Oiva-systemet för offentliggörande av livsmedelstillsynsuppgifter

1 Allmänt

Det nationella systemet för offentliggörande av livsmedelstillsynsuppgifter kallas för Oiva-systemet. Denna anvisning instruerar i att publicera och offentliggöra livsmedelstillsynsuppgifter. Anvisningen är avsedd för myndigheter som genomför livsmedelstillsyn. Anvisningen riktar sig i första hand till tillsynsutövare men kan även användas av aktörer. Man ska använda den senaste versionen av anvisningen.

Aktörer inom livsmedelsbranschen ska sörja för att kraven gällande offentliggörande av de tillsynsuppgifter som de ansvarar för blir uppfyllda.

I denna anvisning finns direkta citat från lagstiftningen och tolkningar av tillämpningen av lagstiftningen. Direkta citat ur lagstiftningen har skrivits i kursiv stil. Tolkningarna i denna anvisning representerar Livsmedelsverkets uppfattningar om hur lagstiftningen borde tillämpas.

2 Anvisningens bindande karaktär

Myndighetens verksamhet ska bygga på behörighet som föreskrivs i lag, och kraven i lagstiftningen ska iakttas i myndighetsverksamheten. Myndighetsanvisningar har inte en bindande juridisk karaktär för andra myndigheter eller företagare. Frågor som rör tillämpningen av lagstiftningen avgörs i sista hand av domstol.

3 Definitioner och termer

Inledande inspektion
Inspektion som utförs innan verksamheten inleds eller i fråga om tillsynsobjekt som tillhör riskklassen 0 efter att verksamheten har inletts. Ska registreras i VATI som inledande inspektion. Ingen Oiva-rapport bildas av inspektionen.

Bedömningsbesök
Inspektion.

Sak
Används för den Oiva-rad som ska kontrolleras i Oiva-föreskriften.

Tillämpas inte
Alla saker (rader) behöver inte kontrolleras i alla tillsynsobjekt, till exempel då ifrågavarande verksamhet inte bedrivs i objektet eller då verksamheten på basis av punkten Att beakta i bedömningsanvisningen inte omfattas av bedömningen. Då ska saken, dvs. den aktuella bedömningsanvisningen, ”inte tillämpas” i objektet/verksamheten.

Distansförsäljning
Försäljning med hjälp av distanskommunikationsteknik. Även telefon- och postförsäljning är distansförsäljning.

Distanskommunikationsteknik
Teknik som kan användas för att sluta avtal mellan näringsidkaren och konsumenten utan att dessa två parter samtidigt är på plats, till exempel internet-, telefon- eller postförsäljning. Även teknik som avses i artikel 2.2 u i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna.

HEH
Godkänd livsmedelslokal.

Publicering
Se punkt 4 i anvisningen.

Offentliggörande
Se punkt 4 i anvisningen.

Försäljningsplattform
I denna anvisning avses med försäljningsplattform en webbplats eller tillämpning som förvaltas av en annan aktör, via vilken aktören kan sälja sina egna produkter direkt till konsumenten.

Webbförsäljningskanal
En webbplats som aktören själv förvaltar eller en tillämpningswebbplats som aktören registrerat för sitt företag, dvs. nätbutik, via vilken aktören säljer sina produkter till kunder.

Oiva-systemet
Det nationella systemet för offentliggörande av livsmedelstillsynsuppgifter.

Oiva-bedömning
En helhet som består av en inspektion utförd av en inspektör och en rapport som ges till aktören.

Oiva-bedömningsanvisning
En anvisning för en sak som ska kontrolleras, dvs. en rad, som har utarbetats och som förvaltas av Livsmedelsverket.

Oiva-bedömningsskala
Utmärkt (A), bra (B), bör korrigeras (C), dålig (D).

Oiva-vitsord
A, B, C, D; Vitsordet för en enskild sak (rad).

Oiva-observation
En skriftlig förklaring i Oiva-rapporten (s.k. Oiva-fras) då inspektionsresultatet som definieras på Oiva-bedömningsskalan är något annat än utmärkt (A).

Oiva-rapport
Ett formbundet dokument som består av uppgifter om tillsynsobjektet som registrerats i VATI-systemet och en sammanfattning av inspektionen som gjorts i enlighet med tillsynsplanen.

Oiva-resultat
Resultatet av inspektionen (vitsordet).

Pikantti
Pikantti-ekstranätet är en icke-offentlig nättjänst som förvaltas av Livsmedelsverket.

Mörk rad
Inspektionsresultatet visas inte i Oiva-rapporten, utan endast i inspektionsberättelsen. Se punkterna 5.1, 7.1 och 10.1 i anvisningen.

REH
Registrerad livsmedelsverksamhet.

Uppföljningsinspektion
Betyder samma som förnyad inspektion. En uppföljningsinspektion görs om vitsordet är bör korrigeras eller dålig.

Planmässig
I enlighet med tillsynsplanen för tillsynsobjektet.

Inspektion
En förhandsplanerad Oiva-inspektion eller dess uppföljningsinspektion, inte nödvändigtvis en regelbunden inspektion.

Regelbunden inspektion
Baserar sig på tillsynsobjektens riskklassificering och den inspektionsfrekvens som fastställs utifrån den.

Inspektion
Bedömningsbesök, dokumentinspektion eller distansinspektion.

Inspektionsberättelse
Ett officiellt inspektionsprotokoll där man i detalj går igenom alla de saker som har kontrollerats. Lämnas till aktören i samband med Oiva-rapporten. Inspektionsberättelsen publiceras inte.

Tillsynsperiod
Den tidsperiod då informationen i Oiva-rapporterna samlas in vid de godkända livsmedelslokaler (till exempel slakterier) som övervakas oftare än en gång i månaden.

VATI
Verksamhetsstyrnings- och datahanteringssystemet för miljö- och hälsoskyddet, i vilket också sparas uppgifter om inspektioner som Livsmedelsverket har gjort.

00-bedömningsanvisning
Oiva-bedömningsanvisning där grunderna för de olika vitsorden beskrivs.

0-riskklass
Vanligen småskalig verksamhet med låg risk som inte är föremål för regelbundna inspektioner. Endast en inledande inspektion utförs i objekt som tillhör riskklassen 0, och ingen Oiva-rapport bildas av inspektionen.

4 Grunder för publicering och offentliggörende av livsmedelstillsynsuppgifter och Oiva-systemet

Offentliggörandet av livsmedelstillsynsuppgifter grundar sig på artikel 11 i EU:s förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll, enligt vilken de behöriga myndigheterna ska utföra offentlig kontroll med en hög grad av öppenhet och tillhandahålla allmänheten relevant information om hur den offentliga kontrollen är organiserad och hur den utförs. I livsmedelslagen (297/2021) finns bestämmelser om livsmedelsföretagarens skyldighet att offentliggöra tillsynsmyndighetens rapporter över inspektion av livsmedelsverksamheten (16 §), samt regionförvaltningsverkets (25 §) och kommunens livsmedelstillsynsmyndighets (27 §) skyldighet att offentliggöra resultaten av utförd livsmedelstillsyn. I dessa paragrafer finns också bestämmelser om att offentliggörandet av resultaten ska göras enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (Pikantti-ekstranätet är en icke-offentlig nättjänst som förvaltas av Livsmedelsverket.).

Det främsta syftet med att offentliggöra tillsynsuppgifterna är att göra livsmedelstillsynen mer genomskådlig. Offentliggörandet av tillsynsuppgifterna ökar öppenheten, enhetligheten och effektiviteten i livsmedelstillsynen. Offentliga tillsynsuppgifter främjar även konsumenternas tillgång till information och valfrihet.

4.1 Publicering av Oiva-rapporten och publiceringsfrekvens

Den behöriga livsmedelstillsynsmyndigheten är skyldig att publicera resultaten av den planmässiga och regelbundna livsmedelstillsynen i form av Oiva-rapport. Även resultaten av eventuella uppföljningsinspektioner som följer dessa inspektioner ska publiceras som Oiva-rapporter. Publicering av Oiva-rapporten på webbplatsen oivahymy.fi behandlas närmare i punkt 9.1 i denna anvisning.

Skyldigheten att offentliggöra gäller inte

• inspektionsberättelser som medföljer Oiva-rapporter
• inspektioner som inte hör till planmässig och regelbunden livsmedelstillsyn samt utredningar, inspektionsberättelser och beslut i anslutning till dem, till exempel inspektioner i samband med utredning av misstänkta matförgiftningar.
• rådgivningsbesök som riktas till registrerad livsmedelsverksamhet eller livsmedelsverksamhet som ska registreras innan verksamheten inleds på begäran av aktören och enligt tillsynsutövarens övervägande.

Observera: Den inledande inspektionen efter att verksamheten inletts som riktas till sådan registrerad livsmedelsverksamhet som omfattas av regelbunden livsmedelstillsyn är en inspektion enligt tillsynsplanen, och resultaten av tillsynen ska publiceras.

• resultat av inspektioner som ingår i godkännandebeslut för livsmedelslokaler.

Observera: Den inledande inspektionen efter godkännandet är en inspektion enligt tillsynsplanen, och resultaten av tillsynen ska publiceras.

• följande aktörer och lokaler då de inte omfattas av Oiva-systemet:
  • primärproduktionsföretagare
  • aktörer inom livsmedelskontaktmaterialbranschen
  • ställen för tillverkning och lagring av alkoholdrycker
  • företagare som i första hand bedriver detaljförsäljning av alkoholdrycker.

Oiva-systemet och skyldigheten att offentliggöra gäller inte heller inspektioner av sådan livsmedelsverksamhet som inte omfattas av regelbunden livsmedelstillsyn, såsom inledande inspektioner av objekt som tillhör riskklassen 0. För dessa inspektioner ska man fylla i REH-tillsynsblanketten och ge ett vitsord för att säkerställa en enhetlig tillsyn. Tillsynsuppgifterna sparas i samma datalager i verksamhetsstyrnings- och datahanteringssystemet för miljö- och hälsoskyddet (nedan VATI) som resultaten av de övriga inspektionerna. Exempel på objekt som tillhör riskklassen 0 finns i Livsmedelsverkets anvisning (1028/04.02.00.01/2022) Riskklassificering av en livsmedelslokal och kontaktmaterialverksamhet och fastställande av tillsynsbehov.

