Kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna vid import av livsmedel av animaliskt ursprung från den inre marknaden - Anvisning för tillsynsmyndigheter och företagare

Anvisning 2529/04.02.00.01/2021/3, träder i kraft 11.9.2024

1 Inledning

Kommissionen har beviljat Finland särskilda salmonellagarantier, eftersom förekomsten av salmonella hos produktionsdjur och i livsmedel i Finland är mycket låg och eftersom ett nationellt program för kontroll av salmonella som godkänts av Europeiska kommissionen genomförs i Finland. På grund av de särskilda garantierna ska livsmedel som omfattas av de särskilda garantierna och som sänds till Finland för kommersiella ändamål vara salmonellafria innan de sänds till Finland. De särskilda garantierna omfattar import av färskt kött, även malet kött, av nötkreatur, svin och fjäderfä. De särskilda garantierna omfattar även importerade färska ägg.

Tillsynen över handeln på den inre marknaden inriktas på livsmedel av animaliskt ursprung som omfattas av kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna, när dessa importeras till Finland från de övriga länderna på den inre marknaden. Tillsynen över uppfyllandet av kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna genomförs riskbaserat. Egenkontrollen av att kraven enligt de särskilda garantierna uppfylls ingår i Oiva-inspektionerna och vid inriktningen av inspektionerna tillämpas Livsmedelsverkets anvisning 10503 om riskklassificering. I egenkontrollen av kraven enligt de särskilda garantierna ingår granskning av dokument enligt förordning (EG) nr 1688/2005 och provtagning med tanke på eventuell upptäckt av salmonella.

Tillsynen får inte begränsa EU:s allmänna princip om fri rörlighet för varor och tjänster, vilket innebär bland annat att varor får transporteras inom handeln på den inre marknaden utan avgifter, mängdbegränsningar eller motsvarande åtgärder samt att det ska vara möjligt att utan begränsningar exportera en produkt till marknaden i en annan medlemsstat, om denna produkt redan lagligt släppts ut på marknaden i en medlemsstat.

Den fria rörligheten kan ändå begränsas med ytterligare nationella krav som har anmälts till EU-kommissionen eller fastställts i EU:s lagstiftning Ett sådant ytterligare krav är till exempel de särskilda salmonellagarantierna enligt kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 (för kött, även malet kött, av nötkreatur, svin och fjäderfä samt ägg), som ska uppmärksammas speciellt i samband med tillsynen. I förordning (EG) nr 853/2004 föreskrivs om de särskilda salmonellagarantierna och i förordning (EG) nr 1688/2005 föreskrivs om tillämpningen av kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna.

En myndighets verksamhet ska bygga på en befogenhet som föreskrivs i lag, och lagen ska noggrant följas i myndighetens verksamhet. Myndighetsanvisningar är till sin rättsliga natur inte bindande för andra myndigheter eller företagare. Frågor som gäller tillämpningen av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol. Den centrala lagstiftningen, som denna anvisning som är avsedd för myndigheter och företagare grundar sig på, finns på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/import-och-export/eu-lander-norge-och-schweiz/livsmedel/lagstiftning/. Denna anvisning innehåller dessutom Livsmedelsverkets synpunkter på hur lagstiftningen bör tillämpas.

2 Lagstiftning

Lagstiftning som hänför sig till produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna:

  • Livsmedelslagen 297/2021
    • Jord- och skogsbruksministeriets förordning 1258/2011 om livsmedelshygien
  • Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung
  • Kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 gällande särskilda salmonellagarantier för sändningar till Finland och Sverige av vissa köttsorter och ägg
  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1223/2011 om ändring av förordning (EG) nr 1688/2005 vad gäller såväl provtagning av flockar från vilka ägg härrör som den mikrobiologiska undersökningen av sådana prover och prover av visst kött avsett för Finland och Sverige
  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 427/2012 om utvidgning av de särskilda garantierna beträffande salmonella enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 till ägg avsedda för Danmark
  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/307 om utvidgning av de särskilda garantierna beträffande Salmonella spp. i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 till att omfatta kött från slaktkycklingar (Gallus gallus) avsett för Danmark
  • Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 1/19/KOL om utvidgning av de särskilda garantierna beträffande Salmonella som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 till kött och ägg från tamhöns (Gallus gallus) och kött från kalkoner avsedda för Island
    • Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet
  • Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 931/2011 av den 19 september 2011 om de spårbarhetskrav som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 för livsmedel av animaliskt ursprung.

3 Definitioner

Särskilda garantier

Med särskilda garantier avses de regler för salmonella som beskrivs i artikel 8 i förordning (EG) nr 853/2004 och kraven i förordning (EG) nr 1688/2005 om verkställighet av dem. De särskilda salmonellagarantierna omfattar

  • färskt kött från nötkreatur och svin, även malet kött, men inte köttberedningar och maskinurbenat kött (MSM),
  • färskt kött från fjäderfä: tamhöns, kalkoner, pärlhöns, ankor och gäss, även malet kött, men inte köttberedningar och maskinurbenat kött (MSM) samt
  • färska ägg.

