Kvaliteten på spannmålsskörden 2023 försvagades av rödmögel och axgroning. Mycket av det DON-mögelgift som rödmögel producerar uppmättes i höstens spannmålsskörd.
Livsmedelsverkets växtanalytik och Naturresursinstitutet offentliggjorde den viktigaste informationen om den inhemska spannmålens odlingsarealer, spannmålsskörden och skördens kvalitet. Analysresultaten av kvalitets- och säkerhetsuppföljningen av spannmålsskörden offentliggjordes redan under hösten på Livsmedelsverkets webbplats på informationstjänsten för forskning och tillsyn (öppen information) och resultaten har nu kombinerats i form av Naturresursinstitutets slutliga skördestatistik. Den regionala informationen har presenterats för året 2023, informationen om mediankvaliteten för åren 2005–2023 och informationen om den ekologiska spannmålen för åren 2013–2023.
Tabell (excel 14.2.2024)
Hög proteinhalt i vårvetet
Av höstens vårveteskörd på 458 miljoner kilo hade 175 miljoner kilo eller 38 procent och 20 miljoner kilo eller 14 procent av höstveteskörden på 282 miljoner kilo en hektolitervikt på minst 78 kilo, ett falltal på 180 sekunder och en proteinhalt på 12,5 procent. Om proteinhalten sänks till 11,0 procent, uppfyller 38 procent av vårveteskörden och 56 procent av höstveteskörden kravet. För vårvete är falltalet oftast under 180 sekunder och för höstvete är proteinhalten under 11,0 procent, om det vidstående kvalitetsmålet inte uppfylls.
Det genomsnittliga falltalet för vårvete är 188 och för höstvete 318 sekunder. Höstvetets falltal är höga, i 94 procent av de undersökta höstveteproven är falltalet över 180. Motsvarande andel för vårvete är 46 procent. Den genomsnittliga proteinhalten i vårvete är hög (15,0 procent), men för höstvete ligger den under det genomsnittliga värdet under en längre tid då den genomsnittliga proteinhalten är 11,3 procent. Vårvetets genomsnittliga hektolitervikt är 78,7 kilo och höstvetets 81,0 kilo.
För 17 procent av vårveteproverna försämras kvaliteten också av den med snabbmetoden uppmätta halten av DON (deoxynivalenol) som överskrider gränsvärdet för livsmedelsändamål 1250 μg/kg.
Det genomsnittliga falltalet för råg är 142 sekunder och hektolitervikten 77,2 kilo. Av rågskörden på 90 miljoner kilo har 51 procent en hektolitervikt på över 71 kilo och ett falltal på över 120 kilo.
Havreskörden: DON-mögeltoxiner förekommer
Av havreskörden har 81 procent, eller 813 miljoner kilo, en hektolitervikt på minst 52 kilo. 10 procent eller 97 miljoner kilo av skörden uppfyller det allmänna hektoliterviktkravet på 58 kilo för livsmedelshavre. Nästan en tredjedel av havreskörden har en hektolitervikt på minst 54 kilo och högst 7 procent utgörs av små korn.
Havrens genomsnittliga hektolitervikt är 54,4 kilo, vilket är cirka ett kilo lägre än medelvärdet under en längre period. Kornstorleken på havre är bättre än medeltalet under än längre period, då andelen små korn i genomsnitt är 6,0 procent. Havrens genomsnittliga proteinhalt är 12,9 procent. Medianen för skördeuppskattningen för havre är 3 200 kilo per hektar i proverna, medan motsvarande uppskattning förra året var 3 900 kilo per hektar.
I havreskörden förekommer DON-mögeltoxiner, vilket försämrar skördens kvalitet. Nästan en femtedel av de undersökta proverna överskrider EU-lagstiftningens DON-gränsvärde för livsmedelshavre (1750 μg/kg) mätt med snabbanalys. När tröskningen framskridit har de genomsnittliga DON-halterna ökat och regional variation förekommer. Enligt de undersökta proverna är risken störst i Satakunta, Österbotten, Birkaland, Mellersta Finland, Norra Savolax och Norra Karelen att gränsvärdet för livsmedelsändamål överskrids.
I höst har man också uppmätt mycket höga DON-resultat i havreprover, varvid halten överskrider det rekommenderade värdet för foderanvändning (8000 μg/kg). Det är viktigt att husdjursgårdarna känner till mögeltoxinhalten i havren innan den används som foder. Mögeltoxinanalyser av spannmål utförs av kommersiella laboratorier samt industrin och spannmålshandeln.
Låg hektolitervikt på korn
46 procent av foderkornsskörden, 402 miljoner kilo, har en hektolitervikt på minst 64 kilo, vilket är mer än hälften mindre än 2022. Den genomsnittliga hektolitervikten är 62,8 kilo. Kornets hektolitervikt har sjunkit med nästan tre kilo sedan 2022. Den genomsnittliga proteinhalten i foderkorn är 12,7 procent och stärkelsehalten 59,5 procent. Kornets kornstorlek är mindre än 2022.
Den genomsnittliga proteinhalten i maltkorn är 12,1 procent och sorteringsresultatet är 86,2 procent. 43 procent av maltkornsskörden, cirka 81 miljoner kilo, uppfyller maltindustrins krav på proteinhalt och sorteringsgrad, men andelen kommer att preciseras i den slutliga statistiken. I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning fastställs inte maltkornets grobarhet.
Bakgrund
Taulukossa on myös luomuviljan keskilaatutiedot. Laatutavoitteet ovat tilastossa vuosittain vakioitu ja ne on johdettu keskimääräisistä peruslaadun tavoitteista.
Uppgifterna om spannmålsskördens kvalitet och kvantitet har sammanställts genom att samla skördeuppgifterna som Luke samlat in och resultaten från Livsmedelsverkets kvalitets- och säkerhetsuppföljning av spannmålsskörden. Kvalitets- och säkerhetsuppföljningen är en urvalsundersökning där olika gårdar i hela Finland är representerade. I juli skickades en begäran om prov till cirka 1 300 jordbrukare. Av tabellen framgår också uppgifter om den ekologiska spannmålens genomsnittliga kvalitet. Kvalitetsmålen är i statistiken årligen standardiserade och de har härletts ur de genomsnittliga målen för den grundläggande kvaliteten.
Mer information:
Mer information om spannmålens kvalitet till exempel för olika sorter på Livsmedelsverkets webbplats på informationstjänsten för forskning och tillsyn (öppen information)
Livsmedelsverkets undersökningar om växter: https://www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/undersokningar-om-vaxter/
Information om spannmålsskördens mängd på Lukes webbplats: Skördestatistik https://stat.luke.fi/sv/skordestatistik