Av den slutliga statistiken framgår svårigheterna under växtperioden 2021 av såväl spannmålsskördens kvalitet som dess mängd. Till följd av torkan under växtperioden 2021 blev skörden särskilt för vårsädens del mindre och kärnorna små och lätta. DON-mykotoxinhalterna var till all lycka låga hos såväl vetet som havren.
Livsmedelsverkets växtanalytik och Naturresursinstitutet offentliggjorde den viktigaste informationen om den inhemska spannmålens odlingsarealer, spannmålsskörden och skördens kvalitet. Den regionala informationen har presenterats för året 2021, informationen om mediankvaliteten för åren 2005 – 2021 och informationen om den ekologiska spannmålen för åren 2013 – 2021. Analysresultaten av kvalitets- och säkerhetsuppföljningen av spannmålsskörden offentliggjordes redan under hösten på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information och resultaten har nu kombinerats i form av Naturresursinstitutets slutliga skördestatistik.
Brödsädens kvalitet var hög
År 2021 uppgick veteskörden till sammanlagt 677,7 miljoner kilo, en av de mista under det årtiondet. Av den skörden var 42 procent av vårvetet (147 miljoner kilo) och 22 procent av höstvetet (58 miljoner kilo) av hög kvalitet och uppfyllde således de grundläggande kvalitetsmålen för brödvete. Som grundläggande mål för kvaliteten använde statistiken en hektolitervikt på 78 kilo, en proteinhalt på 12,5 procent och ett falltal på 180 sekunder. Hos vårvete sänktes kvaliteten år 2021 på samma sätt som hos annan vårsäd av att hektolitervikten var låg och också av att falltalet sjönk för de sista tröskningarnas del. Hos höstvetet var proteinhalten lägre än kvalitetsmålet.
Kvalitetsmålen varierar såväl enligt skördeåret som enligt användarens behov så vete som stannat under de i statistiken använda kvalitetsmålen används också som brödvete. Vetets kvalitet bedömdes också med en lägre proteinhalt på 11 procent (falltalet 180, hektolitervikten 78 kilo) varvid målen uppfylldes hos vårvetet för 55 procent och hos höstvetet för 63 procent av skörden (sammanlagt 395 miljoner kilo).
Vårvetets genomsnittliga hektolitervikt var 78,9 kilo och höstvetets 80,1 kilo. De analyserade provens genomsnittliga proteinhalt var 13,7 procent hos vårvetet och 11,5 procent hos höstvetet. Höstvetets genomsnittliga falltal var 403 och vårvetets 242 sekunder. Falltalen stannade under 180 sekunder i inemot en tredjedel av de analyserade vårveteproven.
För olika sädesslag har i EU-lagstiftningen fastställts gränsvärden för mykotoxinet DON (deoxynivalenol) som svampar av släktet Fusarium bildar. Gränsvärdet som i EU-lagstiftningen fastställts för livsmedelsvete är 1250 mikrogram/kilo och det överskreds endast i 3 procent av de analyserade vårveteproven.
Rågskörden uppgick till 66,8 miljoner kilo. Av rågskörden hade 94 procent en hektolitervikt på över 71 kilo och ett falltal på över 120. Rågens genomsnittliga falltal är 251 sekunder och hektolitervikten 77,2 kilo.
Storleken på havrens kärnor led av den torra växtperioden
Havrens genomsnittliga hektolitervikt 53,0 kilo var över två kilo lägre än år 2020. Den genomsnittliga halten små kärnor hos havren var den högsta under en tio år lång uppföljningsperiod. Mängden små korn var hos havren 10,8 procent, då motsvarande tal året innan var 7,0 procent. Av havreskörden på 790 miljoner kilo uppfyllde 71 procent dvs. 558 miljoner kilo målet för hektolitervikten, något som med mängden mätt är inemot hälften mindre än år 2020. På samma vis som för vetet användes i statistiken standardiserade kvalitetsmål som varierar allt enligt användaren. En fjärdedel av havreskörden var till exempel god, om målen som användes var en hektolitervikt på minst 54 kilo och andelen små kärnor fick vara högst 7 procent.
Gränsvärdet för mykotoxinet DOM i havre som används som livsmedel är 1750 mikrogram/kilo. DON-mykotoxinhalterna i de analyserade havreproven var låga och inte ett enda av de analyserade proven överskred denna gräns.
Kornets hektolitervikt var låg
Under växtperioden 2021 var kornets hektolitervikt låg liksom också hos annan vårsäd under förra året (medelvärdet 63,1 kilo). Av foderkornskörden på 870 miljoner kilo hade 62 procent dvs. 544 miljoner kilo en hektolitervikt på minst 64 kilo. Hos kornet var storleken på kärnorna mindre än år 2020. Foderkornets genomsnittliga proteinhalt var 13,0 procent och av kornskörden erhölls således numeriskt sammanlagt 11,3 miljarder kilo protein.
Maltkornets genomsnittliga proteinhalt är 12,9 och sorteringsgraden 89,0 procent. Av de krav som maltindustrin ställer på maltkorn uppfyllde 18 procent dvs. cirka 29 miljoner kilo av maltkornskörden i den slutliga statistiken kraven på proteinhalten (<11,5 procent) och sorteringsgraden (>85 procent). Kvaliteten försämras av att proteinhalten är för hög för användning som malt. Resultatet är något bättre än i den tidigare presenterade prognosen över skördestatistiken och också för maltkornets del besluter användaren vilken kvalitet som kan användas. I Livsmedelsverkets kvalitetsuppföljning bestäms inte maltkornets grobarhet.
Bakgrund
I den nu offentliggjorda skördestatistiken har Naturresursinstitutets skördestatistik kombinerats med resultaten av Livsmedelsverkets växtanalytiks uppföljning av spannmålsskördens kvalitet. Utöver skördens mängd kan man se vilken del av skörden som var god. Resultaten av analysen av spannmålens kvalitet har redan under hösten offentliggjorts på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information. Öppen information offentliggjorde resultaten dagligen allt efter som analyser blev färdiga.
Uppföljningen av kvaliteten är en sampelundersökning, där en begäran om prov sänts till 1500 odlare. Samplet representerar hela landet och lantgårdar av olika storlek. Odlingsarealerna och skördens mängd och kvalitet har sammanförts i tabellen intill. Informationen för året 2021 har också presenterats regionvis. Av tabellen framgår också uppgifter om den ekologiska spannmålens genomsnittliga kvalitet. Kvaliteten bedömdes så, att kvalitetsmålen för olika sädesslag har beaktats (såsom hektolitervikten, proteinhalten och för brödsädens del falltalet). Kvalitetsmålen är i statistiken årligen standardiserade och de har härletts ur de genomsnittliga målen för den grundläggande kvaliteten. I praktiken kan kvalitetsmålen variera såväl för olika skördeår som enligt användarnas behov.
Mer information:
Mer information om spannmålens kvalitet till exempel för olika sorter på Livsmedelsverkets webbplats Öppen information https://avointieto.ruokavirasto.fi/#/kasvi/viljasadon-laatu
Livsmedelsverkets undersökningar om växter: https://www.ruokavirasto.fi/sv/laboratorietjanster/undersokningar-om-vaxter/
Information om spannmålsskördens mängd på Lukes webbplats: Skördestatistik https://stat.luke.fi/sv/skordestatistik