Inälvor och blod

Inälvor och blod betraktas som kött. ((EG) nr 853/2004, bilaga I, punkt I)

Köttberedning

Med köttberedningar avses enligt punkt 1.15 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung färskt kött, inklusive finfördelat kött, till vilket livsmedel, smakämnen eller andra tillsatser har tillförts eller vilket har genomgått processer som inte är tillräckliga för att ändra köttets muskelfiberstruktur och som sålunda inte tar bort de egenskaper som är karakteristiska för färskt kött. Med avseende på salthalten betraktas kött som en köttberedning om produktens salthalt är 1 procent eller mer.

Maskinurbenat kött

Med maskinurbenat kött (MSM) avses enligt punkt 1.14 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung en produkt som framställs genom att kött avlägsnas från köttben efter urbening eller från slaktkroppar av fjäderfä med mekaniska metoder som medför att muskelfiberstrukturen försvinner eller förändras.

Sändning

Med en sändning avses livsmedel som sänds med samma fraktsedel. Sändningen kan innehålla ett livsmedelsparti eller flera partier av samma eller olika typer av livsmedel, och kan bestå till exempel av en fordonslast eller en lastpall med produkter. Sändningen kan komma från en anläggning eller någon annan livsmedelslokal (till exempel en partiaffär).

Parti

Med livsmedelsparti avses ett antal försäljningsenheter av ett livsmedel som har tillverkats, beretts eller förpackats under praktiskt taget samma förhållanden. (Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna 834/2014, 3 §, punkt 4)

Kontrollmärke

Ett kontrollmärke avser ett ovalt märke som stämplas på slaktkropparna, av vilket framgår tillverkningslandets namn eller en förkortning av detta, anläggningens godkännandenummer och förkortningen EG. ((EU) 2019/627, bilaga II)

Identifieringsmärke

Ett identifieringsmärke är ett på livsmedel av animaliskt ursprung, deras emballage och förpackningar till sådana anbringat ovalt märke, som innehåller tillverkningslandets namn eller en förkortning av detta, anläggningens godkännandenummer och förkortningen EG. ((EG) nr 853/2004 i artiklarna 5 och 6 och i avsnitt I i bilaga II)

Importör

Med importör avses i denna anvisning den företagare som först tar emot eller förmedlar livsmedel av animaliskt ursprung inom handel på den inre marknaden.

4 Import från den inre marknaden som omfattas av kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna

Kraven i kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005 gäller all kommersiell verksamhet där produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna importeras till Finland från den inre marknaden. Nedan beskrivs när det är fråga om import från den inre marknaden, vilket innebär att företagaren är importör och att kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna ska beaktas:

  • Företagaren importerar produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna från den inre marknaden.
  • Företagaren importerar produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna från den inre marknaden och lagrar dem i antingen en egen eller en hyrd lokal.
  • Företagaren importerar (förmedlar) produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna från den inre marknaden direkt till kunder, men lagrar inte dessa livsmedel i en egen eller en hyrd lokal.
  • Företagaren beställer produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna från den inre marknaden via distansförsäljning.
  • Produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna, som importeras från den inre marknaden och som säljs för proviantering till fartyg som trafikerar under finsk flagg.
  • Finländska företagare som importerar produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna från den inre marknaden till Finland och som har en mobil livsmedelslokal eller verksamhet som är säsongsbetonad.
  • Utländska företagare som importerar produkter som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna från den inre marknaden till Finland och som har en mobil livsmedelslokal eller importverksamhet i Finland som är säsongsbetonad.

4.1 Produkter som importeras från den inre marknaden och som inte omfattas av kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna

Förordningen (EG) nr 1688/2005 gäller inte följande livsmedel och de behöver inte åtföljas av handelsdokument/intyg över handel inom gemenskapen eller intyg över salmonellaundersökning:

  • kött från andra djurarter än nötkreatur, svin och fjäderfä (höna, kalkon, pärlhöna, anka och gås) samt malet kött som tillverkats av dessa
  • mekaniskt urbenat kött (MSM = Mechanically Separated Meat)
  • köttberedningar eller köttprodukter som tillverkats av kött från vilken som helst djurart
  • äggprodukter
  • andra fågelägg än hönsägg.

4.2 Undantag från kraven på dokumentation

En sändning behöver inte åtföljas av ett handelsdokument, ett intyg över handel inom gemenskapen ((EG) nr 1688/2005, bilaga IV och V) eller ett intyg över salmonellaundersökning i följande exempelfall:

  • Om livsmedlet kommer från ett land på den inre marknaden där livsmedlet i fråga är underkastat ett program som godkänts av kommissionen och motsvarar programmet för kontroll av salmonella i Finland: Livsmedlet kan antingen härstamma från ett land som genomför ifrågavarande program för kontroll av salmonella eller livsmedlet kan ha tagits emot i ett sådant land, varefter hela sändningen eller en del av den levereras till Finland.

Livsmedel som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna:

    • kött och malet kött från nötkreatur och svin: Norge, Sverige
    • kött och malet kött från fjäderfä (höna, kalkon, pärlhöna, anka och gås; även broilerkött): Norge, Sverige
    • kött och malet kött från broiler/höna (Gallus gallus): Danmark, Island
    • kött och malet kött från kalkon : Island
    • hönsägg: Norge, Sverige, Danmark, Island.
  • Om produktens ursprungsland har beviljats särskilda salmonellagarantier för produkten i fråga, men produkten transporteras till Finland via ett land som inte har beviljats särskilda salmonellagarantier (till exempel via Estland).

