En lämplig fukthalt hos ärter gav utsädet en bättre hanteringstålighet och grobarhet. Förändringarna i ärternas grobarhet och fukthalt följdes upp med hjälp av baljprov ända fram till proven som tagits för certifiering av utsädet inom ett utvecklingsprojekt som Livsmedelsverket genomförde. Syftet var att utreda i vilket stadium av hanteringen utsädets grobarhet kan sjunka. Det är också skäl för dem som producerar utsäde, förpackar utsäde och använder eget utsäde hemma på gården att beakta larvskadornas inverkan på utsädets hanteringstålighet.
Hos ärtutsäde är grobarheten i genomsnitt lägre än hos utsäde av andra arter. Utsädet är på grund av sin uppbyggnad mottagligare för skador som sänker grobarheten. En högre grobarhet hos utsädet skulle garantera att utsädet räcker till alla som behöver det och i utsädesproduktionskedjan skulle också uppstå färre förluster ju bättre grobarheten kunde bibehållas.
För uppföljningen av grobarheten och fukthalten togs baljprov av växtbeståndet före tröskningen, utsädesprov efter tröskningen och torkningen och på flera ställen i utsädespackeriet före och efter sorteringen. Av det färdigt behandlade partiet togs ett prov för utsädescertifiering. Odlingarna som skulle följas upp var 14 till antalet. Minimikravet på grobarheten hos certifierat ärtutsäde är 80 % och utsädets fukthalt får vara högst 17 %.
Förflyttning av torrt utsäde utsätter det för skador
Låg fukthalt och därmed försämrad hanteringstålighet hos utsädet verkade utgöra kritiska faktorer som sänkte ärtutsädets grobarhet såväl på gårdarna som i packerierna. Packerierna har skäl att i sina instruktioner till utsädesproducenterna fästa uppmärksamhet vid skördens fukthalt vid tröskning och den eftersträvade fukthalten efter torkning. Utgående från de analyserade proven ökade risken för mekaniska skador på utsädet och en sänkt grobarhet hos utsädet då fukthalten vid tröskning understeg 15 % eller översteg 23-24 % eller då utsädet torkades till en fukthalt under 14 %. Hos ärter är en fukthalt på 15 % vid tröskning låg. Det är möjligt att utsädet tål tröskning vid en lägre fukthalt, om utsädet är fritt från till exempel skador orsakade av ärtvecklarens larver.
Ärter ska förflyttas varsamt och all onödig förflyttning ska undvikas särskilt om utsädet är för torrt. Andra skador på utsädet, såsom skador orsakade av insekter, kan utsätta utsädet för extra skador under iståndsättningen och det visar sig i form av en ytterligare försämrad grobarhet.
I ett packeri observerades att en viss typ av automatisk provtagare sänkte provets grobarhet i jämförelse med ett prov som togs för hand med en provtagningsborr. Också i detta fall kan det hända att en låg fukthalt hos utsädet eller skador på utsädet orsakade av larver ökat mottagligheten för skador. Packerierna har informerats om saken.
Arbetet utgjorde en del av klimatåtgärdshelheten Fånga kolet
Man vill öka odlingen av proteinväxter och användningen av närproducerat protein som såväl livsmedel som foder, eftersom man vill höja självförsörjningen i fråga om protein. Grunden för odlingen av proteinväxter är en lyckad utsädesproduktion och en hög kvalitet hos det producerade utsädet.
Ett projekt som gällde hur hanteringen på utsädesproduktionsgårdar och i utsädespackerier påverkar ärters grobarhet genomfördes av Livsmedelsverkets utsädeslaboratoriesektion och utsädesenhet i samarbete med utsädesodlarna och packerierna under växtperioden och hösten 2021. Sorterna som skulle följas upp var sju och åtminstone ett skifte av var och en av dem togs med i projektet. Utsädesodlingarna låg i Egentliga Finland, Satakunta och Centrala Tavastland. I projektet deltog sju packerier.
Projektet utgjorde en del av markanvändningssektorns klimatåtgärdshelhet Fånga kolet som jord- och skogsbruksministeriet våren 2020 körde i gång.
Mer information:
Jaana Laurila, tfn +358 295 204 590, jaana.laurila@ruokavirasto.fi
Anu Laakso, tfn +358 295 204 527, anu.laakso@ruokavirasto.fi