folkmedicin
• Används inom traditionell kinesisk medicin
• Vetenskapliga bevis på effekten vid behandling av sjukdomar.

Ikraftträdande

Denna anvisning gäller fr.o.m. 11.1.2024 och ersätter den tidigare versionen (Livsmedelssäkerhetsverket Eviras anvisning 17052/4, publicerad 22.8.2017).