Om produkten bearbetas eller förpackas på nytt i ovan nämnda land på så sätt att produktens hälso- eller identifieringsmärke ändras, ska kraven på dokumentation i förordning (EG) nr 1688/2005 uppfyllas för att produkten ska kunna levereras till Finland.

  • Om produkten har sitt ursprung i Finland och lagras i ett land som inte har beviljats särskilda salmonellagarantier (till exempel i Estland) och produkten inte bearbetas i ovan nämnda land (identifieringsmärket/hälsomärket ändras inte). Produkten sänds tillbaka till Finland efter lagringen.    

5 Krav på dokumentation om kött enligt förordning (EG) nr 1688/2005

Sändningar med färskt kött från nötkreatur, svin och fjäderfä (höna, kalkon, pärlhöna, anka och gås) eller malet kött av dessa ska åtföljas av ett sådant handelsdokument som förutsätts i förordning (EG) nr 1688/2005 om särskilda garantier och ett intyg över laboratorieundersökning (salmonella). Handelsdokumentet ska överensstämma med förlagan i bilaga IV till förordningen om särskilda garantier eller vara ett annat dokument som innehåller motsvarande uppgifter. Man bör observera att enligt definitionen i punkt 1 i bilaga I till förordningen (EG) nr 853/2004 anses inälvor och blod vara kött och således omfattas dessa produkter av de särskilda salmonellagarantierna. Handelsdokumentet undertecknas av avsändaren. De ovan nämnda dokumenten som krävs enligt förordningen ska kunna sammankopplas med varandra och med livsmedlet i fråga.

Även dokument som sänts elektroniskt till företagaren kan godkännas under förutsättning att företagaren inte använder köttet eller vidarebefordrar köttsändningen förrän dokumenten anlänt och kontrollerats.

Salmonellaprover på kött som sänds till Finland och som omfattas av förordningen om särskilda garantier ska tas vid en anläggning eller en livsmedelslokal (t.ex. partihandel). Resultatet av salmonellaanalysen ska vara negativ. Varje sändning till Finland ska omfattas av provtagningen.

Om den första mottagaren efter EU:s gränskontroll finns i Finland (enligt CVED-dokumentet) räknas sändningen inte som en leverans på den inre marknaden utan som en leverans som importeras från tredje land, oavsett i vilket land gränskontrollen görs.

Exempel: Kött sänds från Brasilien till Finland. Sändningen genomgår en veterinärmedicinsk gränskontroll i Rotterdam i Nederländerna och den första mottagaren efter gränskontrollen är ett företag i Finland. Den här typen av import är inte handel på den inre marknaden, om hela sändningen levereras till Finland efter gränskontrollen.

Om sändningen delas upp efter EU:s gränskontroll och endast en del av den sänds till Finland är det fråga om handel på den inre marknaden.

Exempel: Om sändningen delas upp i Rotterdam, betraktas leveranserna som handel på den inre marknaden varje delleverans ska ha separata handelsdokument enligt förordningen om särskilda garantier. Sändningar till Finland ska undersökas för salmonella vid den avsändande anläggningen eller livsmedelslokalen (till exempel en partiaffär) i Europa.

De dokument som de särskilda garantierna kräver (handelsdokument och salmonellaintyg) ska vara utfärdade i samma EU-medlemsstat.

Exempel: Om hela sändningen levereras ouppdelad från Österrike via Tyskland till Finland på så sätt att den endast lagras i Tyskland (ingen bearbetning) kan handelsdokumentet utfärdas och salmonellaundersökningen göras i antingen Österrike eller Tyskland. Om sändningen delas upp i mindre delar i Tyskland och endast en del sänds till Finland, ska salmonellaundersökningen göras och handelsdokumentet utfärdas i Tyskland. Dessa ska gälla specifikt den del av sändningen som levereras till Finland.

5.1 Kött för upphettning

Kött för upphettning får hanteras endast vid en anläggning för köttprodukter och köttet ska hettas upp (pastöriseras, steriliseras) eller behandlas med en metod som har motsvarande verkan. Köttsändningar som importeras för tillverkning av produkter som ska hettas upp ska åtföljas av ett handelsdokument (kött från nötkreatur och svin) enligt förordning (EG) nr 1688/2005, med en anteckning i punkt 6 i dokumentet om att köttet ska hettas upp. Förpackningarna i sändningen behöver inte förses med en märkning som visar användningsändamålet, men om sändningen eller en del av den vidarebefordras från den mottagande anläggningen till en annan anläggning ska produktens emballage eller exempelvis lastpallen förses med en märkning som visar att köttet är avsett för upphettning.

Kött från nötkreatur eller svin som är avsett att hettas upp behöver inte ha undersökts för salmonella vid den avsändande anläggningen eller exempelvis i en partiaffär.

