Riskklassificering av en livsmedelslokal och kontaktmaterialverksamhet och fastställande av tillsynbehov

Publiceringsdatum: 18. januari 2023

Anvisning/version: 1028/04.02.00.01/2022/6

1 Allmänt

De allmänna skyldigheterna att arrangera den offentliga livsmedelstillsyn, som EU:s medlemsstater utövar, regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 2017/625 (nedan EU:s kontrollförordning) artikel 9. Tillsyn ska utföras regelbundet och med rätt tillsynsfrekvens gällande alla aktörer (artikel 9, moment 1).

Med en risk avses en funktion av sannolikheten för en negativ hälsoeffekt och denna effekts allvarlighetsgrad till följd av en fara (EU:s allmänna livsmedelsförordning 178/2002/EG, artikel 3, stycke 9). Med en fara avses en biologisk, kemisk eller fysikalisk agens i eller i form av livsmedel eller foder som skulle kunna ha en negativ hälsoeffekt (EU:s allmänna livsmedelsförordning 178/2002/EG, artikel 3, stycke 14).

Denna anvisning ger en rekommendation gällande bedömning av riskfaktorer i anknytning till livsmedels- och kontakmaterialverksamhet samt evaluering av behovet av tillsynsfrekvens. I rekommendationerna om tillsynsfrekvens, vilka presenterats mer i detalj i bilagorna 1–4 har man uppmärksammat i synnerhet de mikrobiologiska, kemiska och fysiska riskerna samt faror i anknytning till information om livsmedel.  

Med tanke på en enhetlig tillsyn och jämställd behandling av alla aktörer är det viktigt att inom samma tillsynsenhet tillämpa samma principer för evaluering av risker i anknytning till livsmedel. Ifall man vid tillsynsenheten övervägt att avvika från dessa anvisningar ska det finnas goda grunder för det och trots avvikelsen ska tillsynen fylla kraven i EU:s tillsynsförordning.

Tillsynsfrekvenserna i denna anvisning gäller registrerbara livsmedels- och kontaktmaterialverksamheter samt godkända livsmedelslokaler. I tillsynsrekommendationerna i denna anvisning ingår inte tillsynsskyldigheter och tillsynsbehov som föranleds av köttbesiktningen, extra krav från exportlandets sida som hänför sig till export eller andra författningar, såsom författningar som till exempel hänför sig till djurens välfärd.

Om rekommenderade kontrollfrekvenser inom primärproduktionen och om vad som ingår i kontrollerna i livsmedelslokaler och om bedömningen av verksamheten och lokalerna i tillsynsobjekten instrueras separat.

2 Hur bindande anvisningen är

En myndighets verksamhet skall bygga på den befogenhet som föreskrivs i lag och lagen skall noggrants följas i myndighetens verksamhet. Myndighetens ansvaringar är till sin rättsliga natur inte bindande för andra myndigheter eller företagare. I sista hand avgörs frågor som gäller tillämpandet av lagstiftningen av en domstol.

3 Faktorer som påverkar fastställandet av tillsynsbehovet

Offentlig kontroll ska genomföras i alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen (EU:s kontrollförordning, artikel 10, stycke 1). Antalet årliga kontrollbesök samt övriga åtgärder ska beakta identifierade risker (EU:s tillsynsförordning, artikel 9). Vid bedömning av tillsynsbehovet bör man också beakta hur företagarna tidigare följt lagstiftningen och bestämmelser och regler som gäller deras verksamhet samt hur tillförlitlig företagarnas egenkontroll varit (EU:s kontrollförordning, artikel 9, stycke 1 c, d och e).

Faktorer som hänför sig till livsmedlens egenskaper och förhållandena i vilka livsmedlen hanteras avgör hur stor fara verksamheten medför konsumenten. Vid identifiering av risker med primärproduktion och livsmedelsverksamhet kan man med stöd av nationell och internationell forskning samt publikationer som berör faror med livsmedel och hantering av dem. De kan användas som grund vid bedömning av riskbenägenheten i verksamheten och vid indelning av olika typer av verksamheter i riskklasser.