Publiceringsfrekvensen för Oiva-rapporter fastställs utifrån tillsynsobjektets inspektionsfrekvens som grundar sig på riskklassificeringen. Dessutom ska man offentliggöra rapporter över eventuella uppföljningsinspektioner.

• I objekt som övervakas av kommunens livsmedelstillsynsmyndighet publiceras Oiva-rapporten efter varje inspektion.
• I slakterier som övervakas av Livsmedelsverket publiceras Oiva-rapporten i regel en gång i månaden (tillsynsperiod).
• I godkända livsmedelslokaler som bedrivs på deltid och som övervakas av Livsmedelsverket, såsom småslakterier, och godkända renslakterier som övervakas av Regionförvaltningsverket i Lappland, kan rapporten publiceras mer sällan än en gång i månaden. Livsmedelsverket kan med kommunens livsmedelstillsynsmyndighet komma överens om att kommunen sköter tillsynen över småslakterierna i kommunens område, även i fråga om dem kan rapporten publiceras mer sällan.

I godkända livsmedelslokaler som övervakas av Livsmedelsverket och Regionförvaltningsverket i Lappland registreras inspektionsobservationerna i VATI dagligen eller mer sällan i samband med den regelbundna tillsynen. Denna tillsynsjournalföring fungerar som underlag för Oiva-rapporten som ska publiceras och den medföljande inspektionsberättelsen. I slakterier omfattas Oiva-rapporten av tillsynsregistreringar under en månad. Ett undantag är småslakterier, renslakterier och viltbearbetningsanläggningar som bedrivs på deltid och som inte övervakas dagligen. Deras inspektionsberättelser och Oiva-rapporter ska göras inom 10 dagar från inspektionsbesöket. Anläggningen ska dock omedelbart meddelas om saker som bör korrigeras.

Den officiella veterinären i slakteriet kan skriva ut sina dagliga observationer för aktören som utdrag ur tillsynsjournalföringen till exempel varje dag eller enligt ett tidschema som anläggningen och tillsynsutövaren kommit överens om. Ett utdrag ur tillsynsjournalföringen under tillsynsperioden kan inte ersätta Oiva-rapporten och den medföljande inspektionsberättelsen.

4.2 Offentliggörande av Oiva-rapporten

Livsmedelsföretagaren är skyldig att offentliggöra resultaten av livsmedelstillsynen över sin verksamhet (Oiva-rapporten) omedelbart efter delfåendet av resultaten. Bestämmelser om skyldigheten att offentliggöra tillsynsuppgifter finns i 16 § i livsmedelslagen, och skyldigheten gäller alla aktörer inom livsmedelsbranschen som omfattas av planmässig och regelbunden livsmedelstillsyn. Offentliggörandet av Oiva-rapporten behandlas närmare i punkterna 9.2 och 9.3 i denna anvisning.

5 Oiva-bedömning

5.1 Grunder för Oiva-bedömningen

Oiva-bedömningen grundar sig på kraven enligt livsmedelslagstiftningen och ska göras i enlighet med Oiva-bedömningsanvisningarna. Kraven i lagstiftningen gäller livsmedlens säkerhet, skyddande av konsumenternas intressen, livsmedelsföretagarens ansvar samt faror och risker som är förknippade med livsmedel. I bilaga 1 finns exempel på allmänna krav enligt livsmedelslagstiftningen. I samband med Oiva-bedömningen kontrolleras även sådana saker som krävs enligt annan lagstiftning, såsom iakttagandet av handelsnormer, lagen om smittsamma sjukdomar eller lagstiftningen om biprodukter. Vitsorden för dessa saker (rader) ska inte publiceras och de är så kallade mörka rader. De mörka raderna har markerats med gult i pdf-innehållsförteckningarna på sidan för Oiva-bedömningsanvisningarna på Livsmedelsverkets webbplats. Lagstiftningen om bedömningsobjekten i detalj finns i slutet av varje bedömningsanvisning.

5.2 Oiva-bedömningsanvisningar

Tillsynsobservationerna ska bedömas enligt Oiva-bedömningsanvisningen. Bedömningsanvisningarna är offentliga och de finns på sidan för Oiva-bedömningsanvisningarna på Livsmedelsverkets webbplats. Det finns särskilda bedömningsanvisningar för registrerad livsmedelsverksamhet och godkända livsmedelslokaler:

Man ska använda Bedömningsanvisningen för registrerad livsmedelsverksamhet (REH) vid kontroll av:

• industriell tillverkning av livsmedel [spannmåls- och grönsaksbranschen, annan tillverkning av livsmedel (inte mjölk, kött, fisk, ägg, spannmål, grönsaker)]
• lagring och frysning av livsmedel inkl. förpackning
• försäljning av livsmedel
• servering av livsmedel
• transport av livsmedel
• import och export
• nationella funktionsmässiga lättnader (JSM:s förordning 318/2021, § 32–34).

Man ska använda Bedömningsanvisningen för godkända livsmedelslokaler (HEH) vid kontroll av godkända livsmedelslokaler inom olika branscher som övervakas av kommunen:

• mjölkbranschen
• köttbranschen
• fiskbranschen
• äggbranschen.

HEH-anvisningarna fungerar som underlag även i slakterier, viltbearbetningsanläggningar och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem som övervakas av Livsmedelsverket samt renslakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem som övervakas av Regionförvaltningsverket i Lappland.

För saker (rader) som ska kontrolleras finns bedömningsanvisningar enligt sak (rad). Varje sak kan bedömas årligen eller till och med vid varje inspektion, dock minst en gång under tre år. I samband med varje kontrollerad sak kan man vid behov ge handledning och råd.

Observera: Om man vid inspektionen endast ger råd i någon sak, kan man ange detta i punkten Tilläggsuppgifter i inspektionsberättelsen.

En del av bedömningsanvisningarna, till exempel huvuddelen av anvisningarna om livsmedelshygien, är olika beroende på om det är fråga om registrerad livsmedelsverksamhet eller godkända livsmedelslokaler. En del av anvisningarna, till exempel förpackningspåskrifter och spårbarhet, gäller båda.

En aktör kan på ett och samma verksamhetsställe ha flera olika funktioner. I varje funktion ska man bedöma varje tillämpad sak minst en gång under tre år. Enskilda saker kan enligt inspektörens övervägande bedömas i flera funktioner vid en och samma inspektion. Då ska det av inspektionsberättelsen tydligt framgå vilka funktioner som har kontrollerats och vilka funktioner inspektionsobservationerna gäller. 

Observera: Oiva-rapporten över en godkänd livsmedelslokal kan gälla alla de godkända funktioner som har samma godkännandenummer, till exempel ett slakteri och en styckningsanläggning i anslutning till det kan få en gemensam Oiva-rapport.

Alla saker behöver inte kontrolleras i alla tillsynsobjekt, till exempel då ifrågavarande verksamhet inte bedrivs i objektet eller då verksamheten på basis av punkten Att beakta i bedömningsanvisningen inte omfattas av bedömningen. Då ska saken, dvs. den aktuella bedömningsanvisningen, ”inte tillämpas” i objektet/verksamheten.

Observera: Saker som inte tillämpas i objektet/verksamheten bör bedömas på nytt minst en gång under tre år eller när verksamheten ändras.

Bedömningsanvisningarnas struktur:

• Varje bedömningsanvisning har ett separat nummer, versionsnummer och publiceringsdatum. Tillsynsutövaren ska alltid använda den senaste anvisningsversionen, som finns på Livsmedelsverkets webbplats.
• I punkten Att beakta begränsas vid behov i vilka tillsynsobjekt den aktuella saken ska övervakas eller i vilka den inte övervakas. Likaså anges i punkten vilka andra saker eller bedömningsanvisningar som man ska beakta vid bedömning av den aktuella saken.
• I punkten Saker som ska kontrolleras anges exempel på saker som man kan kontrollera. Även om man inte kontrollerar alla de saker som anges i anvisningen kan man bedöma saken.
• Innehållet i anvisningarna är inte uttömmande, dvs. anvisningarna innehåller inte alla möjliga faktorer som anknyter till den kontrollerade saken. Tillsynsutövaren ska bedöma varje sak enligt situationen och med beaktande av anvisningarna.
• Under Vitsorden (ABCD) beskrivs vad som krävs av den kontrollerade saken för att den ska få ifrågavarande vitsord. Dessutom anges i anvisningen exempel på missförhållanden i verksamheten i samband med vitsorden (bra, bör korrigeras, dålig).
• I slutet av varje anvisning finns hänvisningar till tillämpade författningar och myndighetsföreskrifter.
• I slutet av varje anvisning anges också hur anvisningen har uppdaterats.

5.3 Oiva-bedömningen och inspektionens gång

Före inspektionen bekantar sig inspektören med objektet med hjälp av det tillgängliga materialet. Inspektören kontrollerar om uppgifterna om aktören i objektet eller objektets VATI-uppgifter behöver uppdateras.

Det är nyttigt för inspektören att ta del av till exempel

• företaget, dess verksamhet och produkter
• tillsynshistorien
• tidigare observerade brister
• informationen på internet.

Man kan också begära att aktören lämnar dokument som påverkar bedömningen så att inspektören kan ta del av dem före inspektionen. Dokument som begärs på förhand kan handla om till exempel (se bilaga 2)

• spårbarhet
• åtskiljande
• arbetshygien.

Därefter väljer inspektören

• de bedömningsanvisningar som ska användas vid inspektionen (REH eller HEH), se punkt 5.2
• de saker som ska kontrolleras, se punkt 5.2

och tar del av

• lagstiftningen om de saker som ska kontrolleras, se punkt 5.1
• innehållet i anvisningarna och bedömningsskalorna, se punkterna 5.2 och 6
• objektet som ska kontrolleras och Livsmedelsverkets anvisningar om de saker som ska kontrolleras i objektet.