Obs! Färskt kött, även färskt malet kött, av fjäderfä (höna, kalkon, pärlhöna, anka och gås) får inte tas emot för att hettas upp vid en anläggning utan salmonellaintyg, utan för kött av fjäderfä krävs alltid ett salmonellaintyg.

Även inom egenkontrollen ska företagaren se till att kött som är avsett för upphettning förvaras separat från övriga livsmedel.

Om företagaren har undersökt kött från nötkreatur eller svin som levereras till en anläggning för upphettning (utan salmonellaintyg) och salmonella upptäcks i köttet, kan köttet genomgå en upphettningsbehandling.

Obs! Om salmonella upptäcks i kött som åtföljts av ett salmonellaintyg i samband provtagning inom myndighetstillsynen eller egenkontrollen, får köttet inte genomgå upphettning vid anläggningen.

6 Krav på dokumentation om ägg enligt förordning (EG) nr 1688/2005

Sändningar av färska ägg till Finland ska åtföljas av ett TRACES-hälsointyg för handel inom gemenskapen ((EG) nr 1688/2005, bilaga V, del I och del II).

TRACES-intyget ska kunna sammankopplas med en sändning av ägg. Sändningen ska åtföljas av ett TRACES-intyg som skrivits ut från TRACES-systemet. TRACES-intyget godkänns av en myndighet i ursprungslandet. Äggen ska härröra från flockar som har undersökts för salmonella och resultatet ska vara negativt (bilaga V, del II).

6.1 Ägg för upphettning

Färska ägg som importeras till en anläggning för tillverkning av produkter som ska hettas upp ska åtföljas av ett intyg för handel inom gemenskapen enligt förordning (EG) nr 1688/2005 (bilaga V, del I och II). Om äggen kommer att användas i en process som garanterar eliminering av salmonella, har det inte varit nödvändigt att undersöka de flockar från vilka äggen härrör. I TRACES-intyget ska det finnas en anteckning om att äggen bör hettas upp (bilaga V, del II). Förpackningarna i sändningen behöver inte förses med en märkning som visar användningsändamålet, men om sändningen eller en del av den vidarebefordras från den mottagande anläggningen till en annan anläggning ska produktens emballage förses med en märkning som visar att äggen är avsedda att hettas upp vid anläggningen.

Även inom egenkontrollen ska företagaren se till att ägg som är avsedda för upphettning förvaras separat från övriga livsmedel.

Om salmonella upptäcks i ägg som levereras till en anläggning för upphettning, kan äggen genomgå en upphettningsbehandling.

7 Salmonellaundersökningar

7.1 Salmonellaundersökningar i ursprungslandet

Regler för provtagning som gäller kött, även malet kött, från nötkreatur, svin och fjäderfä finns i bilagorna I och II, A och B till förordning (EG) nr 1688/2005. Provtagningen ska gälla en sändning som levereras till Finland. Handelsdokumentet (bilaga IV) undertecknas av avsändaren i ursprungslandet.

Regler för provtagning som gäller flockar från vilka ägg härrör finns i artikel 4 i förordning (EG) nr 1688/2005. Intyget för handel inom gemenskapen (bilaga V) undertecknas av en myndighet i ursprungslandet.

Mikrobiologiska metoder för undersökning av prover som tagits i ursprungslandet beskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 1688/2005.

För undersökningen kan man använda standardmetoderna EN ISO 6579 eller NMKL nr 71 samt alternativa undersökningsmetoder som har validerats enligt den senaste versionen av standarden EN ISO 16140-2. Certifierade alternativa metoder som lämpar sig för undersökningarna finns på följande certifieringsorgans webbplatser:

AFNOR https://nf-validation.afnor.org/en/food-industry/

Nordval https://www.nmkl.org/nordval-international/issued-certificates/

Microval https://microval.org/en/issued-certificates/.

Om något av de ovan nämnda certifieringsorganen har beviljat ett certifikat för den alternativa metoden, lämpar sig metoden för prover som tagits för salmonellaundersökningar i ursprungslandet.

De salmonellaundersökningar som förordningen förutsätter kan inte ersättas med myndighets- eller egenkontrollundersökningar i Finland.

7.2 Egenkontrollprovtagning och salmonellaundersökningar

Enligt 15 § 2 mom. i livsmedelslagen ska det i en företagares egenkontroll ingå en plan för provtagning och undersökning av livsmedel som omfattas av de särskilda garantierna med tanke på eventuell upptäckt av salmonella. Egenkontrollprover för salmonella gäller dock inte köttsändningar som kommer till en köttanläggning för upphettning.

Om kött importeras till Finland via ett medlemsland som har ett program för kontroll av salmonella som motsvarar Finlands, kontrollerar detta land, till exempel Sverige, dokumenten som gäller särskilda salmonellagarantier.  Dessa livsmedel som omfattas av de särskilda garantierna och som vidarebefordras till Finland omfattas också av provtagningen inom egenkontrollen. Detta på grund av att den svenska lagstiftningen inte förpliktar importörerna att ta egenkontrollprover av livsmedel som de tagit emot och som omfattas av de särskilda garantierna.

