Det finns väl inget bättre än god mat! I synnerhet när vi kan lita på att den aptitliga måltiden framför oss och alla dess råvaror är säkra, att vi vet deras ursprung och kan lita på kvaliteten. Det finns en hel del information att få om matens beståndsdelar och mängd om man synar förpackningspåskrifterna. Varifrån kommer all denna information? För att uppmärksamma Världsmetrologidagen vill vi myndigheter som jobbar med livsmedlens säkerhet och deras överensstämmelse med kraven berätta mer om ämnet.
Ansvaret för att livsmedlen är säkra och överensstämmer med kraven ligger förstås alltid på det företag som ansvarar för deras tillverkning och försäljning. Men i bakgrunden jobbar vi myndigheter på många olika sätt för att säkra hela livsmedelskedjan och se till att det finns tillförlitlig information att tillgå om livsmedlen.
För att utföra vårt uppdrag behövs en hel del mätningar, ända från åkern fram till mattallriken. För att livsmedlen ska vara säkra och informationen om dem tillförlitlig, ska också de mätningar som görs för dessa ändamål vara högklassiga.
På Världsmetrologidagen den 20 maj 2023 firar också vi som jobbar vid myndigheterna att hela världens livsmedelskedja fungerar – för mätningar är det som bygger upp livsmedlens säkerhet och hela livsmedelssystemets tillförlitlighet.
Hur garanteras då livsmedelsystemets tillförlitlighet?
I Finland är det många ämbetsverk som arbetar med säkerheten och överensstämmelsen hos livsmedel. Tillsammans skapar vi förutsättningar för tillförlitliga undersökningar och handel.
Säkerheten hos livsmedelskedjan i Finland säkras av Livsmedelverkets laboratorium. Vid Livsmedelsverket handläggs prover vid varje punkt i livsmedelskedjan, från lantbrukets produktionsinsatser – såsom gödsel, frön, växtskyddsmedel och foder – till de animaliska och vegetabiliska råvarorna och vidare till livsmedlen. I proverna undersöks t.ex. näringsmässiga faktorer, kvalitet, säkerhet, äkthet och geografiskt ursprung.
Tullen undersöker säkerheten och överenstämmelsen hos livsmedel som införs till Finland. I Tullaboratoriet undersöks t.ex. halterna av växtskyddsmedel i grönsaker och deras mikrobiologiska kvalitet, halterna av mögeltoxiner i spannmål, olivoljors äkthet och säkerheten hos material som kommer i kontakt med livsmedel.
Säkerheten hos livsmedel säkras också av Strålsäkerhetscentralen (STUK), som övervakar radioaktiviteten i dem. Genom sin livsmedeltillsyn säkerställer STUK att produkterna är säkra att använda vad gäller strålning. Övervakningen av radioaktiviteten i livsmedel och vatten är en del av övervakningen av strålningen i miljön.
Miljöns tillstånd har en stor inverkan på livsmedelskedjan. Till exempel undersöker Finlands miljöcentral i sina uppföljningsprogram förekomsten av olika ämnen och miljögifter, bland annat kvicksilver- och PFAS-halterna i fiskar.
Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) övervakar att de som förpackar livsmedel använder mätinstrument som uppfyller kraven då de kontrollerar mängdinnehållet i förpackningarna. Tukes övervakar även förhandskontrollen och -godkännandet av växtskyddsmedel samt de växtskyddsmedel som kommit ut på marknaden. Tillsammans med regionsförvaltningsverken ser Tukes till att produkterna som säljs i butikerna vägs med verifierade vågar. Energin och vattnet som förbrukats vid tillverkningen av maten ska också mätas med instrument som uppfyller kraven.
Undersökningarnas tillförlitlighet säkerställs på olika sätt
Tillförlitligheten hos metoderna och mätinstrumenten som används för att säkra livsmedelssäkerheten säkerställs genom spårbarhet och kalibrering. I laboratorierna används certifierade referensämnen för kalibrering av analysutrustningen och för att säkerställa att haltbestämningarna är korrekta. För att stärka resultatens tillförlitlighet deltar man i jämförande mätningar mellan laboratorierna för att försäkra att de får jämförbara resultat. Dessutom ger ackrediteringskontroller som görs av utomstående bedömare tillförlitlighet till hela laboratoriets verksamhet.
Världsmetrologidagen firas den 20 maj – men vad är metrologi för något?
Metrologin, dvs. läran om att mäta, och tillämpningen av den skapar en grund för mätningar som är tillförlitliga och tillräckligt exakta. Detta gäller också vid produktionen av och handeln med livsmedel, oavsett om det är fråga om matens äkthet, säkerhet, ursprung eller kvalitet – eller hur mycket en påse med potatis väger. Metrologin ger tillförlitlighet till de mätningar som behövs.
Som grund för metrologin är spårbarhet till gemensamt överenskomna måttenheter enligt SI-systemet, såsom till enheten kilogram (kg) och enheten för substansmängd (mol). Metoder för att åstadkomma detta är regelbundna kalibreringar, jämförande mätningar, användning av referensämnen och användning av vikter vid justering av vågar.
Världsmetrologidagen firas den 20 maj varje år. Den 20 maj år 1875 ingicks den s.k. meterkonventionen, som var startskottet för utvecklandet av ett internationellt harmoniserat mätningssystem. I år är temat för metrologidagen ”Mätningar som stöd för det globala livsmedelssystemet”. Världsmetrologidagen ordnas av BIPM, som upprätthåller det internationella måttenhetssystemet (SI), och av OIML, den internationella samarbetsorganisationen för lagstadgad metrologi.
Organisationer som varit med och skrivit denna artikel:
Livsmedelsverket
Finlands miljöcentral (SYKE)
Strålsäkerhetscentralen (STUK)
Tullen
Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes)
Teknologiska forskningscentralen VTT