Verksamhetens karaktär, omfattning samt tillsynshistoria bildar en utgångspunkt för hur avsevärd risk verksamheten är kopplad till, och på basis av denna information bedömer man tillsynsbehovet. Då riskerna som påverkar livsmedelssäkerheten växer, växer likaledes tillsynsbehovet. Livsmedelsföretagarna svarar själva för sin egen verksamhet och säkerheten hos livsmedlen de hanterar och den offentliga tillsynen har som uppgift att säkerställa att kraven i lagstiftningen följs och att riktiga och tillräckliga metoder används för hantering av riskerna.  Ju mer komplicerad och omfattande verksamhet det är fråga om, och ju fler element i verksamheten som kräver tillsyn, desto oftare ska officiell tillsyn riktas till verksamheten.

I rekommendationerna för tillsynsfrekvenser vilka presenteras i anvisningens bilagor, har man beaktat verksamhetens karaktär och omfattning. Rekommendationerna för tillsynsfrekvens i denna anvisning tillämpas även på tillsyn över livsmedelsverksamhet som idkas hemma. Tillsynsfrekvensen för verksamheten bestäms enligt bilaga 2 och 3 alltid då verksamheten är fortlöpande, dvs. då verksamheten löpt i över sex månader i rad.

Tillsynsfrekvenserna i anvisningarna grundar sig på att verksamheten och dess olika funktioner i huvudsak är i skick. I vissa fall kan tillsynsfrekvensen sänkas till exempel med beaktande för kontrollhistorian (se punkt 3.4) eller om verksamheten är säsongartad (se punkt 5).  

3.1 Hur verksamhetens karakter påverkar riskklassificeringen

På verksamhetens karaktär och riskabilitet inverkar produktionsförhållandena och riskfaktorer som hänför sig till produkterna. Råa livsmedel av animaliskt ursprung innehåller mer mikrober, även patogener, än tillräckligt tillagade. Vissa livsmedel håller sig länge tack vare sin sammansättning utan att ställa några särskilda krav på förvaringsförhållandena eller temperaturerna, vissa livsmedels hållbarhet och säkerhet är i väsentlig grad beroende av förhållandena, bl.a. temperatur. Oförpackade livsmedel kontamineras lättare än förpackade och hantering av råa och ätfärdiga livsmedel i samma lokaler medför en risk för korskontamination. Med bra verksamhetssätt förhindras också allergenkontamination på de ställen där ett livsmedel tillverkas och lagras.

Faror som hänför sig till produkterna är till exempel främmande ämnen eller tillsatser som livsmedlet i fråga eventuellt innehåller och som inte är tillåtna i livsmedlet i fråga, bristfällig och/eller felaktig information om livsmedel samt vilseledande marknadsföring av livsmedel. Säkerställandet av att den produktspecifika lagstiftningen om livsmedel avsedda för känsliga konsumentgrupper, såsom barn, följs utgör en viktig del av den riskbaserade tillsynen.

Riskerna som kontaktmaterialen orsakar beror i huvudsak på materialens kemiska sammansättning och överföring av enskilda kemikaliska ämnen. Det i hurudana förhållanden kontaktmaterialet kommer i beröring med livsmedlet påverkar väsentligt överföringen av kemiska ämnen och hur mycket som överförs.

Olika typer av allmänt identifierade faktorer som hänför sig till verksamheten och som påverkar risken är bl.a.:

  • Verksamhetens karaktär (såsom primärproduktion, tillverkning, försäljning, servering, lagring, transport)
  • Livsmedlets och kontaktmaterial typ (såsom sammansättningen, fördärvligheten, riskabiliteten)
  • Hantering av förpackade eller oförpackade livsmedel
  • Faktorer som hänför sig till produktionen och tillverkningen (såsom uppfödnings-, odlings- och behandlingsmetoderna, temperaturhanteringen, kontaminationsrisken, förpackandet, arbetsrutinerna)
  • Produkter och ämnesdelar som kräver specialkunnande (t.ex. medel som förbättrar livsmedel, nya livsmedel, kompletterande kostpreparat, kosttillskott och livsmedel för särskilda grupper)
  • Tillverkning av livsmedel för riskgrupper och särskilda grupper såsom barn i daghemsålder, långtidssjuka, äldre personer, allergiker och andra särskilda grupper
  • Informationen som tillhandahålls om livsmedlet (såsom bristfällig och felaktig information och vilseledande).