Närmare anvisningar om egenkontrollprovtagning och undersökning av prover av livsmedel som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna finns i Livsmedelsverkets anvisning 4095/04.02.00.01/2020/5 "Mikrobiologiska krav för livsmedel" samt i punkterna 4.2 och 10.1 i bilaga 6 till anvisningen i fråga. Rekommendationen är att man tar egenkontrollprover av sändningar som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna på så sätt att provtagningen täcker 5–10 procent av alla sändningar. Man behöver alltså inte ta egenkontrollprover av varje sändning för salmonellaundersökningarna. Provtagningen ska gälla alla typer av livsmedel som omfattas av de särskilda salmonellagarantierna. Varje prov består av fem delprover. Provtagningen ska ske så att delproven tas från så många förpackningar/lådor som möjligt i samma parti. Eftersom storleken på sändningarna kan variera mycket är det möjligt att beakta storleken i planen för provtagning och undersökning. Om företagaren ofta tar emot små partier kött kan antalet partier vara stort i förhållande till mängden mottaget kött. Då kan de små partiernas storlek beaktas så att prover tas från 5 procent av partierna. Om företagaren däremot tar emot stora mängder kött mer sällan undersöks 10 procent av partierna.

Genomförandet av egenkontrollen av salmonella bedöms med Oiva-inspektioner och bedömningen påverkar Oiva-betyget (Oiva-raderna 12.6 och 17.1).

Anvisning för företagare "Mikrobiologiska krav för livsmedel": https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/#mikrobiologisk-provtagning/.

7.3 Myndighetsprovtagning i samband med Oiva-inspektioner

Provtagningen koncentreras till sådana livsmedel som omfattas av förordningen om särskilda garantier och som borde ha undersökts för salmonella i ursprungslandet.

Myndighetsprov kan tas till exempel i följande fall:

  • egenkontrollen fungerar inte
  • planen för egenkontroll är inte tillräckligt trovärdig
  • man har inte tagit tillräckligt med egenkontrollprover av salmonella
  • många salmonellaupptäckter har konstaterats i egenkontrollundersökningar
  • det finns många oklarheter i de dokument som krävs enligt förordning (EG) nr 1688/2005.

Vid provtagningen ska Livsmedelsverkets anvisning Mikrobiologisk analys av livsmedel – Anvisningar för tillsynsmyndigheterna iakttas.  Proven undersöks med avseende på salmonella. Varje prov består av fem delprover. Myndighetsprover kan tas även av livsmedel som består av inälvor och blod, eftersom de betraktas som kött enligt definitionen i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

Mikrobiologisk analys av livsmedel – Anvisningar för tillsynsmyndigheterna https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/#mikrobiologisk-provtagning.

7.4 Salmonellaundersökning av myndighetsprov

Tillsynsmyndigheten skickar ett myndighetsprov som tagits i samband med Oiva-inspektionen till ett myndighetslaboratorium, som utför salmonellaundersökningar med hjälp av en ackrediterad metod. Se Livsmedelsverkets anvisning Mikrobiologisk analys av livsmedel – Anvisningar för tillsynsmyndigheterna.

Resultatet av salmonellaundersökningen är slutgiltigt när den bakteriestam som isolerats från provet har konstaterats vara salmonella i Livsmedelsverkets laboratorium. Ett undersökningsresultat som erhållits med PCR-metoden eller ett annat undersökningsresultat från ett lokalt laboratorium är ett preliminärt resultat, vilket ska beaktas i beslutsfattandet.

Mikrobiologisk analys av livsmedel – Anvisningar för tillsynsmyndigheterna https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/#mikrobiologisk-provtagning.

8 Att observera i dokumenten enligt förordning (EG) nr 1688/2005

  • Handelsdokumentet/intyget för handel inom gemenskapen ska vara avfattat på finska, svenska eller engelska. Det får även vara avfattat på andra EU-språk om det åtföljs av en officiell översättning. En översättning till engelska godtas också.
  • I förordningen ingår inga bestämmelser om språkkrav som gäller laboratoriets utlåtande (bilaga IV, punkt 6). Företagaren ska emellertid kunna förstå innebörden av intyget. Alternativt kan företagaren låta översätta intyget om det behövs. Även inspektören ska kunna förstå innebörden av intyget eller försäkra sig om att innehållet överensstämmer med kraven.
  • De dokument som krävs enligt förordningen ska kunna kopplas ihop på ett tillförlitligt sätt med livsmedlet samt med salmonellaintyget, när ett sådant intyg krävs.
  • Exempelvis referensnummer, partinummer, datum, produktnamn och vikt är faktorer som kopplar ihop dokumenten med livsmedlen. Även fraktsedlar, följesedlar och fakturor kan vid behov användas för att koppla ihop dokumenten med livsmedlen.
  • Handelsdokumentets referensnummer är ett referensnummer som ges av den undertecknade ansvarspersonen i avsändarföretaget. Med hjälp av det kan intyget över salmonellaundersökningen och sändningen kopplas samman.
  • Originalet av handelsdokumentet sänds till importören, som ska förvara dokumentet på följande sätt:

Om det är fråga om registrerad livsmedelsverksamhet ska företagaren bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst ett år efter det att livsmedlen har levererats eller tagits emot (JSM:s förordning om livsmedelshygien 318/2021, 22 §).