Under inspektionen gör inspektören observationer i objektet och bildar ett vitsord utifrån inspektionsobservationerna, Oiva-bedömningsanvisningarna och lagstiftningen.

Observera: Under inspektionen kan man enligt situationen också bedöma sådana saker vars inspektion inte har planerats i förväg, till exempel om man observerar missförhållanden.

Observera: Vid inspektionen bör man kontrollera att aktörens FO-nummer i VATI är aktuellt.

I regel utförs inspektionen som inspektionsbesök eller distansinspektion (bilaga 2), men den kan också göras som dokumentinspektion då ärendet kan verifieras med hjälp av endast dokument. Det är inte möjligt att kontrollera alla saker på distans, och verifiering av vissa saker kräver att ett besök görs i tillsynsobjektet. Servering, försäljning och tillverkning av livsmedel kan inte kontrolleras bara som dokumentinspektioner, utan man ska också då och då under verksamheten utföra inspektioner på plats. Om det finns flera saker som ska kontrolleras, kan en del kontrolleras som dokumentinspektioner och en del i tillsynsobjektet. Inspektionen ska framställas i en inspektionsrapport.

Efter inspektionen ska inspektören upprätta en Oiva-rapport och en inspektionsberättelse i VATI (se punkt 8) samt publicera Oiva-rapporten via VATI i enlighet med Oiva-föreskriften inom tio arbetsdagar från inspektionen (se punkterna 4 och 8).

Vid behov kan aktören också efter inspektionen lämna dokument till tillsynsutövaren inom en utsatt tid.

Oiva-bedömningens gång presenteras i bild 1. Oiva-resultatet

• utmärkt (A) eller bra (B)
  • Den följande inspektionen utförs i enlighet med tillsynsplanen.
• bör korrigeras (C)
  • Inspektören gör en uppföljningsinspektion inom tio arbetsdagar efter den utsatta tid som fastställs i inspektionsprotokollet för att avhjälpa missförhållandet. Vid behov kan inspektören ha inlett administrativa tvångsmedel eller inleda dem efter uppföljningsinspektionen (se punkterna 7.2 och 10).När det vid uppföljningsinspektionen konstaterats att missförhållandet har avhjälpts (Oiva-vitsord utmärkt eller bra), utförs den följande inspektionen i enlighet med tillsynsplanen.
• dålig (D)
• Inspektören inleder administrativa tvångsmedel (eller skyndsamma åtgärder enligt 64 § i livsmedelslagen).Inspektören gör en uppföljningsinspektion i anslutning till administrativa tvångsmedel inom tio arbetsdagar från aktörens anmälan om att missförhållandet har avhjälpts eller efter den utsatta tiden för avhjälpandet (se punkterna 7.2 och 10). När det vid uppföljningsinspektionen konstaterats att missförhållandet har avhjälpts (Oiva-vitsord utmärkt eller bra), utförs den följande inspektionen i enlighet med tillsynsplanen. Mer information om administrativa tvångsmedel och skyndsamma åtgärder finns i Livsmedelsverkets anvisning (3761/04.02.00.01/2020) Handbok om tillgripande av sådana administrativa tvångsmedel inom livsmedelstillsynen som avses i livsmedelslagen.

Bild 1. Oiva-bedömningens gång i en graf enligt Oiva-vitsorden.

6 Bildande av oiva-vitsordet

Bedömningen av en enskild sak (rad) som ska kontrolleras ska grunda sig på observationerna och lagstiftningen, och saken ska ges ett Oiva-vitsord enligt den fyrgradiga Oiva-bedömningsskalan och Oiva-bedömningsanvisningarna. Vid kontroll av en enskild sak kan det finnas mer än en observation (bild 2). Bedömningen av en enskild sak ska göras riskbaserat utifrån observationerna, och saken som helhet ska bedömas enligt Oiva-bedömningsskalan. Utifrån alla gjorda observationer ska tillsynsutövaren bedöma och fatta beslut om vilket vitsord (A, B, C, D) hen antecknar för den enskilda kontrollerade saken i Oiva-rapporten. Om tillsynsutövaren anmärker på ett observerat missförhållande, påverkar det vitsordet, även om aktören senare avhjälper missförhållandet under inspektionen. Om aktören själv under inspektionen observerar ett missförhållande som inte försvagar eller äventyrar livsmedelssäkerheten, avhjälper missförhållandet omedelbart och därigenom visar att egenkontrollen fungerar, påverkar missförhållandet inte vitsordet.

Utmärkt (A); Verksamheten motsvarar kraven.

Tillsynsutövaren konstaterar att de kontrollerade sakerna överensstämmer med kraven i lagstiftningen.

Tillsynsutövaren konstaterar att aktören behärskar även överraskande och slumpmässiga missförhållanden själv samt behärskar avhjälpandet av dem med hjälp av sin egenkontroll.

Bra (B); I verksamheten förekommer små missförhållanden som inte försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten.

Tillsynsutövaren konstaterar att de kontrollerade sakerna huvudsakligen överensstämmer med kraven i lagstiftningen.

Tillsynsutövaren konstaterar att aktören inte helt har behärskat avhjälpandet och förebyggandet av små missförhållanden med hjälp av sin egenkontroll.

Bör korrigeras (C); I verksamheten förekommer missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Missförhållandena ska avhjälpas inom utsatt tid.

Tillsynsutövaren konstaterar att de kontrollerade sakerna inte har genomförts enligt kraven i lagstiftningen.

Dålig (D); I verksamheten förekommer missförhållanden som äventyrar livsmedelssäkerheten eller som allvarligt vilseleder konsumenten eller företagaren har inte följt givna föreskrifter. Missförhållandena ska omedelbart avhjälpas.

Tillsynsutövaren konstaterar att de kontrollerade sakerna inte har genomförts enligt kraven i lagstiftningen.

Fem exempel på olika observationer vid kontroll av en sak (rad):

Bild 2. Vid kontroll av en sak gör man många observationer som påverkar vitsordet.

Exempel 1. Man observerar många saker som är utmärkta och ett litet missförhållande som med tanke på helheten är av ringa betydelse. I sin helhet är verksamheten utmärkt (A) eller alternativt bra (B) skött.

Exempel 2. Man observerar många saker som är utmärkta (A) eller bra (B). I sin helhet är verksamheten bra (B) skött.

Exempel 3. Man observerar ett tydligt missförhållande som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. En sak som ska avhjälpas utöver utmärkta och bra saker. Vitsordet bestäms riskbaserat enligt den sak som ska avhjälpas.

Exempel 4. Man observerar många missförhållanden som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. Många saker som ska avhjälpas utöver några bra och utmärkta saker. Vitsordet bestäms riskbaserat enligt den sak som ska avhjälpas.

Exempel 5. Man observerar en sak som äventyrar livsmedelssäkerheten eller som allvarligt vilseleder konsumenten och som ska avhjälpas utöver utmärkta och bra saker. Vitsordet bestäms riskbaserat enligt den sak som ska avhjälpas.

7 Oiva-rapport och inspektionsberättelse

7.1 Allmänt om Oiva-rapporten och inspektionsberättelsen

Av inspektionen ska man utarbeta en rapport i två delar som består av

• Oiva-rapporten
• inspektionsberättelsen.

En tvådelad rapport bildas när tillsynsutövaren fyller i inspektionsblanketten i VATI. Tillsynsutövaren ska följa sin tillsynsenhets anvisningar om arkivering, eftersom VATI inte är ett officiellt elektroniskt arkiv. Oiva-rapporten är inte ett förvaltningsbeslut.

Oiva-rapporten är ett formbundet och flerfärgat dokument på två språk. En Oiva-observation anges antingen på finska eller svenska eller på båda språken.

I Oiva-rapporten visas resultatet av inspektionen, dvs. Oiva-resultatet, inspektionsresultaten av de kontrollerade helheterna, det sammanlagda antalet vitsord för de kontrollerade sakerna, Oiva-resultaten av två tidigare inspektioner, Oiva-observationerna samt kontaktuppgifterna för den livsmedelstillsynsmyndighet som övervakar objektet.

Oiva-resultatet bestäms enligt det sämsta Oiva-vitsordet bland de enskilda kontrollerade sakerna (raderna). En del av de saker som ska kontrolleras, de så kallade mörka raderna, är sådana vars vitsord inte påverkar Oiva-resultatet. De mörka raderna visas inte i Oiva-rapporten, men de visas i inspektionsberättelsen. När man endast kontrollerar mörka rader ska man registrera inspektionen som inspektion utanför tillsynsplanen för att kunna sända inspektionsberättelsen från VATI.

Man kan bifoga fotografier och bilagor till inspektionsberättelsen. Inga sekretessbelagda uppgifter ska anges/beskrivas i inspektionsberättelsen.

Inspektionsberättelsen skrivs i princip antingen på finska eller svenska. Standardtexten i inspektionsberättelsen kan vid behov bytas till svenska (rubriker, underrubriker osv.). Om tillsynsutövaren så önskar kan texten i inspektionsberättelsen även vara på något annat språk (till exempel engelska). När inspektionsberättelsen skrivs ut visas kontaktuppgifterna för den tillsynsutövare som utfört inspektionen, och i förhandsgranskningsvyn kontaktuppgifterna för den tillsynsutövare som sänt rapporten. I den Oiva-rapport som läggs fram för konsumenter skrivs ut kontaktuppgifterna endast för den livsmedelstillsynsmyndighet som övervakar objektet.

7.2 Tilläggsanvisningar enligt vitsord

Utmärkt (A):

• Tillsynsutövaren ska anteckna vad som kontrollerades och varför vitsordet är utmärkt (se punkt 8.4).