Allmänt kända faktorer av ovan nämnda typ kan väljas som sådana kriterier, som man utgår ifrån då storleken på faran i verksamheten bedöms och som tjänar som en grund för riskklassificeringen. På basis av denna princip kan man placera livsmedels- och kontaktmaterialverksamheten i kategorier på basis av hurudana funktioner som utförs och hurudana livsmedel som hanteras.

I spalterna för tabellerna som finns i anvisningens bilagor, och som gäller tillsynsfrekvenserna, har man indelat livsmedels- och kontaktmaterialverksamhet av olika typ således att uppifrån ner listas farorna som har med verksamhetens natur att göra och därmed växer riskerna och tillsynsbehovet.

3.2 Hur verksamhetens omfattning påverkar riskklassificeringen

På farans storlek och sannolikheten att faran blir verklighet inverkar i väsentlig grad verksamheten omfattning; hur stor kundgrupp verksamheten når. Då man vill bedöma helhetsriskerna med livsmedels- och kontaktmaterialverksamheten, måste man se på verksamhetens karaktär och omfattning tillsammans. Ett högrisklivsmedel eller en högriskverksamhet medför en stor risk för konsumenten, om brister förekommer i livsmedlet självt eller i hanteringen av livsmedlet. Ur samhälls- och folkhälsosynvinkel och med tanke på användningen av tillsynsresurserna är totalrisken ändå mindre för en liten hop konsumenter än för en stor hop konsumenter, även om risken också är lika stor ur en enskild konsuments synvinkel. Av den orsaken måste verksamheten då totalrisken bedöms ställas i relation till rätt storleksklass beaktande vid behov också målgruppen (känsliga konsumentgrupper).

Då man bedömer verksamhetens omfattning kan man inte enbart se på verksamhetsradien runt verksamhet som hör till livsmedelsbranschen (lokal påverkan), utan i stället ska man därtill bedöma andra faktorer så som kundmängd, portionsmängd, mängden livsmedel som hanteras (kilo, liter, plats på lastpallar, sortimentets omfattning) mm. Utgående från dem kan man dela in verksamhet av samma typ (såsom försäljning av livsmedel) i grova storleksklasser.

Eftersom storleken på verksamheten i hög grad varierar och det inte är förnuftigt att skapa tiotals storleksklasser, blir man tvungen att fastställa storleksklasserna som rätt vida. I vissa fall då storleksklassens bestämning inte är exakt (t.ex areal) och de faktorer som styr bestämningen av storleksklassen varierar (t.ex. portionsmängd, produktionens kilomängd, produktsortimentets omfattning osv.) räcker det med att man med hjälp av de uppgifter man har bedömer storleksklassen i genomsnitt.

Storleksklasserna som berör riskklassningen för livsmedels- och kontaktmaterialverksamheten har presenterats mer i detalj i bilagorna 2–4.

3.3 Verksamhet med tillhörighet i olika riskklasser i samma tillsynsobjekt

I anvisningens bilagor (1–4) placeras tillsynsobjektet i en lämplig verksamhetstabell som motsvarar verksamhetens karaktär. Om aktören har flera slags verksamheter inom samma lokal, vilka är av olika riskklasstillhörighet (t.ex. både produktion och försäljning) väljer man vanligtvis verksamhetstabellen enligt den verksamhetsdel som har högre riskklass. I sådana fall då delverksamhet med stor risk idkas i enbart små mängder i relation till den övriga verksamheten bör livsmedelstillsynsmyndigheten från fall till fall överväga i vilken verksamhetskolumn helverksamheten ska placeras.

Hur storleksklassen påverkar riskklassificeringen bör bedömas i sådana fall, då verksamheter av olika risknivå idkas i en livsmedelslokal.  Även om livsmedelslokalens verksamhetskolumn i regel väljs enligt verksamheten med den största risken (höjer riskklassen), bör verksamhetens omfattning ändå beaktas då riskklassen fastställs så att verksamhet med större risk och dess småskalighet inte kan leda till en lägre riskklass, än vad som skulle följa av en mer omfattande verksamhet med en mindre risk.