Om det är fråga om godkända livsmedelslokaler ska företagaren bevara livsmedlens spårbarhetsdokumentation minst två år efter livsmedlets sista förbrukningsdag eller datum för minsta hållbarhet (JSM:s förordning om livsmedelshygien 318/2021, 36 §).

  • Sidorna i laboratoriets undersökningsintyg räknas in i antalet sidor i handelsdokumentet.
  • I punkt 1 i handelsdokumentet ska man vid behov nämna den sändande anläggningens godkännandenummer. Om produkten sänds från någon annan än en livsmedelslokal som kräver godkännande (till exempel en partiaffär), kan godkännandenummer inte krävas.
  • I punkt 2 i handelsdokumentet ska man tydligt ange mottagarens uppgifter, den mottagande anläggningens godkännandenummer är inte obligatorisk information.
  • I punkt 6 i handelsdokumentet ska icke relevanta alternativ strykas över. Det första alternativet förutsätter att avsändaren inkluderar också laboratoriets undersökningsintyg.
  • Om de salmonellaundersökningar som krävs inte har gjorts i ursprungslandet, kan de inte ersättas med myndighets- eller egenkontrollprover i Finland.
  • Det handelsdokument och de salmonellaintyg som krävs för kött i förordningen kan också sändas elektroniskt.
  • Ett TRACES-intyg ska skrivas ut ur TRACES-systemet och åtfölja sändningar av ägg.
  • Först när importören har fått de dokument som förordningen kräver och konstaterat att de uppfyller kraven får livsmedlet tas i bruk, distribueras eller vidarebefordras till en annan företagare.

9 Åtgärder när kraven i förordning (EG) nr 1688/2005 inte uppfylls

Ett livsmedel uppfyller inte kraven i förordning (EG) nr 1688/2005 till exempel i följande fall:

  • Det salmonellaintyg som krävs enligt förordning (EG) nr 1688/2005 saknas.
  • Det handelsdokument/intyg för handel inom gemenskapen som krävs enligt förordning (EG) nr 1688/2005 saknas.
  • De dokument som krävs enligt förordning (EG) nr 1688/2005 och livsmedlet kan inte kopplas ihop.
  • De salmonellaundersökningar som krävs enligt förordning (EG) nr 1688/2005 har i ursprungslandet inte gjorts för en sändning avsedd för Finland.
  • Salmonella upptäcks i samband med myndighetstillsynen eller egenkontrollen i ett livsmedel som åtföljts av ett salmonellaintyg.

9.1 Åtgärder vid egenkontrollen

Företagaren ska ha en plan för egenkontroll av uppfyllandet av de särskilda salmonellagarantierna. Av planen för egenkontroll bör framgå hur företagaren agerar ifall missförhållanden upptäcks vid egenkontrollen av uppfyllandet av de särskilda salmonellagarantierna.

Importören får inte ta livsmedlet i bruk eller överlåta det till någon annan förrän dokumenten har konstaterats uppfylla kraven enligt förordning (EG) nr 1688/2005 och de kan kopplas ihop med sändningen.

Om ett livsmedel inte uppfyller kraven enligt förordning (EG) nr 1688/2005 kan det returneras till ursprungslandet, förstöras i Finland eller användas för något annat ändamål än som livsmedel i Finland. Företagaren kan välja vilka åtgärder som vidtas, om inte hälsorelaterade orsaker eller annan lagstiftning begränsar åtgärderna.

Om salmonella upptäcks i kött som åtföljts av ett salmonellaintyg, får köttet i fråga inte levereras till en anläggning för upphettning. Sådant kött ska returneras, förstöras eller användas för något annat ändamål än som livsmedel. Sådant kött ska återkallas från marknaden och konsumenterna.

Om salmonella upptäcks vid egenkontroll av kött som åtföljts av ett salmonellaintyg, ska produkter som tillverkats av köttet i fråga tas ur produktion och återkallas från marknaden och konsumenterna. Dessa produkter ska förstöras eller användas för något annat ändamål än som livsmedel. Om produkten har hettats upp eller genomgått annan behandling som eliminerar salmonellan, behöver produkterna inte återkallas från konsumenterna.

Om salmonella påträffas i något parti av en köttsändning, gäller egenkontrollåtgärderna hela sändningen i fråga, om sändningen har anlänt åtföljt av samma handelsdokument (förordning (EG) nr 1688/2005, bilaga IV).

Företagaren ska kontakta den enhet för livsmedelstillsyn inom vars område företagaren är verksam och anmäla salmonellaupptäckten. Livsmedelsverket kan göra en RASFF-anmälan om upptäckten.

Returnering eller förstöring av en produkt eller användning av den för något annat ändamål än som livsmedel

Returnering

En företagare kan returnera ett livsmedel som inte uppfyller kraven enligt förordning (EG) nr 1688/2005 till leverantören, om leverantören är villig att ta emot livsmedlet.

Företagaren ska underrätta den lokala tillsynsmyndigheten om salmonella som upptäckts i samband med egenkontrollen samt om att en sändning returnerats till ursprungslandet på grund av detta. Den lokala tillsynsmyndigheten underrättar Livsmedelsverket på adressen ensisaapumisvalvonta@ruokavirasto.fi.

