I ett prov av ärter som levererats för granskning med tanke på certifiering av utsädet har i Livsmedelsverkets laboratorium påträffats skalbaggen ärtsmyg och skador av sådana. Ärtsmygen påträffades i ett prov som härstammar från skörden från en utsädesodling i Södra Österbotten sommaren 2021.
Att det rörde sig om arten ärtsmyg säkerställde en expert på Naturhistoriska centralmuseet. Ärtsmygen (Bruchus pisorum) hör till samma släkte som bönsmygen (Bruchus rufimanus) som angriper bondbönan och som påträffades sommaren 2021.
I Finland har observationer av ärtsmygen gjorts allt sedan början av 1900-talet åtminstone ända fram till 1956 i Helsingfors (laji.fi). Arten har då påträffats till exempel i Statens spannmålsförråd. Den senaste observationen har noterats år 1969 i Sastamala. Arten är vida utbredd i Europa, Asien, Australien och Nordamerika.
Ärtsmygen är en 4–5 mm lång skalbagge som lägger ägg på ärtväxtens baljor, varifrån larven borrar sig genom skalet in i fröet och utvecklas till en vuxen individ inuti fröet (Foto. Jaana Laurila, Livsmedelsverket).
Kvalitetsskadegöraren sprids med utsädet
Ärtsmygen är en skadlig skadegörare om den förekommer i rikliga mängder, eftersom smygen utvecklas inuti ärtens frö orsakande skada där. Om larven äter av fröet på ett ställe som är kritiskt med tanke på grobarheten, kan fröets grobarhet gå förlorad. Ätspåren gör också skörden oduglig för användning som livsmedel.
Ärtsmygen sprider sig med utsädet. Om värmesummautvecklingen inte har varit tillräcklig under växtperioden och en vuxen individ inte har hunnit utvecklas, stannar arten kvar i utsädet som larv- eller puppstadium. Insekten kan också övervintra som vuxen i naturen, varifrån den flyger några kilometer bort till närmaste ärtodling. Arten producerar endast en generation per år. Trots övervintringsmöjligheten är spridning med utsädet det sannolikaste alternativet.
Ärt- och bönsmygen är reglerade arter vid produktion av utsäde från köksväxter (393/2020 jord och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av köksväxter). Om det skulle förekomma produktion av utsäde av köksväxter från ärter och bondbönor i vårt land, skulle ärtsmygar inte få förekomma i utsädesskörden åtminstone okulärt granskat och saken skulle övervakas.
Vid odling och utsädesproduktion av ärter och bondböna är smygarna så kallade kvalitetsskadegörare. Vid utsädesproduktion måste ses till att det inte förekommer sådana skadegörare eller skador från sådana skadegörare i växtbeståndet eller utsädet, som minskar utsädets användbarhet och kvalitet.
Eftersom smygarna inte är reglerade arter vid odling och certifiering av utsäde från åkersorter av ärt och bondböna, behöver förekomsten av arterna inte granskas vid laboratoriegranskning av prov som levererats för granskning med tanke på certifiering. Att ärtsmyg påträffats vid granskning orsakar inte att utsädespartiet kasseras, om ärtsmygarna eller ärterna den ätit av inte är så många att grobarheten sjunker under grobarhetskraven. Skadorna som ärtsmygen som påträffats hösten 2021 orsakat var blygsamma och påverkade inte partiets renhetsprocent eller grobarhet.
I utsädesprovet som ärtsmygen påträffades i påträffades också skador som är typiska för smygen: runda hål med en diameter på 2–3 mm som uppkommer då den vuxna skalbaggen borrar sig ut från fröet. (Foto. Erja Huusela, Naturresursinstitutet).
Framöver krävs vaksamhet
Skador som tyder på ärtsmyg, men inga smygar, påträffades också i ett annat ärtprov som sommaren 2021 hade odlats i Tavastland. Den ursprungliga källan till den påträffade ärtsmygen är inte känd. I bägge fallen var utsädet som använts av inhemskt ursprung. Den varma växtperioden år 2021 främjade sannolikt artens utveckling.
Eftersom skador som tyder på skadegöraren har påträffats i utsädesprov från två olika ställen, ber vi alla ärtodlare vara på sin vakt. Om eventuella skador eller ärtsmygar också framöver börjar påträffas i odlarnas egna odlingar, ber vi att odlarna anmäler saken på förfrågningsblanketten nedan.
Länk till förfrågningen: Anmäl dina ärtsmygobservationer (på finska)
Mer information om saken:
Jaana Laurila, Livsmedelsverket, tfn +358 295 204 590, jaana.laurila@ruokavirasto.fi
Erja Huusela, Naturresursinstitutet, tfn +358 295 326 148, erja.huusela@luke.fi