I praktiken betyder detta att då tillsynsobjektet har verksamhet som ingår i flera olika riskklasser måste man se vilken verksamhetstyp som leder till en högre riskklass och ökad tillsynsfrekvens, verksamheten eller storleksklassen, och välja därefter riskklassen i huvudsak enligt den högre riskklassen.

3.4 Tillsynshistorian

Sannolikheten att farorna förverkligas påverkas i hög grad av den enskilda livsmedels- eller kontaktmaterialaktörens aktsamhet: hur väl tillämpas förordningarna, är egenkontrollen tillräcklig med tanke på verksamhetens karaktär och omfattning och hur väl tillämpas den i praktiken, dvs hur väl fungerar den riskkontroll aktören tillämpar på livsmedels- eller kontaktmaterialverksamheten. Tillsynsobjektets tillsynshistoria beskriver närmare denna faktor som påverkar den totala risken och som är beroende av den enskilda aktören. Tillsynshistoria ska alltid bedömas separat för livsmedels- och kontaktmaterialverksamhet och med hjälp av en granskning av tillsynsresultaten. Tillsynshistorian kan variera gällande samma aktör under en längre tid: det kan finnas perioder då verksamheten är på god nivå men så kan läget ändras i något skede.

Livsmedelstillsynsmyndigheten har som uppgift att med kontrollbesök och andra nödvändiga tillsynsmetoder säkerställa att företagaren följer kraven i lagstiftningen. Då tillsynsmyndigheten uppdagar missförhållanden och brister uppmanar myndigheten företagaren att rätta till läget och fastställer utsatta tider för tillrättaläggandet av läget och utövar med hjälp av uppföljningskontroller tillsyn över att dessa korrigerande åtgärder vidtas. Brister i verksamheten ökar således den sammanlagda mängden kontroller som ska göras i objektet. Att företagaren hanterar riskerna väl och följer författningarna ska också beaktas vid planering av tillsynen.

Om tillsynshistorian (resultaten av tidigare tillsyn) visar att:

  • företagaren följer författningarna och beaktar tillsynsmyndighetens anvisningar

och

  • företagaren har ett tillräckligt och fungerande egenkontrollsystem med tanke på företagarens verksamhet, med vilket riskerna i verksamheten kan hanteras

kan man konstatera, att sannolikheten att farorna omsätts i praktiken hos denna företagare är mindre än hos en sådan företagare i samma bransch och storleksklass, som inte har någon fungerande egenkontroll och som inte är medveten om författningarna eller inte följer dem.

Livsmedelslokalerna får ett bedömningsresultat över sin verksamhet via systemet Oiva för offentliggörande av tillsynsresultaten. Dessa bedömningsresultat kan användas som grund då man bedömer hur väl kraven i lagstiftningen följts och hur väl riskerna i verksamheten hanterats. Kontaktmaterialverksamheten hör inte till systemet Oiva för offentliggörande av tillsynsresultaten men även deras verksamhet bedöms enligt samma principer som livsmedelslokalerna.

Den planmässiga kontrollfrekvensen enligt riskklassificeringstabellerna sänks med 50 % i sådana fall, då:

  • den planmässiga utgångskontrollfrekvensen som tabellerna anger är två kontroller per år eller fler

och

  • de sex föregående bedömningsresultaten på Oivarapporten är utmärkt (A).

Bedömningsresultaten inom Oiva utnyttjas vid granskning av tillsynshistorian ob-jektbundet allt efter som sådana erhålls. En del av tillsynsobjekten, vilka detta avdrag gäller, kan sex kontrollresultat bildas under redan ett halvt år (om det sker 12 kontroller i året). För en annan del kan det ta tre år innan det utförts de planerade sex kontrollerna (om två kontroller/år). Oberoende av hur många planerade kontroller tillsynsobjektet årligen har beaktas tillsynshistorians inverkan först i det skedet, då objektet har sex bedömningsresultat inom Oiva. Om de planmässiga kontrollerna är färre än två per år minskar tillsynshistorian utmärkt inte mängden kontroller.

Då den årliga kontrollplanen utarbetas kontrolleras om objektet har sex bedömningsresultat inom Oiva och vilka resultaten av dem är. Även ett bedömningsresultat av klass B, C eller D under sex föregående kontroller orsakar att man inte kan räkna med den tillsynsfrekvens som beskrivs i tabellerna i bilagorna. På grundval av det som står ovan kan man genomföra räkningen av kontrollbesöken på ett möjligast enhetligt och transparent sätt.