Förstöring

Om leverantören av ett livsmedel i ursprungslandet inte tar emot livsmedlet som ska returneras, kvarstår som alternativ att förstöra livsmedlet i Finland eller att använda det för något annat ändamål än som livsmedel. Se kapitel 9.3.

Användning för annat ändamål än som livsmedel

Företagaren kan utreda om det är möjligt att använda livsmedlet för något annat ändamål än som livsmedel, till exempel som foder. Se kapitel 9.4.

9.2 Åtgärder vid myndighetstillsynen

Om en myndighet/inspektör konstaterar att ett livsmedel inte uppfyller kraven enligt förordning (EG) nr 1688/2005, kan myndigheten bestämma att livsmedlet ska returneras till ursprungslandet, förstöras i Finland eller användas för något annat ändamål än som livsmedel i Finland Företagaren kan välja vilka åtgärder som vidtas, om inte hälsorelaterade orsaker eller annan lagstiftning begränsar åtgärderna. Om företagaren väljer att returnera livsmedlet till ursprungslandet, ska företagaren ta reda på om leverantören är villig att ta emot livsmedlet. Vid behov ska företagaren instrueras att återkalla livsmedlet (se punkt 9.1). Orsaker till ovan nämnda åtgärder är bland annat upptäckt av salmonella i en produkt som åtföljts av ett salmonellaintyg samt brister i det handelsdokument eller salmonellaintyg som krävs enligt förordningen.

Om salmonella påträffas i något parti av en köttsändning, gäller kontrollåtgärderna hela sändningen i fråga, om sändningen har anlänt åtföljt av samma handelsdokument (förordning (EG) nr 1688/2005, bilaga IV).

Om ett livsmedel returneras till ursprungslandet, förstörs eller används för något annat ändamål än som livsmedel, ombeds tillsynsmyndigheten/inspektören underrätta Livsmedelsverket om orsaken till överträdelsen av bestämmelserna och de åtgärder som vidtagits, så att Livsmedelsverket kan göra en AAC- eller RASFF-anmälan. Även vid upprepade problem ombeds inspektören kontakta Livsmedelsverket.

Inspektören ska be företagaren om en skriftlig bekräftelse på att livsmedlet har returnerats till ursprungslandet, förstörts eller använts för något annat ändamål än som livsmedel.

Om salmonella upptäcks vid myndighetstillsyn av kött som åtföljts av ett salmonellaintyg, ska produkter som tillverkats av köttet i fråga tas ur produktion och återkallas från marknaden och konsumenterna. Dessa produkter ska förstöras eller användas för något annat ändamål än som livsmedel. Om produkten har hettats upp eller genomgått annan behandling som eliminerar salmonellan, behöver produkterna inte återkallas från konsumenterna.

9.3 Förstöring av livsmedel

Livsmedel av animaliskt ursprung som inte är tjänliga som livsmedel är i allmänhet sådana kategori 2-material som avses i artikel 9 (punkt e) underpunkt ii)) i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (förordning om animaliska biprodukter), till exempel av följande orsaker:

  • Salmonella har konstaterats vid egenkontroll eller myndighetstillsyn.
  • De dokument om salmonella som krävs enligt förordning (EG) nr 1688/2005 om särskilda garantier saknas.

Livsmedel av animaliskt ursprung som inte är tjänliga som livsmedel kan i vissa mer sällsynta fall anses vara ett kategori 3-material enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning 1069/2009, om

  • livsmedlet enligt inspektörens bedömning är i skick, men det finns en liten bristfällighet i förpackningen eller i dokumenten som inte anses medföra risk för människors eller djurs hälsa.

Ovan nämnda material kan bortskaffas som avfall genom förbränning (artiklarna 12–14).  Innan avfallet lämnas till förbränningsanläggningen ska man kontrollera att anläggningen tar emot produkten. Förpackade livsmedel kan förstöras åtminstone vid Fortum Waste Solutions i Riihimäki. Även Honkajoki Oy kan kontaktas om möjligheten att förstöra livsmedel. Biologiskt nedbrytbara ämnen får i regel inte föras till avstjälpningsplatser.

Företagaren ska kunna förete för inspektören dokument som bevisar att livsmedlet har förstörts.

Tillsynen över biprodukter vid Livsmedelsverket ger mer information abp@ruokavirasto.fi.

9.4 Användning av livsmedel för annat ändamål än som livsmedel

Om en produkt konstateras vara otjänlig som livsmedel, kan produkten eventuellt används för något annat ändamål än som livsmedel enligt 59 § i livsmedelslagen 297/2021.

Företagaren kan föreslå för tillsynsmyndigheten vilka andra användningsändamål företagaren är intresserad av att utreda. Tillsynsmyndigheten ska godkänna annan användning av dessa livsmedel. Kategori 2- och kategori 3-material kan till exempel användas som råvara vid anläggningar som tillverkar foder för pälsdjur. Kategori 3-material kan också användas som råvara vid anläggningar som tillverkar foder för sällskapsdjur. Företagare som överväger användning som foder ska kontakta Livsmedelsverkets fodersektion rehukyselyt@ruokavirasto.fi.  Kategori 3-material kan levereras som sådana till biogas- eller komposteringsanläggningar, men detta ska alltid kontrolleras hos Livsmedelsverkets gödselsektion lannoitevalvonta@ruokavirasto.fi.

