I slutet av juli inleds kräftsäsongen igen och fångstmängderna vittnar om kräftbeståndens situation. Det största hotet mot att flodkräftbestånden ska klara sig väl utgörs av kräftpesten.
I Finland påträffas kräftpest huvudsakligen i två typer, kräftpest av flodkräfttyp och kräftpest av signalkräfttyp. Kräftpest av signalkräfttyp har konstaterats i nästan alla undersökta signalkräftbestånd. Hos flodkräftan orsakar den typen en sjukdom som snabbt leder till döden. Kräftpest av flodkräfttyp dödar inte nödvändigtvis alla smittade flodkräftor, utan ofta blir sjukdomsbärare kvar i vattendraget. Det är möjligt att återställa ett flodkräftbestånd, men det förutsätter att en sådan dold kräftpestsmitta utesluts genom undersökningar.
Livsmedelsverkets kräftsjukdomsdiagnostik har utvecklats för att identifiera både kräftdöd orsakad av kräftpest och bärare av sjukdomen. Det är bra att identifiera förekomst av kräftpest i både manifest och latent form i vattendrag för att förhindra att den sprids.
Prover viktiga för kräftpestundersökning
Livsmedelsverket undersöker avgiftsfritt alla sjukdomsprov från vilda kräftor. Kräftsjukdomsundersökningarna görs vid Livsmedelsverkets verksamhetsställe i Kuopio. Antalet undersökta kräftor har under de senaste två åren varit litet och därför har man endast i liten utsträckning fått bekräftade uppgifter om förekomsten av kräftpest. År 2022 konstaterades kräftpest hos flodkräfta endast en gång i samband med sumpningsprov; då var det fråga om pest av flodkräfttyp. År 2023 konstaterades inte kräftpest alls hos flodkräfta, inte heller i början av 2024. Vissa anmälningar om att kräftor försvunnit har inkommit, och tidigare hade man eventuellt sett enstaka döda kräftor, vilka dock inte skickats för undersökning. Kräftpest kunde således inte bekräftas. Även döda kräftor kan numera undersökas och det är skäl att genast plocka upp sådana och förvara till exempel i frysen för att förhindra förskämning.
Den svampliknande parasiten Aphanomyces astaci, som orsakar kräftpest, lever i kräftans skal. Hos kräftor som bär på sjukdomen förekommer ofta bruna, pigmenterade områden på skalet, eller så kan de sakna extremiteter. Förändringarna kan dock också ha orsakats av en annan skada, så laboratorieundersökning är nödvändig för att utreda orsaken. Med nuvarande DNA-analysmetoder kan man konstatera också bara en liten kvantitet kräftpest direkt i kräftans skal. Ofta är det också möjligt att bekräfta typen av kräftpest. Vid sjukdom som utvecklas snabbt hinner det inte ske några förändringar i skalet, utan kräftan dör redan före det. Beteendeförändringar orsakade av kräftpest kan vara att kräftan rör sig dagtid, skrapar skalet rikligt eller får förlamningssymtom. Kräftor som uppvisar sådana symtom är redan nära döden, så det är skäl att fånga in dem och kontakta Livsmedelsverket om att skicka in dem som prov.
Om man vill återställa ett flodkräftbestånd efter en kräftpestepidemi måste man genom undersökningar bekräfta att alla kräftor och kräftpesten har försvunnit från vattendraget. Detta kräver i allmänhet långvariga sumpningsprov. Vidare måste man säkerställa att de kräftor som utplanteras är pestfria. Undersökningar i anslutning till utplanteringar är avgiftsbelagda. Vid planeringen av sumpningsprov är det skäl att kontakta Livsmedelsverket redan i ett tidigt skede.
För att förebygga att kräftpesten sprids krävs noggrannhet av dem som använder vattendragen
Kräftpesten kan överföras med en kräfta som bär på kräftpest eller som sporer som simmar fritt i vattnet. Alla redskap som förflyttas fuktiga från ett vattendrag till ett annat kan överföra smittan, även fiske- och vattensportredskap. Att fullständigt torka eller desinficera utrustningen vid förflyttning från ett vattendrag till ett annat är alltså nödvändigt för alla som rör sig i vattennaturen. Det är förbjudet att utan tillstånd förflytta såväl flod- som signalkräftor och att ens tillfälligt sumpa dem någon annanstans än i deras fångstvatten. Särskilt skadligt är det om signalkräftor rymmer till flodkräftvatten, eftersom signalkräftan, som klassificerats som invasiv främmande art, utgör en naturlig bärare av kräftpest och förhindrar flodkräftbeståndets återhämtning för gott.
Mer information
Ledande forskare Satu Viljamaa-Dirks, tfn 044 720 1469
Specialforskare Sirpa Heinikainen, tfn 044 720 1780
Sektionschef Tiina Korkea-aho, tfn 040 489 3380
Läs mer