Bra (B):

• Tillsynsutövaren ska anteckna vad som kontrollerades och varför vitsordet är bra (se punkt 8.4).
• Tillsynsutövaren ska ge aktören en skriftlig anmärkning (inga uppmaningar om korrigering) om observerade små missförhållanden. Aktören ska informeras om vilka åtgärder hen kan vidta för att själv avhjälpa missförhållandena.
• Ingen tidsfrist för avhjälpandet av missförhållandena ska fastställas och ingen separat uppföljningsinspektion ska göras. Aktören ska avhjälpa missförhållandena på eget initiativ. Tillsynsutövaren kontrollerar att de små missförhållandena har avhjälpts i samband med den regelbundna tillsynen, när samma kontrollerad sak följande gång kontrolleras.
• Vitsordet bra kan vid följande inspektioner antingen ändras till utmärkt om tillsynsutövaren konstaterar att aktören avhjälpt missförhållandet, förbli på nivån bra eller ändras till bör korrigeras.

Bör korrigeras (C):

• Tillsynsutövaren ska anteckna vad som kontrollerades och varför vitsordet är bör korrigeras (se punkt 8.4).
• Tillsynsutövaren ska ge aktören en skriftlig uppmaning om korrigering med tidsfrister, i vilken förklaras vilka inspektionsobservationer som försvagar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten och/eller i vilken fastställs vilka kontrollerade saker som inte har utförts i enlighet med kraven i lagstiftningen.
  • Tidsfristen för avhjälpandet av missförhållandet ska om möjligt avtalas med aktören eller aktörens företrädare.
    • Tillsynsutövaren kan vid behov av aktören begära en skriftlig plan för avhjälpandet av missförhållandena med tidschema samt en åtgärdsplan för tiden innan missförhållandena har avhjälpts. Ärendet ska avtalas med aktören.
  • Livsmedelssäkerheten får inte äventyras och vilseledandet av konsumenten får inte bli allvarligt på grund av en för lång tidsfrist.
  • Tidsfristen ska vara realistisk i förhållande till missförhållandet.
    • Om avhjälpandet av missförhållandet enligt uppmaningen kräver mycket planering eller arbete av aktören, till exempel reparation av strukturer, kan man i inspektionsberättelsen fastställa flera tidsfrister för reparationsplaneringen och/eller reparationerna (se punkt 10).
• Tillsynsutövaren kan utöva sin prövningsrätt vid bedömningen av om korrigeringsuppmaningen är tillräcklig för att avhjälpa missförhållandena eller om det är nödvändigt att använda administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen, till exempel en föreskrift (bild 1). Vid övervägandet av den lämpligaste åtgärden i situationen kan man beakta tillsynsobjektets tillsynshistoria och i vilken utsträckning aktören tidigare har underlåtit att följa bestämmelserna.
  • Om aktören tidigare har underlåtit att följa bestämmelserna, är en uppmaning nödvändigtvis inte en tillräckligt effektiv åtgärd för att säkerställa avhjälpandet av missförhållandet.
  • Om en uppmaning av andra skäl (till exempel arten av missförhållandet) inte kan betraktas som en tillräckligt effektiv åtgärd, ska man överväga administrativa tvångsmedel.
• För vissa bedömda saker kan man ge vitsordet bör korrigeras, även om sakerna inte omedelbart försämrar livsmedelssäkerheten eller vilseleder konsumenten. I sådana fall har aktören upprepade gånger fått vitsordet bra, och det tidigare konstaterade missförhållandet har inte avhjälpts fram till nästa planmässig inspektion. I bedömningsanvisningen kommer att anges om tillvägagångssättet kan tillämpas på bedömningsanvisningen i fråga.
• Även om missförhållandet avhjälps före publicering av Oiva-rapporten, påverkar detta inte Oiva-vitsordet.
  • Ett undantag är slakterier där en tidsfrist eller en utfärdad föreskrift för avhjälpandet av missförhållandet påverkar huruvida missförhållandet visas i Oiva-rapporten och på vilket sätt missförhållandet antecknas i inspektionsberättelsen (se punkt 10).
• När man kommit överens om avhjälpandet och fastställt en tidsfrist för det, ska saken inte beaktas vid nya inspektioner och vitsord före utgången av tidsfristen. Vitsordet C ska inte i onödan lämnas i Oiva-rapporten, om nya Oiva-inspektioner görs innan saken har avhjälpts. Med andra ord: en aktör kan ibland få Oiva-resultatet A eller B för olika kontrollerade saker, även om ett tidigare missförhållande med vitsord C ännu inte har avhjälpts, eftersom missförhållandena bedöms på nytt först vid uppföljningsinspektionen (se punkt 10).

Dålig (D)

• Tillsynsutövaren ska anteckna vad som kontrollerades och varför vitsordet är dålig (se punkt 8.4).
• Tillsynsutövaren ska ge aktören en skriftlig motivering, i vilken förklaras vilka inspektionsobservationer som äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten och/eller i vilken fastställs vilka kontrollerade saker som inte har utförts i enlighet med kraven i lagstiftningen.
• I fråga om några bedömningsanvisningar kan man ge vitsordet dålig, även om sakerna inte omedelbart äventyrar livsmedelssäkerheten eller allvarligt vilseleder konsumenten. I sådana fall har aktören upprepade gånger fått vitsordet bör korrigeras, och det tidigare konstaterade missförhållandet har inte avhjälpts fram till följande uppföljningsinspektioner. I bedömningsanvisningen anges om tillvägagångssättet kan tillämpas på bedömningsanvisningen i fråga (till exempel Oiva-bedömningsanvisning 4.6).
• Även om missförhållandet avhjälps före publicering av Oiva-rapporten, påverkar detta inte Oiva-vitsordet.
• Tillsynsutövaren ska tillgripa administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen för att säkerställa iakttagandet av lagstiftningen (se bild 1 och punkt 10).

Aktören ska under den kontrollerade saken i inspektionsberättelsen meddelas att administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen 297/2021 eller skyndsamma åtgärder enligt 64 § i livsmedelslagen inleds för att avhjälpa missförhållandet, och att aktören kommer att höras eller redan har hörts skriftligen (i vissa fall är ett muntligt hörande också möjligt). Processen för administrativa tvångsmedel jämte hörande beskrivs i Livsmedelverkets separata Handbok om administrativa tvångsmedel.

• När man gett vitsordet D och inleder administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen 297/2021 eller skyndsamma åtgärder enligt 64 § i livsmedelslagen, ska saken inte påverka vitsorden vid nya inspektioner. Vitsordet D ska inte i onödan lämnas i Oiva-rapporten, om nya Oiva-inspektioner görs innan saken har avhjälpts. Med andra ord: en aktör kan ibland få Oiva-resultatet A eller B för olika kontrollerade saker, även om ett tidigare missförhållande med vitsord D ännu inte har avhjälpts, eftersom missförhållandena bedöms på nytt först vid uppföljningsinspektionen (se punkt 10).

8 Upprättande av oiva-rapport och inspektionsberättelse i vati

Kontrollera först att uppgifterna om aktören och objektet, bland annat FO-numret, är korrekta i VATI.

Skapa uppgifterna om inspektionshändelsen för objektet enligt VATI-bruksanvisningen.

Fyll i blanketten REH01 eller HEH01 enligt sak på följande sätt:

8.1 Kontrollerad

Välj kontrollerad sak (rad)

• Tillämpas inte (se punkt 5.2.)
• Inte kontrollerad (normalvärde)
• Kontrollerad.

Observera: Saken kan antecknas som kontrollerad när den har bedömts enligt bedömningsanvisningen.

8.2 Bedömning av verksamheten

Ge den kontrollerade saken vitsordet A, B, C eller D. En meny visas när man väljer alternativet ”Kontrollerad”. Grunderna för vitsorden beskrivs närmare i punkt 6 i anvisningen.

• Utmärkt (A)
• Bra (B)
• Bör korrigeras (C)
• Dålig (D).

8.3 Oiva-observation

Oiva-observationen som visas i Oiva-rapporten är en kort förklaring för konsumenten om varför det vitsord som getts aktören för den kontrollerade saken inte är utmärkt utan bra, bör korrigeras eller dålig. I fråga om vitsordet A behöver man inte anteckna någon Oiva-observation.

Oiva-observationen ska vara av allmän natur, kort, koncis och lättbegriplig. Oiva-observationen visas också i inspektionsberättelsen. Som Oiva-observation ska man inte anteckna saker som hör till inspektionsberättelsen, såsom personuppgifter, detaljerade observationer, tidsfrister eller sekretessbelagda uppgifter.

Exempel på Oiva-observationer:

• Små missförhållanden i lokalernas renlighet.
• Missförhållanden som ska avhjälpas vid städningen och renligheten av lokalerna.
• Missförhållanden som ska avhjälpas omedelbart i renhållningen av livsmedelslokalen.
• Små brister/missförhållanden i produkternas spårbarhet.
• Missförhållanden som ska avhjälpas i produkternas spårbarhet.
• Produkterna kan inte spåras, missförhållandena kräver omedelbart avhjälpande.

8.4 Registrering av observationer och åtgärder

Registrera saker som kommit fram vid inspektionen och eventuella fortsatta åtgärder:

• Vilka saker har kontrollerats. Även i samband med vitsordet utmärkt (A).
• Vilka observationer gjordes, dvs. situationen vid tidpunkten för inspektionen.
  • I inspektionsberättelsen ska man alltid tydligt registrera de observerade missförhållandena, vilket redogör för aktören varför vitsordet inte är utmärkt (A). På så sätt får aktören veta vilka delar i hens verksamhet som inte uppfyller alla krav.
  • Bifoga fotografier för att stöda observationerna vid behov.
• Grunder för uppmaning om korrigering/administrativa tvångsmedel
  • Vilken del i de observerade missförhållandena som är en livsmedelssäkerhetsrisk eller som vilseleder konsumenten.
• Korrigerande åtgärd som tillsynsutövaren kräver
• Eventuell tidsfrist inom vilken missförhållandena ska avhjälpas.
• Eventuellt tillgripande av administrativa tvångsmedel.