3.5 Uppföljningskontroller och andra icke planmässiga kontroller

Utöver det i bilagorna till denna anvisning angivna antalet kontroller, växer antalet kontroller eventuellt av uppföljningskontroller till objektet. Uppföljningskontroller utförs om man upptäcker klagomål eller brister. Tillsynsfrekvensen som anges i tabellerna inkluderar inte uppföljningskontroller. De inkluderar inte heller kontroller och utredningar som inte tillhör den sedvanliga regelbundna tillsynen (t.ex. i samband med matförgiftning eller likn.). Vid planering av tillsynen ska också tillsynsbehovet som annan lagstiftning och andra orsaker förutsätter beaktas.

4 Småkalig eller lågrisk livsmedelsverksamhet

I denna anvisning avser vi med lågriskverkasamhet sådan verksamhet som inte ökar risken för mikrobiologisk, kemisk eller fysikalisk risk eller risk för vilseledning av konsumenten. Sådan verksamhet kan vara t.ex. försäljning, lagring eller förvaring som inte förutsätter temperaturkontroll eller servering av livsmedel med låg risk. Om dessa funktioner inkluderar t.ex. aktörens egen införsel (från inre marknader eller tredjeländer), tillredning eller tillverkning kan verksamheten inte utan vidare anses ha låg risk.

Med småskalig livsmedelsverksamhete avses man verksamhet som sker mycket sällan och i mycket liten skala. Sådan verksamhet kan eventuellt falla utanför den regelbundna tillsynen även om verksamheten inte direkt kan anses ha låg risknivå. Småskalig inte lågriskverksamhet ska tillhöra systematisk tillsyn.

Till exempel kosttillskott, kompletta kostersättningar för viktkontroll och livsmedel för speciella medicinska ändamål är ofta livsmedel men en anknytning till flera risker. Försäljning, marknadsföring och distribution av dessa produkter kan inte anses som lågriskverksamhet. Sådan verksamhet ska tillhöra kategorin för systematisk tillsyn men mycket småskalig verksamhet övervakas dock inte regelbundet (se bilaga 1).

4.1 Riskklass 0

Ibland kan verksamheten i praktiken vara så småskalig eller ha en så låg risk att det inte är nödvändigt att använda tillsynsresursen (riskklass 0) för regelbunden tillsyn. Sådana objekt med riskklass 0 behöver alltså inte regelbunden tillsyn men de registreras trots det dock på basis av sin anmälningsskyldighet i systemet för tillsynsobjekt, då de är en del av systematisk tillsyn. Vanligtvis utförs en kontroll till objekt i riskklass 0 då verksamheten börjar. Under det första kontrollbesöket kontrollerar man om verksamheten motsvarar den anmälda verksamheten och ger rådgivning. Efter detta utförs kontroller vid objektet som separata kontroller on det finns särskild orsak till dem, till exempel kundklagomål, misstanke om matförgiftning, lagstridig verksamheten eller någon annan orsak som försvagar livsmedelssäkerheten.

Till exempel välgörenhetsorganisationer som idkar mathjälpverksamhet har riskklass 0 men göra en anmälan om sin livsmedelsverksamhet på basis av vilken objektet registreras i tillsynssystemet. Baserat på anmälan görs en uppskattning om ett initialt kontrollbesök ska göras på platsen. Om verksamheten hanterar eller delar ut lättfördärvliga livsmedel gör man alltid en första kontroll. Om mathjälpverksamheten endast består av utdelning av torrprodukter, grönsaker eller andra livsmedel som förvaras i rumstemperatur behöver man inte göra en första kontroll efter att anmälan tagits emot. I samband med att anmälan tas emot kan det trots allt finnas skäl att intervjua aktören, även om ingen kontroll görs. Exempel på objekt som tillhör riskklass 0 har presenterats i bilaga 1. I bilaga 1 finns även linjedragningen för Livsmedelsverkets anvisning 6490/04.02.01/2021 gällande grundavgiften för riskklass 0 objektens tillsyn.