10 Anvisningar till myndigheter om användning av administrativa tvångsmedel

Utförliga anvisningar om användning av administrativa tvångsmedel finns i Livsmedelsverkets anvisning (Handbok om tillgripande av sådana administrativa tvångsmedel inom livsmedelstillsynen som avses i livsmedelslagen), som finns på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/#officiell-tillsyn/.

Anvisningen om tvångsmedel kompletteras av Livsmedelsverkets anvisning 10110 om beslut att använda administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen samt Livsmedelsverkets blankett 10110 som innehåller ett underlag för beslut om tvångsmedel. Dessa finns i tjänsten Pikantti, som myndigheterna använder: Ruokavirasto/Pikantti/ELIYHT/Malliasiakirjat.

11 AAC- och RASFF-anmälningar samt återkallelse i Finland

11.1 AAC-anmälan

En AAC-anmälan (Administrative Assistance and Cooperation System) görs vid Livsmedelsverket när det inte kan påvisas att en produkt utgör en hälsorisk, men det anses nödvändigt att förmedla annan information (till exempel ett missförhållande eller en brist) till myndigheterna i ursprungslandet eller andra berörda länder. En AAC-anmälan görs också när finländska myndigheter behöver mer information från livsmedelstillsynen i ett annat medlemsland för att utreda ett ärende eller som stöd för beslutsfattande. En AAC-anmälan kan formuleras friare än en RASFF-anmälan, men det är viktigt att bifoga bilder eller dokument som vid behov kan användas för att identifiera den företagare som ärendet gäller. Förfrågningar och dokument skickas till adressen rasff@ruokavirasto.fi.

Företagarna ombeds skicka AAC-anmälningar som anknyter till kraven enligt de särskilda salmonellagarantierna för kännedom också till adressen ensisaapumisvalvonta@ruokavirasto.fi.

Kraven på administrativt bistånd och informationsutbyte mellan medlemsländerna beskrivs i artiklarna 102–108 i förordningen om offentlig kontroll (EU) 2017/625, där principerna för både RASFF- och AAC-systemet behandlas.

11.2 RASFF-anmälan

RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) är ett system som administreras av Europeiska unionen. Livsmedelsverket är kontaktpunkt för systemet i Finland. Livsmedelsverkets uppgift är att rapportera till Europeiska kommissionens kontaktpunkt (ECCP) och till de andra medlemsländerna, om man på marknaden upptäcker ett livsmedel, livsmedelskontaktmaterial eller foder som transporterats från ett land till ett annat och som medför eller kan medföra en hälsorisk för människor eller produktionsdjur eller en allvarlig risk för miljön. För att RASFF-anmälan behöver Livsmedelsverket följande uppgifter från inspektören eller direkt från företagaren:

  • analysintyg från laboratoriet, av vilket framgår felet på produkten
  • till exempel en faktura, packsedel, orderbekräftelse med information om produktnamnet och produktmängden, företagaren som har sänt sändningen till Finland samt mottagaren i Finland
  • bilder av förpackningar och produktetiketter är inte nödvändiga, men de är önskvärda och underlättar anmälan.

Förfrågningar och dokument om RASFF-anmälan sänds till Livsmedelsverket på adressen rasff@ruokavirasto.fi.

Företagarna ombeds skicka RASFF-anmälningar som anknyter till kraven i de särskilda salmonellagarantierna för kännedom också till adressen ensisaapumisvalvonta@ruokavirasto.fi.

11.3 Återkallelse i Finland

Om ett livsmedel inte uppfyller de krav som tas upp i denna anvisning eller i annan lagstiftning och livsmedlet redan har vidarebefordrats från företagaren till en annan företagare eller en konsument, ska den förstnämnda återkalla produkten. Blanketten för återkallelse skickas till adressen takaisinvedot@ruokavirasto.fi.

Närmare information om anmälan om återkallelse av livsmedel finns i Livsmedelsverkets anvisning 17053/1. https://www.ruokavirasto.fi/sv/livsmedel3/livsmedelsbranschen/anvisningar-och-lagstiftning/#aterkallelser.

12 Livsmedelsverkets kontaktuppgifter

Vänligen kontakta oss med frågor som gäller denna anvisning per e-post på ensisaapumisvalvonta@ruokavirasto.fi.

13 Uppdatering av anvisningen

Livsmedelsverket uppdaterar denna anvisning vid behov. Inspektörerna underrättas i Pikantti när anvisningen har uppdaterats. Anvisningen publiceras både i extranättjänsten Pikantti och på Livsmedelsverkets externa webbplats.

14 Nyttiga länkar

15 Ändringslogg

Föregående version/datum

Ny version/datum

Gjorda ändringar

1/18.5.2021

2/31.5.2021

Punkt 4 preciserades i stycke 2.

2/31.5.2021

3/18.7.2024

Kraven på salmonellaundersökningar preciserades.

Trasiga länkar rättades till.