Annat att beakta:

• I fråga om en enskild rad ska man endast behandla den aktuella saken i förhållande till lagstiftningen, Oiva-bedömningsskalan och Oiva-bedömningsanvisningarna samt beskrivningen av aktörens egenkontroll. Till exempel Under punkt 2.2 (lokalernas skick) ska man inte anteckna observationer för saken i punkt 3.1 (lokalernas allmänna renlighet och hygien).
• Observationerna och åtgärderna ska antecknas under ifrågavarande Oiva-sak.
• I fältet tilläggsuppgifter kan man sammanfatta åtgärderna.
• Det som man skriver i observationer och åtgärder visas endast i den inspektionsberättelse som sänds till aktören.

8.5 Tillsynsåtgärder

Välj en sakspecifik tillsynsåtgärd som är lämplig för situationen.

Vanligaste:

• Inga tillsynsåtgärder Vitsordet A och allting är i ordning.
• Handledning och råd Aktören har getts handledning och råd.
• Uppmaning Aktören har getts en tidsfrist för att avhjälpa missförhållandena.

Om man inleder administrativa tvångsmedel ska man välja tillsynsåtgärderna i enlighet med dem, till exempel hörande före beslutet, skyndsamma åtgärder osv.

I samband med varje kontrollerad sak kan man vid behov ge handledning och råd.

8.6 Andra observationer vid inspektionen

Saker som man inte har kontrollerat men som man har gett handledning och råd i ska registreras under Tilläggsuppgifter.

Saker som inte hör till de saker som enligt bedömningsanvisningen ska kontrolleras ska registreras under Tilläggsuppgifter. Inspektionsberättelsen om tillsynen över försäljning av tobak och nikotinersättningsprodukter ska inte registreras i inspektionsberättelsen.

Åtgärder som krävs av aktören ska inte skrivas under Tilläggsuppgifter, utan enligt rad under Observationer och åtgärder.

8.7 Förhandsgranskning och publicering av Oiva-rapporten och inspektionsberättelsen

Tillsynsutövaren ska kontrollera Oiva-rapporten och inspektionsberättelsen i förhandsgranskningsvyn innan hen sänder dem till aktören. Oiva-rapporten och inspektionsberättelsen sänds från VATI till den e-postadress som aktören uppgett. I VATI kan man se när rapporten har sänts och till vilken e-postadress.

8.8 Felaktig rapport och/eller inspektionsberättelse

Om tillsynsutövaren upptäcker ett fel i den sända Oiva-rapporten eller inspektionsberättelsen, ska händelsen korrigeras enligt VATI-anvisningarna. Den korrigerade Oiva-rapporten och inspektionsberättelsen ska sändas på nytt till aktören via VATI. Närmare tekniska anvisningar finns i VATI-bruksanvisningen.

Om aktören upptäcker eller misstänker ett fel i Oiva-rapporten, ska aktören utan dröjsmål kontakta den livsmedelstillsynsmyndighet som utfört inspektionen för att utreda och vid behov rätta till saken. Eventuella fel i Oiva-rapporten ska korrigeras. Endast en företrädare för den livsmedelstillsynsenhet som utfört inspektionen kan radera en felaktig Oiva-rapport och göra en ny med korrekta uppgifter. Det är bra att under tilläggsuppgifter i den korrigerade Oiva-rapporten ange uppgift om att rapporten har korrigerats.

9 Publicering, offentliggörande och framläggande av Oiva-rapporten

Enligt 16 § i livsmedelslagen är varje livsmedelsföretagare skyldig att offentliggöra den Oiva-rapport som fås av tillsynsmyndigheten. När tillsynsutövaren har fyllt i Oiva-rapporten och inspektionsberättelsen i Vati-systemet skickar tillsynsutövaren dem till den e-postadress som aktören uppger. Om offentliggörande av en Oiva-rapport på papper kravs (t.ex. i samband med entrén till en restaurang) ska aktören skriva ut rapporten för sig själv. Oiva-rapporten på papper kan vara i färg eller svartvit.  Skyldigheten att offentliggöra gäller inte inspektionsberättelsen.

9.1 Publicering av Oiva-rapporten på webbplatsen Oivahymy.fi

Oiva-rapporten som upprättats via VATI-systemet publiceras automatiskt på webbplatsen www.oivahymy.fi efter tio dygn. 

9.2 Offentliggörande av Oiva-rapporten på webbplatser, i virtuella lokaler, i sociala medier och i distansförsäljning

Den senaste Oiva-rapporten ska vara framlagd på livsmedelsföretagets webbplats, om aktören har en webbplats, eller på något annat motsvarande sätt. Med annat motsvarande sätt avses till exempel aktörens sociala medier eller en mobiltelefonapplikation genom vilken livsmedel säljs.

Oiva-rapporten eller en länk till rapporten ska vara framlagd på webbplatsens förstasida på så sätt att konsumenten enkelt kan observera den. Sociala medier eller en mobiltelefonapplikation som används som försäljningskanal är jämförbara med en internetwebbplats.

Om försäljningssättet är sådant att rapporten inte kan offentliggöras, räcker det att uppgifterna lämnas till konsumenten på begäran. Ett exempel på sådan försäljning är telefonförsäljning.

Livsmedelstillsynsmyndigheten har i uppgift att bedöma sättet att offentliggöra och om det är tillräckligt med tanke på målen för offentliggörandet (se punkt 4 och Oiva-föreskriften. En trädstruktur för beslutsfattande har utarbetats till stöd för bedömningen (bilaga 3).

Det finns två sätt för elektroniskt offentliggörande av Oiva-rapporten:

• Från e-posten: Efter att tillsynsutövaren har publicerat Oiva-rapporten lämnas den till den e-postadress som aktören uppgett (pdf), varifrån aktören kan offentliggöra rapporten.
• Från Oivahymy.fi-webbplatsen: Företaget kan ladda ner egna Oiva-rapporter (pdf) i företagssöktjänsten på webbplatsen Oivahymy.fi. Företaget kan spara rapporter för egen användning eller offentliggöra dem därifrån. Alternativt kan man på förstasidan lägga fram en synlig och lättobserverbar länk till Livsmedelsverkets söktjänst oivahymy.fi/sv/sok-foretag. 

9.3 Offentliggörande av Oiva-rapporten i livsmedelslokaler, inkl. mobila livsmedelslokaler

Framläggandet av Oiva-rapporten vid ingången gäller de livsmedelslokaler där konsumenten uträttar ärenden. Aktören ska framlägga den senaste Oiva-rapporten vid ingången i sitt företag, i ingångens omedelbara närhet eller på ett annat med tanke på konsumenten betydelsefullt ställe. Rapporten ska hängas på rätt höjd och det ska vara enkelt för konsumenten att läsa den.

Aktören kan använda en Oiva-rapport i pappersform eller elektroniska tavlor och underlag. Oiva-rapportens storlek ska vara minst A4 och rapporten ska vara framlagd hela tiden. Dessutom kan man använda elektroniska tavlor där bilden växlar eller andra sätt för framläggande, men de kan inte ersätta Oiva-rapporten som ska vara framlagd hela tiden.

Med ingång avses ytterdörren eller i stora byggnadskomplex, såsom köpcentrum eller skolor, dörren som leder till den aktuella livsmedelslokalen eller utrymmen i en livsmedelslokal på så sätt att konsumenten kan ta del av rapporten innan hen fattar beslut om att uträtta ärenden. Om det finns flera huvudingångar (dörrar/dörröppningar, portar osv.) kan aktören vid behov lägga fram Oiva-rapporten vid alla dessa. Om ingången inte är tydligt begränsad ska Oiva-rapporten placeras på ett sådant ställe i livsmedelslokalen där konsumenterna rör sig och där konsumenterna enkelt kan observera den före köpbeslutet, till exempel i samband med namnskylten på en lämplig höjd, i samband med menyn som finns framlagd för förbipasserande eller i en separat ställning före ingången.

I mobila livsmedelslokaler ska Oiva-rapporten placeras på ett för konsumenten ändamålsenligt ställe så att den finns på rätt höjd och enkelt kan läsas av konsumenterna. I en mobil livsmedelslokal ska man lägga fram den senaste Oiva-rapporten för ifrågavarande försäljnings- eller serveringsställe.

• Om aktören har gjort en registreringsanmälan som omfattar fler än ett mobilt försäljningsställe, ska Oiva-rapporten läggas fram endast i det försäljningsställe som varit föremål för inspektionen.
• Om flera försäljningsställen har kontrollerats på en gång kan en gemensam Oiva-rapport upprättas över dem. Då ska man under tilläggsuppgifter ange vilka försäljningsställen Oiva-rapporten gäller. Oiva-rapporten ska vara framlagd i de försäljningsställen som varit föremål för inspektionen.

Om aktören behöver en ny Oiva-rapport, till exempel för att ersätta en som försvunnit, kan man sända rapporten på nytt via VATI.Den utskrivna eller kopierade rapporten ska vara minst A4 i storlek.

10 Uppföljningsinspektion och administrativa tvångsmedel

10.1 Uppföljningsinspektion då en tidsfrist har fastställts för korrigering av den kontrollerade saken och då administrativa tvångsmedel inte har inletts.

En uppföljningsinspektion ska alltid utföras då den kontrollerade saken har getts vitsordet bör korrigeras (C) och en tidsfrist (bild 1). Vid uppföljningsinspektionen ska man säkerställa att det missförhållande som aktören uppmanats att korrigera har korrigerats. Då blir även Oiva-rapporten uppdaterad för att motsvara situationen vid uppföljningsinspektionen. Vid uppföljningsinspektioner ska man använda samma Oiva-bedömningsskala och bedömningsanvisningar som vid de övriga planmässiga inspektionerna. Den rapport som upprättas över uppföljningsinspektionen kan omfatta en enda kontrollerad sak, dvs. en bedömning av endast det missförhållande som bestämts att ska avhjälpas.