Om riskklass 0 objektet har fått klagomål upprepade gånger kan man flytta objektet under regelbunden tillsyn och då bestäms tillsynsfrekvensen enligt bilaga 2. Om tillsynsmyndigheten är övertygad om att verksamheten följer alla krav kan objektet återgå till att exkluderas från regelbunden tillsyn.

4.2 Icke-registrerat objekt

Ett icke-registrerat objekt omfattas inte av systematisk eller regelbunden tillsyn. Ett icke-registrerat objekt idkar livsmedelsverksamhet men lagen tvingar inte ännu till någon skyldighet att göra en anmälan (Livsmedelslagen 297/2021 10 §). Icke-registrerade objekt kan vid behov införas under systematisk och regelbunden tillsyn om det kommit in klagomål om verksamheten som myndigheterna förutsätts reagera på. I sådana fall bestäms tillsynsfrekvensen enligt bilaga 2. Då tillsynsmyndigheten är övertygad om att verksamheten följer alla krav kan objektet igen uteslutas från den systematisk och regelbundna tillsynen.

5 Livsmedelsverksamhet som inte är fortlöpande

Tillsynsfrekvensen som rekommenderas i bilaga 2 och 3 kan sänkas ifall livsmedelsverksamheten inte är fortlöpande.

5.1 Säsongartad fortlöpande verksamhet under 6 månader om året

Om livsmedelsverksamhet idkas endast under en del av året, dvs fortlöpande under sex månader kan man sänka tillsynsfrekvensen som rekommenderas i bilaga 2 och 3. Exempel: drycker tillverkas i en livsmedelslokal från 1 april till 30 september men verksamheten står still under andra tider på året (verksamhetstiden är högst sex månader).

Om registrerad livsmedelsverksamhet idkas fortlöpande i högst sex månader kan tillsynsfrekvensen sänkas med 50% då den i bilaga 2 rekommenderade tillsynsfrekvensen är minst ett kontrollbesök om året. Även tillsynsfrekvensen i en godkänd livsmedelslokal kan sänkas med 50 % då den rekommenderade tillsynsfrekvensen är minst två kontrollbesök om året, i enlighet med bilaga 3. Om tillsynsfrekvensen sänks därför att livsmedelsverksamheten inte är fortlöpande (över 6 månader i taget) ska man trots allt beakta att de godkända livsmedelslokalerna ska kontrolleras minst en gång om året och registrerad livsmedelsverksamhet minst en gång under tre år.

5.2 Säsongartad tillfällig verksamhet med en varaktighet under 90 dagar om året

Om livsmedelsverksamhet idkas tillfälligt och under 90 dagar om året kontrolleras den registrerade livsmedelsverksamheten, oberoende av bilaga 2 och 3, en gång under tre år om det inte finns några andra speciella skäl att kontrollera dem oftare, exempelvis sommarrestauranger.

5.3 Utländska mobila och säsongartade försäljare

Utländska och mobila aktörer inom livsmedelsbranschen vars verksamhet är säsongartad eller tillfällig (sammanlagt under 6 månader om året), behöver inte göra en anmälan om livsmedelsverksamhet i Finland förutsatt att aktören gjort en motsvarande anmälan till någon tillsynsmyndighet inom EU. Då faller verksamheten inte inom området för systematisk tillsyn men tillsynsåtgärder kan riktas från fall till fall. En sådan aktör är heller inte skyldig att göra en rapportering om sådan mobil verksamhet men det rekommenderas att man gör det.

Om anmälan inte är gjord i något annat EU-land ska en anmälan göras i Finland i den kommunen där verksamheten påbörjas. Anmälan om livsmedelsverksamhet ska göras även i fall verksamheten i Finland är bestående eller fortlöpande (sammanlagt över 6 månader om året). Då tillämpar tillsynen de i bilaga 2 och 3 rekommenderade tillsynsfrekvenserna.

6 Slakterier, små slakterier, renslakterier och vilthanterings-anläggningar

Slakteriet kontrolleras minst en gång per vecka eller flera gånger under veckan, sammanlagt cirka 3–5 timmer per vecka. Om verksamheten per vecka är blygsam i slakteriet, 1–2 slaktdagar per vecka, kan kontrollfrekvensen sänkas med 50 %. Då kontrollfrekvensen i ett litet slakteri fastställs beaktas slaktmängden. Ett litet slakteri kontrolleras 2–4 gånger per år och för kontroller används således 6–20 timmar per år. Om ett litet slakteri idkar verksamhet mer sällan än en gång per månad kan kontrollferkvensen sänkas med 50 %.