Observera: Vid uppföljningsinspektionen kan man vid behov, till exempel om man observerar missförhållanden, också bedöma nya saker, men kontroll av dem ersätter inte den följande inspektionen enligt planen.

Observera: Vid tidpunkten för utarbetandet av denna anvisning (hösten 2022) kan man av tekniska skäl ännu inte registrera uppföljningsinspektioner av endast mörka rader som inspektioner enligt tillsynsplanen, utan de ska registreras som inspektioner utanför tillsynsplanen så att inspektionsberättelsen kan sändas från VATI.

Uppföljningsinspektionen bör utföras inom tio dagar från utgången av tidsfristen för uppmaningen om korrigering. I det fallet att man fastställt flera olika tidsfrister för att avhjälpa observerade missförhållanden ska man efter varje tidsfrist utföra en uppföljningsinspektion inom tio dagar från utgången av tidsfristen. Om andra missförhållanden har avhjälpts före utgången av den tidsfrist som fastställts för dem, kan de kontrolleras vid en uppföljningsinspektion för ett annat missförhållande. När man fastställer tidsfrister ska man undvika att fastställa alltför många olika tidsfrister, eftersom tillsynsutövaren måste upprätta en inspektionsberättelse och publicera en Oiva-rapport för varje uppföljningsinspektion.

Uppföljningsinspektionen ska göras utan förhandsanmälan. Tillsynsutövaren kan enligt eget övervägande avvika från detta, till exempel om verksamhetsställets läge/karaktär förutsätter en förhandsanmälan eller om man anser att aktörens närvaro är nödvändig.

I regel ska uppföljningsinspektionen göras som inspektionsbesök. Uppföljningsinspektionen kan också utföras som dokumentinspektion om man endast utifrån dokument kan fastställa att missförhållandet har korrigerats. Verifiering av avhjälpandet av vissa missförhållanden kräver dock att man besöker tillsynsobjektet. Om det finns flera missförhållanden, kan man antingen kontrollera alla av dem i tillsynsobjektet eller en del som dokumentinspektion och en del i tillsynsobjektet.

I regel ska uppföljningsinspektionen utföras som en separat inspektion. Utförandet av uppföljningsinspektionen får inte avsiktligt fördröjas till följande inspektion enligt tillsynsplanen. Den överenskomna/utfärdade tidsfristen för att avhjälpa missförhållandet bestämmer huruvida uppföljningsinspektionen kan sammanföras med en inspektion enligt tillsynsplanen. Sammanförandet är möjligt i sådana livsmedelslokaler som övervakas ofta. Sammanförandet kan också vara möjligt då man på grund av sakens natur har kommit överens om en längre tidsfrist, till exempel i fråga om strukturella reparationer.

I slakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem kan tillsyn utövas till och med dagligen. Då påverkar den överenskomna tidsfristen eller den utfärdade föreskriften för avhjälpandet av missförhållandet huruvida missförhållandet visas i Oiva-rapporten och på vilket sätt missförhållandet antecknas i inspektionsberättelsen. Om till exempel (bild 4) en uppmaning om korrigering av ett missförhållande med utsatta tider och verifierandet av att missförhållandet korrigerats inträffar under samma tillsynsperiod, påverkar missförhållandet inte det vitsord som visas i Oiva-rapporten. Om den tidsfrist som fastställts för avhjälpandet av ett missförhållande är längre än den pågående tillsynsperioden, visas missförhållandet i Oiva-rapporten.

Bild 3. Exempel på hur ett observerat missförhållande vid tillsyn över slakterier och godkända livsmedelslokaler i anslutning till dem och tidsfristen påverkar upprättandet av Oiva-rapporten och inspektionsberättelsen och vitsordet, där bollarna är dagliga observationer. Orange (C) och röda (D) bollar är missförhållanden som aktören ska avhjälpa, och blå (A) bollar betyder den tidpunkt då tillsynsutövaren har konstaterat att missförhållandet har avhjälpts.

Om aktören inom tidsfristen inte har iakttagit uppmaningen om korrigering, ska situationen bedömas på nytt.

• Om livsmedelssäkerheten fortfarande har försvagats men ännu inte äventyrats, eller om konsumenten har vilseletts men inte allvarligt, kan tillsynsutövaren utöva sin prövningsrätt vid bedömning av om en andra uppmaning om korrigering räcker till för att avhjälpa brottet mot bestämmelserna, eller om det finns behov av att tillgripa administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen, till exempel en föreskrift. Vid övervägandet av den lämpligaste åtgärden i situationen kan man beakta tillsynsobjektets tillsynshistoria och i vilken utsträckning aktören tidigare har underlåtit att följa bestämmelserna.
  • Om aktören redan har underlåtit att iaktta en uppmaning om korrigering, är en ny uppmaning nödvändigtvis inte en tillräckligt effektiv åtgärd för att säkerställa avhjälpandet av missförhållandet.
  • Om en andra uppmaning inte kan betraktas som en tillräckligt effektiv åtgärd, ska man överväga administrativa tvångsmedel.
• Om livsmedelssäkerheten äventyras eller om konsumenten allvarligt vilseleds, ska man ge vitsordet dålig (D) och tillgripa administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen 297/2021 eller skyndsamma åtgärder enligt 64 § i livsmedelslagen för att säkerställa avhjälpandet av missförhållandet.
• Aktören ska i inspektionsrapporten under den kontrollerade saken meddelas att administrativa tvångsmedel enligt livsmedelslagen 297/2021 kommer att inledas och att aktören kommer att höras i ärendet skriftligen. I VATI ska man som åtgärd välja den lämpligaste åtgärden i situationen (se punkt 8).

10.2 Uppföljningsinspektion då administrativa tvångsmedel har inletts för korrigering av den kontrollerade saken

En uppföljningsinspektion ska alltid utföras då den kontrollerade saken har getts Oiva-vitsordet bör korrigeras (C) eller dålig (D) och administrativa tvångsmedel har inletts för att korrigera saken. Vid uppföljningsinspektionen kan man också kontrollera C-vitsord, för vilka man inte har inlett administrativa tvångsmedel men har gett en uppmaning om korrigering. Vid uppföljningsinspektionen ska man säkerställa att det missförhållande som aktören enligt en uppmaning eller föreskrift ska avhjälpa har avhjälpts.

Uppföljningsinspektionen som anknyter till administrativa tvångsmedel ska göras utan förhandsanmälan. Tillsynsutövaren kan enligt eget övervägande avvika från detta, till exempel om verksamhetsställets läge/karaktär förutsätter en förhandsanmälan eller om man anser att aktörens närvaro är nödvändig.

En uppföljningsinspektion i anknytning till administrativa tvångsmedel kan enligt fall göras som en Oiva-uppföljningsinspektion. Då blir Oiva-rapporten uppdaterad för att motsvara situationen. Sådana är till exempel:

• Uppföljningsinspektion som görs enligt tidsfristen i ett administrativt beslut inom tio arbetsdagar från utgången av tidsfristen (bild 1).
• Uppföljningsinspektion som görs när aktören meddelar att missförhållandet har avhjälpts. Då ska uppföljningsinspektionen göras inom tio dygn från meddelandet.
• Uppföljningsinspektion som görs vid en ändamålsenlig tidpunkt, till exempel för att säkerställa att saken har rättats till.
• Uppföljningsinspektion som görs innan ärendet överförs till beslutsorganet (till exempel en nämnd). Huruvida en sådan inspektion kan utföras som Oiva-uppföljningsinspektion ska bedömas från fall till fall.
  • Om missförhållandet har avhjälpts, upphör handläggningen av ärendet i beslutsorganet och uppföljningsinspektionen görs som Oiva-uppföljningsinspektion.
  • Om missförhållandet inte har avhjälpts och ärendet överförs till exempelvis beslutsorganet, är det inte fråga om en Oiva-uppföljningsinspektion.

Om missförhållandet har avhjälpts, kan de administrativa tvångsmedlen till denna del avslutas, dvs. handläggningen av det aktuella tvångsmedelsärendet i myndigheten upphör. Aktören ska meddelas om detta skriftligen, till exempel i Oiva-uppföljningsinspektionsrapporten under den aktuella saken eller på annat sätt skriftligen.

• Observera: Om missförhållandet inte har avhjälpts, ska man fortfarande ge vitsordet C eller D för det och i inspektionsberättelsen ange att tvångsmedelsprocessen fortsätter till denna del. Tvångsmedelsprocessen fortsätter med ett nytt hörande.

Tvångsmedelsprocessen kan när som helst avbrytas om missförhållandet har avhjälpts.

Obs: Även om aktören har upphört med marknadsföring som strider mot bestämmelserna, är det bra att slutföra processen för det tvångsmedelsbeslut som förbjuder återupptagandet av marknadsföringen enligt 66 § i livsmedelslagen, dvs. fatta ett beslut, om aktören tidigare har brutit mot bestämmelserna om marknadsföring.

11 Övriga anvisningar

• Ruokaviraston Oiva-arviointiohjeet suomeksi
• Ruokaviraston Oiva-arviointiohjeet ruotsiksi/Oiva-kontrollanvisningar på svenska
• Ruokaviraston Oiva-arviointiohjeet englanniksi/Oiva evaluation quidelines in English
• Anvisningar om bedömningen inom Oiva för registrerade livsmedelslokaler
• Anvisningar om bedömningen inom Oiva för godkända livsmedelslokaler
• Livsmedelsverkets föreskrift om Oiva 12/2021
• VATI-bruksanvisning för tillsynsutövare i Pikantti i arbetsutrymmet för VATI-stödtjänsten.
• Handbok om tillgripande av sådana administrativa tvångsmedel inom livsmedelstillsynen som avses i livsmedelslagen.

12 Lagstiftning

Lagstiftning med anknytning till ämnet:

• Livsmedelslag 297/2021 (LmL)
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet
• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung.

Uppdateringar till version 2

• Anvisningen ersätter den tidigare versionen (Livsmedelssäkerhetsverket Eviras anvisning 10504/1, publicerad 8.3.2016).
• Anvisningen har ändrats från Eviras anvisning till Livsmedelsverkets anvisning i tillgänglig form.
• Anvisningen har uppdaterats genomgående. Exempel på ändringar:
  • Lagstiftningen har uppdaterats.
  • Framläggandet av Oiva-rapporten har preciserats.
  • Bedömningsskalan har ändrats något i fråga om vitsordet B. I denna anvisning accepteras små brister även i egenkontrollen. 0-anvisningen kommer att uppdateras.
  • Aktören ges möjlighet att ta färgkopior i A4-storlek av Oiva-rapporten eller skriva ut den i A4-storlek.
  • Elektriska A4-tavlor kan också användas för framläggandet av Oiva-rapporten.
  • Framläggandet av Oiva-rapporten vid flera ingångar vid behov.
  • Anvisningar om distansinspektion har lagts till.
  • Faserna i processen för administrativa tvångsmedel i förhållande till Oiva har klarlagts.

Uppdateringar

• Uppdateringar enligt de tekniska ändringarna i Oiva-rapporten och oivahymy.fi-sidorna 11/2024

Bilaga 1. Exempel på krav enligt livsmedelslagstiftningen:

Livsmedelssäkerhet (EG) nr 178/2002, artikel 14

• Livsmedel ska inte släppas ut på marknaden om de inte är säkra. Enligt den allmänna livsmedelsförordningen ska livsmedel anses som icke säkra om de anses vara skadliga för hälsan eller otjänliga som människoföda.
• När man fastställer om ett livsmedel inte är säkert ska man ta hänsyn till konsumenternas normala användningsförhållanden. Dessutom ska man ta hänsyn till den information som ges konsumenterna eller annan information som konsumenterna har allmän tillgång till om hur man kan undvika särskilda skadliga effekter på hälsan av vissa livsmedel eller livsmedelskategorier.
• När man fastställer om ett livsmedel är skadligt för hälsan ska man ta hänsyn till de tänkbara omedelbara och/eller kortsiktiga och/eller långsiktiga effekterna av livsmedlet. Dessutom ska man ta hänsyn till tänkbara kumulativa toxiska effekter och vissa konsumentgruppers särskilda känslighet för livsmedlet.
• När man fastställer om ett livsmedel är otjänligt som människoföda ska det tas hänsyn till om livsmedlet är förorenat antingen genom främmande ämnen eller på annat sätt, eller genom förruttnelse, försämring eller nedbrytning.
• Ett livsmedel anses vara säkert när det överensstämmer med lagstiftningens krav på livsmedelssäkerhet.

Skyddande av konsumenternas intressen

• Med livsmedelslagstiftningen vill man skydda konsumenternas intressen samt göra det möjligt för konsumenterna att fatta välgrundade beslut om de livsmedel de konsumerar. Livsmedelslagstiftningens syfte är också att förebygga förvanskningar av livsmedel och andra förfaranden som kan vilseleda konsumenterna ((EG) nr 178/2002, artikel 8).
• Livsmedelslagstiftningens syfte är att säkerställa säkerheten hos livsmedel och behandlingen av dem samt en god hälsomässig kvalitet och annan kvalitet som överensstämmer med livsmedelsbestämmelserna hos livsmedel. Dessutom är syftet med livsmedelslagstiftningen att säkerställa att den information som lämnas om livsmedel är sanningsenlig och tillräcklig och att den inte vilseleder konsumenten. Livsmedelslagstiftningens syfte är också att skydda konsumenten mot hälsorisker och ekonomiska förluster som orsakas av livsmedel ((EU) 2017/625, artikel 1; livsmedelslagen (297/2021), 1 §).

Livsmedelsföretagarens ansvar

• Det primära ansvaret för livsmedelssäkerheten ligger hos livsmedelsföretagarna ((EG) nr 852/2004, artikel 1). Livsmedelsföretagare ska se till att alla de led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan för livsmedel som de ansvarar för uppfyller de allmänna och särskilda hygienkrav som fastställts för dem ((EG) nr 852/2004, artikel 3 och 4; (EG) nr 853/2004, artikel 3).
• Livsmedelsföretagare ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundade på HACCP-principerna ((EG) nr 852/2004, artikel 5).

Bilaga 2.Anvisningar om distansinspektion av livsmedelstillsynsobjekt för inspektörer – Vilka saker inom livsmedelstillsynen kan man övervaka genom dokumentinspektioner och intervjuer?

Tillsynsenheten kan delvis utöva planmässig livsmedelstillsyn i form av distansinspektioner. Distansinspektioner kan utföras som dokumentinspektioner, i vilket fall tillsynsutövaren ska begära att aktören inom livsmedels- eller kontaktmaterialbranschen lämnar de nödvändiga dokumenten till exempel per e-post. Aktören kan också lämna dokument, filer och material för livsmedelstillsynsmyndigheten till molntjänster och ge tillsynsutövaren behörigheter att granska dem. Distansinspektioner kan också göras genom att intervjua aktören per telefon eller via en fjärruppkoppling. Tillsynsutövaren kan med aktören komma överens om en tidpunkt då aktörens företrädare och tillsynsutövaren på distans (till exempel via Skype, Teams eller någon annan online-videouppkoppling) diskuterar och går igenom de rader och saker som ska kontrolleras och som tillsynutövaren fastställt för aktören på förhand. Under denna distansdiskussion kan aktörens företrädare visa saker som tillsynutövaren begär genom att till exempel dela sin skärm. Så kan man effektivt presentera till exempel egenkontroll- och receptuppgifter samt hanteringsmetoderna för spårbarhet från till exempel verksamhetsstyrningssystemet. Tillsynsutövaren kan också begära att aktören sänder skärmbilder och andra bilagor så att tillsynsutövaren senare och närmare kan ta del av dem. Aktören kan också visa saker som tillsynsutövaren begär om med hjälp av till exempel delade filer i molntjänster eller videobild.

Enligt artikel 15 i förordningen om offentlig kontroll (EU) 2017/625 ska aktörerna, ”i den utsträckning det är nödvändigt för att utföra offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet”, lämna information till tillsynsmyndigheten (”ge de behöriga myndigheternas personal tillgång till dokument och annan relevant information”). I den nationella lagstiftningen har tillsynsmyndigheten enligt 43 § i livsmedelslagen (297/2021) trots sekretessbestämmelserna rätt att av livsmedels- och kontaktmaterialföretagare och andra som omfattas av skyldigheterna enligt den lagen få den information som är nödvändig för den offentliga tillsynen och annan offentlig verksamhet. Rätten till information gäller även sådan information om privat affärs- och yrkesverksamhet eller om privatpersoners ekonomiska ställning som är nödvändig för att genomföra uppgifter enligt livsmedelsbestämmelserna och som annars är sekretessbelagd (livsmedelslagen, 43 §). Dessutom föreskrivs i 43 § i livsmedelslagen om en uttrycklig rätt att få tillgång till information som är nödvändig vid tillsyn även via en teknisk anslutning eller i annan elektronisk form.

Tillsynsutövaren ska bedöma förverkligandet av egenkontrollen i fråga om den kontrollerade Oiva-raden utifrån den erhållna informationen, såsom dokument, recept, produktspecifikationer och förpackningspåskrifter och eventuellt även fotografier, videobilder och intervjuer, samt ge ett vitsord på normalt sätt enligt Oiva-bedömningsanvisningarna.

Att beakta vid dokumentinspektion

• Sekretessbelagda dokument kan vid behov lämnas till exempel som ett krypterat e-postmeddelande eller via en molntjänst.
• Dokumenten ska behandlas och förstöras omsorgsfullt för att undvika att deras sekretessbeläggning blir äventyrad.
• Kontrollera att dokumenten är aktuella.
• Ange tydligt i inspektionsberättelsen vilka saker/produkter du har kontrollerat och på vilket sätt.

Exempel på dokument/saker som eventuellt kontrolleras vid en distans-/dokumentinspektion