Ett renslakteri och en vilthanteringsanläggning som idkar verksamhet mindre än sex månader per år, kontrolleras beaktande slaktmängden 1–2 gånger under en ett års period, och då är tillsynsfrekvensen sänkt med 50 %.

Om slakteriet, det småskaliga slakteriet, renslakteriet eller hanteringsanläggningen för vilt idkar verksamhet i anknytning till någon annan anläggning med verksamhet inom kött-branschen ska man till tillsynen tillämpa de i bilaga 3 godkända rekommendationerna för livsmedelslokaler.

Eftersom den som utför kontrollen i slakterier och i anläggningar i anslutning till dem i regel är närvarande under hela produktionen, är tiden som används för kontroll väsentligare än antalet kontroller.

7 Verksamhet i förpackningsmaterials- och annan livsmedelskontaktmaterialbransch

En regelbunden tillsyn riktas till kontaktmaterialverksamhet som sker i form av detaljhandel. Dessa funktioner är produktion/förädling av kontaktmaterial, införsel (från inre marknader och/eller tredjeländer) samt distribution/marknadsföring (t.ex. grosshandel) och i tillsynen över dessa ska man tillämpa tillsynsfrekvenserna som står i enlighet med riskklassningen. Kontrollresultaten för tillsynen av kontaktmaterialverksamheten publiceras inte i Oiva-systemet utan istället i enlighet med Livsmedelsverkets tillsynsanvisning 17018. I stället övervakas bruk av kontaktmaterial i livsmedelslokaler som en del av Oiva-kontrollsystemet (Oiva-anvisningen 14.1).

8 Företagare som tillverkar namskyddade livsmedel

En livsmedelsföretagare som tillverkar en registrerad namnskyddad produkt ska innan företagaren släpper ut produkter på marknaden anmäla produktens namn och framställningsplats till tillsynsmyndigheten. Också om tillverkningen avbryts eller läggs ned, ska tillsynsmyndigheten utan dröjsmål underrättas om saken. Tillverkare och producenter av registrerade namnskyddade livsmedel som är registrerade i Finland övervakas regelbundet. Genom kontroller i produktions- och tillverkningsskedet säkerställs att företagen använder officiella symboler för namnskyddade produkter endast när förutsättningarna för användningen av symbolen uppfylls och att nyttjanderätten grundar sig på korrekta och verifierbara fakta och uppgifter. Tillsynen ska säkerställa att ett livsmedel som namngetts med ett namnskyddat namn överensstämmer med motsvarande produktspecifikation. Tillverkningen av namnskyddade livsmedel övervakas i enlighet med Livsmedelsverkets Anvisningar för tillsyn över livsmedel med skyddad beteckning samt som en del av Oiva-tillsynssystemet (Oiva-anvisning 12.3).

9 Tiden som ska användas för kontroll

I bilagorna till denna anvisning har man gett årliga tillsynsfrekvenser för livsmedels- och kontaktmaterialbranschens tillsynsobjekt baserade på verksamhetens karaktär och omfattning. Till kontrollen åtgår desto mindre tid ju enklare och småskaligare verksamhet det rör sig om. Det behövs mer kontrolltid då verksamheten ökar i mångformighet och storleksklass. Samtidigt ökar också mängderna kontroller och mer frekventa kontroller kompenserar kontrolltiden och över fyra timmar långa kontroller är det i allmänhet inte någon orsak att planmässigt göra. Som ett undantag kan nämnas sådan livsmedelsverksamhet som har funktioner med tillhörigheten till olika riskklasser och vars helheter är lätta att definiera. Då kunde man tänka sig att det under ett och samma tak i praktik finns ett antal tillsynsobjekt. Sådana situationer uppstår till exempel då det i samma anläggning finns ett köttstyckeri och en köttförädlingslokal vilka i teorin kunde utgöra egna livsmedelslokaler (styckeriet kunde vara en lokal för sig och köttförädligslokalen en annan). I sådana fall kan två timmar/kontroll läggas till den rekommenderade kontrolltiden.

Riktgivande kontrolltider för olika riskklasser:

  • Riskklass 1: kontrolltid 1–3 h/kontroll
  • Riskklass 2–4: kontrolltid 2–4 h/kontroll
  • Riskklass 5–10: kontrolltid 3–5 h/kontroll (eller –6 h, om det finns tydligt differentierade funktioner med tillhörighet i olika riskklasser och vars verksamhet har karaktärer och omfattning som bidrar till indelningen av verksamheten som två olika livsmedelslokaler, till exempel styckeri och köttförädling).

I den riktgivande kontrolltiden ingår:

  • Förhandsplanering av kontrollen (föregående kontrollrapporter, val av sakenheter och saker som ska kontrolleras)
  • Kontroll på ort och ställe i enlighet med planen
  • Allmän rådgivning/vägledning som hänför sig till kontrollen och observationerna
  • Informering/rådgivning som hänför sig till eventuella ändrade författningar eller anvisningar
  • Utarbetande av kontrollrapporten.

I den riktgivande kontrolltiden ingår inte:

  • Tiden som använts för kontrollresorna
  • Mer detaljerad rådgivning som hänför sig till inledande, arrangerande eller ändrande av verksamheten
  • Vägledning om hur missförhållanden rättas till (annat än på allmän nivå)
  • Den tid då inspektören sätter sig in i lagstiftning, anvisningar och handböcker
  • Den tid då en ny inspektör i objektet sätter sig in i företagets verksamhet.

Kontrolltiden i anvisningen baserar sig på att de angivna uppgifterna för objektet stämmer och att det inte finns något extra att reda ut under ett kontrollbesök, till exempel upptäckter om brister i verksamheten vilka kräver en utförligare utredning eller dylikt. Att kontrollerna görs sampelmässigt minskar också kontrolltiden (man behöver till exempel inte kontrollera temperaturen i alla kylrum och kontrollen av förpackningspåskrifter riktas mot endast några produkter).

Kontrolltiden kan avvika från tiden i anvisningen till exempel om det tar tid att skaffa fram dokument som ombeds i samband med en kontroll eller om personer som är närvarande måste reda ut hut egenkontrollen utförts och noggrannare följa med den, eller om aktören behöver rådgivning eller om det finns andra brister i verksamheten som förutsätter tilläggsarbete. Även språkliga utmaningar kan dra ut på tiden under ett kontrollbesök.

Kontroll av en del dokument kan ta mycket tid om det krävs att sätta sig in i dokumenten eller att reda ut något innan kontrollbesöket, på plats under besöket eller efter det. Även kontrollbesök som kräver att flera sakinnehåll kontrolleras kan dra ut på tiden och överskrida den tid som omtalas i anvisningarna. Tillsyn av till exempel marknadsföring, recept eller införsel av animaliska livsmedelsprodukter från inre marknader vilka kräver kontroll av särskilda salmonellagarantierna dokument kan ta mycket tid.

Uppdateringar i version 6:

  • Ett nytt stycke (8) Företagare som tillverkar namnskyddade livsmedel har fogats till
  • Namnskyddsärende har fogats till bilaga 2 tabell 5 verksamhet 3
  • Cateringverksamhet som inte lagar mat för riskgrupper har fogats till bilaga 2 tabell 3 verksamhet 3.
  • Cateringverksamhet har fogats till bilaga 2 tabell 3 verksamhet 4
  • Exemplet i bilaga 2 tabell 3 verksamhet 4 har redigerats
  • Serveringskök har avskilts från termen storhushåll
  • Exempel på grill- och snabbmatsverksamhet fogats till tabell 3 verksamhet 1.

Bilagor

Bilaga 1. Registrerad livsmedelsverksamhet som inte tillhör regelbunden tillsyn (riskklass 0) (pdf)

Bilaga 2. Riskklassning och tillsynsrekommendationer för registrerad livsmedelsverksamhet (pdf)

Bilaga 3. Riskklassning och tillsynsrekommendationer för godkända livsmedelslokaler (pdf)

Bilaga 4. Riskklassning och tillsynsrekommendationer för kontaktmaterialverksamhet. (pdf)