 *-markerade rader bör i regel kontrolleras på plats

• 1.1 HEH Lokalernas, strukturernas och anordningarnas godkännanden
  • godkännandedokument
  • planritningar*
• 1.2 HEH Funktionernas godkännanden
  • godkännandedokument
  • intervju av aktören
• 1.3 HEH TSE-funktionernas godkännanden
  • godkännandedokument
  • egenkontrollsystemets överensstämmelse
  • intervju av aktören
• 1.4 HEH Hushållsvattnets överensstämmelse med kraven
  • nödvändiga dokument: t.ex. avtal med vattenverket, plan för provtagning, eventuella provresultat
• 1.5 HEH Det rena vattnets överensstämmelse med kraven
  • nödvändiga dokument: provtagningsresultat, beskrivning i egenkontrollen, åtgärder i undantagssituationer
  • intervju av aktören
• 1.6 REH/HEH Egenkontrollens allmänna överensstämmelse med kraven
  • egenkontrollsystemets aktualitet
  • stödsystem, riskbedömning, andra dokument i anknytning till HACCP
  • intervju av aktören
• 2.1 REH Lokalernas lämplighet för livsmedelsverksamhet*
  • nödvändiga dokument: planritning, eventuella fotografier av lokaler, eventuella analysresultat av vattenprover
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
• 2.2 REH Lokalernas skick/HEH Lokalernas och strukturernas underhåll*
  • fotografier (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • journalföring av genomförandet
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en underhållsplan
• 2.3 REH Arbetsredskapen, inredningen och anordningarna/HEH Underhåll av inredningen, anordningarna, vattenanordningarna och arbetsredskapen*
  • fotografier (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • journalföring av genomförandet
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en underhållsplan
• 3.1 REH Lokalernas allmänna renlighet och hygien/HEH Lokalernas och strukturernas renlighet och ordning*
  • fotografier (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • journalföring av genomförandet
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en renhållningsplan
• 3.2 REH Renlighet av arbetsredskapen, anordningarna och städredskapen/HEH Renlighet av ytorna, inredningen, anordningarna och arbetsredskapen*
  • fotografier (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • journalföring av genomförandet
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll och en renhållningsplan
• 3.5 REH Skadedjur och andra djur/HEH Bekämpning av skadedjur*
  • journalföring
  • videobild av betenas placering, motsvarar placeringen beteskartan?
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 3.6 REH Avfallshantering/HEH Avlägsnande av avlopp och avloppsvatten*
  • fotografier
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • journalföring av genomförandet
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 3.7 REH Åtskiljande av biprodukterna
  • fotografier
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • journalföring av genomförandet
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 3.8 REH Biprodukternas spårbarhet
  • nödvändiga dokument: handelsdokument i anslutning till transport av biprodukter eller avfallsrapporter
  • journalföring av små mängder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 4.1 REH Hygien i personalens arbetsrutiner/HEH Personalens arbetshygien*
  • fotografier (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av livsmedelslokalens personals arbete (främst i fråga om uppföljningsinspektioner)
  • intervju av aktören (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 4.2 REH Handhygien*
  • fotografier (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av handhygienen i livsmedelslokalen (främst i fråga om uppföljningsinspektioner)
  • intervju av aktören (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 4.3 REH Arbetskläder/HEH Personalens arbets- och skyddskläder*
  • fotografier (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av arbets- och skyddskläderna i livsmedelslokalen (främst i fråga om uppföljningsinspektioner)
  • intervju av aktören (främst i fråga om förnyade inspektioner)
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 4.4 REH/HEH Uppföljning av personalens hälsa
  • journalföring av genomförandet
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 4.5 REH/HEH Introduktion, handledning och utbildning för personalen
  • journalföring av genomförandet
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 4.6 REH/HEH Verifiering av hygienkunnandet
  • journalföring av genomförandet
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 5.1 REH/HEH Allmän hygien och riskhantering vid behandling av livsmedel
  • registreringar i egenkontrollen över processers styrpunkter som inte har en separat bedömningsrad, till exempel testning av metalldetektorn och pH-mätningar under produktionen
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören om användningen av riskhanteringsmetoder och hur riskhanteringsmetoderna överensstämmer med de metoder som beskrivs i egenkontrollen Vid behov kan fotografier och videor användas som stöd för intervjun.
  • vid behov en plan för egenkontroll i fråga om till exempel hantering av fysikaliska risker
• 5.2 HEH Åtskiljande av verksamheter med olika hygiennivåer
  • planritningar: hygienområdena och färdlederna
  • intervju av aktören
  • vid behov egenkontrollplan, till exempel beskrivning av tidsmässigt åtskiljande av olika hygiennivåer och rutiner för när man rör sig mellan olika hygienområden
• 5.3 HEH Hygien vid vattentappställen och utrustning som använder vatten*
• 5.4 REH/HEH Hygien vid upptining, kylning och frysning
  • fotografier (till exempel av kylrum för att observera kondensvatten)
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll, till exempel arbetsinstruktioner för frysning och upptining eller annan beskrivning av arbetsmetoder
• 5.5 REH/HEH Hygien vid emballering och förpackning
  • fotografier (till exempel förvaring av förpackningsmaterial och transportbehållare, skick och renlighet samt utrymmen och anordningar för förpackning)
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmena och anordningarna för bl.a. förpackning samt hygienen vid förpackning
  • vid behov en plan för egenkontroll
  • intervju av aktören
• 5.6 REH/HEH Hygien vid förvaring och lagring av livsmedel
  • fotografier
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 5.7 REH/HEH Hygien vid behandling och lagring av biprodukter
  • fotografier
  • om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av utrymmen i livsmedelslokalen
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 5.8 HEH Produktion och spårbarhet av biprodukter
  • nödvändiga dokument: handelsdokument
  • journalföring av mängder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 6.2 REH/HEH Temperaturkontroll av kylrum och livsmedel som ska förvaras kalla
  • nödvändiga dokument: temperaturregistreringar i egenkontrollen, upptagningar av automatiskt temperaturuppföljningssystem, uppföljning av resultat och gränsvärden för alarm
  • fotografier av mätarnas placering och avläsningar
  • arbetsinstruktioner för mätning av temperaturer
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 6.3 REH Livsmedel som ska förvaras varma
  • nödvändiga dokument: temperaturregistreringar i egenkontrollen
  • fotografier av mätarnas placering och avläsningar
  • arbetsinstruktioner för mätning av temperaturer
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 6.5 REH/HEH Temperaturkontroll av tillverkningsprocesserna för livsmedel
  • nödvändiga dokument: temperaturregistreringar i egenkontrollen
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • fotografier av mätarnas placering och avläsningar
  • arbetsinstruktioner för temperaturkontrollerade processer och mätning av temperaturer
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 6.6 REH/HEH Temperaturkontroll av frysta livsmedel
  • nödvändiga dokument: temperaturregistreringar i egenkontrollen
  • videobild av mätarnas placering och avläsningar
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 6.7 HEH Temperaturkontroll av slaktkroppar som ska sändas
  • temperaturregistreringar (slaktkropparnas temperatur före och under transport, tranportutrymmets temperaturregistreringar)
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 6.9 REH Temperaturkontroll vid försäljning och servering
  • temperaturregistreringar inom egenkontrollen
  • arbetsinstruktioner för mätning av temperaturer
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 7.1 REH Hygien vid försäljning och servering*
  • fotografier/videobild av framläggandet av oförpackade livsmedel och personalens arbete vid till exempel betjäningsförsäljning
• 8.1 HEH Behandling av TSE-riskmaterial
  • godkännandedokument över en godkänd livsmedelslokals TSE-godkännanden
  • intervju av aktören om behandling och åtskiljande av TSE-riskmaterial (överensstämmer verksamheten med TSE-godkännandebeslutet?)
  • kontroll av journalföringen i anslutning till TSE-verksamhet
  • fotografier/videobild (bl.a. kärl för insamling av TSE-riskmaterial och deras märkningar)
  • handelsdokument över avsändande/mottagande av slaktkroppar som innehåller TSE-riskmaterial
• 8.2 HEH Sensorisk uppföljning av renligheten i slaktkroppar och organ
  • registreringar inom egenkontrollen
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 8.3 HEH Hantering av mjölksyredekontaminationen i nötslaktkroppar
• 8.4 HEH Hantering av trikinrisken
  • provtagningsplan
  • intervju av aktören (behandling av slaktkroppar före resultatet av trikinundersökningen)
• 8.5 HEH Beredning av malet kött och råprodukter
• 8.6 HEH Beredning av maskinurbenat kött
• 8.7 HEH Beredning av torkat renkött*
• 8.8 REH/HEH Parasitinspektioner och frysbehandling av fiskeriprodukter
  • registreringar i egenkontrollen över utförandet av parasitinspektioner och frysbehandlingar
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • leveransdokument (anteckningar om frysbehandling och eventuell leveransbegränsning)
  • dokument i anknytning till befrielse från frysbehandling
• 8.9 HEH Kvalitetskontroll av råvarorna i äggprodukter
  • registreringar inom egenkontrollen
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 8.10 REH/HEH Fiskeriprodukternas sensoriska kvalitet*
• 8.11 HEH Temperaturkontroll av vatten som används för desinficering av arbetsutrustning
  • temperaturregistreringar
  • plan för egenkontroll
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
• 9.1 HEH Registerförfrågningar
• 9.2 HEH Uppgifter om livsmedelskedjan och andra motsvarande uppgifter
• 9.3 HEH Transport av djur*
• 9.4 HEH Märkning och identifiering av djur*
• 9.5 HEH Kontroll av godkännandedokumentet för ett hästdjur*
• 9.6 HEH Journalföring av djur som tagits för slakt*
• 9.7 HEH Skiljning av djur som förts till slakteriet*
• 10.1 REH/HEH Åtskiljande och korskontaminering
  • anvisningar, egenkontrolldokument
  • fotografier, videobild
  • intervju av aktören
  • eventuella analysintyg
• 11.1 REH/HEH Tillsatsämnen, aromer och enzym
  • nödvändiga dokument i samband med tillverkning av livsmedel: receptet, receptberäkningar för sådana livsmedelsförbättrande medel som omfattas av mängdbegränsningar, specifikationer över livsmedelsförbättrande medel eller livsmedelsförbättrande medel och förblandningar för ingredienser som använts för receptet samt fotografier av märkningarna på förpackningarna, dokumentation i anslutning till renlighetskraven
  • nödvändiga dokument i samband med tillverkning, import och distribution av livsmedelsförbättrande medel eller livsmedelsförbättrande medel och förblandningar för ingredienser: receptet och receptberäkningar (tillverkning), specifikationer över inkommande och utgående livsmedelsförbättrande medel eller livsmedelsförbättrande medel och tillverkningsblandningar samt fotografier av märkningarna på förpackningarna, dokumentation i anslutning till renlighetskraven
• 11.2 REH/HEH Näringsmässig berikning
  • nödvändiga dokument: i samband med tillverkning receptet/i samband med import specifikation över sammansättningen, specifikation över renligheten i använda vitaminer och mineralämnen, fotografi av förpackningspåskrifterna, egenkontrollens analysintyg med verifierad vitamin-/mineralämneshalt
• 11.3 REH/HEH Genmodifierade ingredienser
  • nödvändiga dokument i fråga om riskingredienser: partispecifika avtal eller analysintyg
  • nödvändiga dokument i fråga om användning av marknadsföringspåståendet gmo-fri: webbplatsen, nätbutiken, sociala medier, förpackningspåskrifter för den produkt som valts till kontroll, i fråga om produkter av vegetabiliskt ursprung partispecifika analysintyg, i fråga om produkter av animaliskt ursprung bevis på att djuren utfodrats med konventionellt foder under hela deras liv
  • kom ihåg att spara en skärmbild av den kontrollerade webbplatsen
• 11.4 REH/HEH Nya livsmedel och processer
  • nödvändiga dokument: mall av förpackningspåskrifterna och i fråga om nya livsmedel även produktspecifikation
• 12.1 REH/HEH Kosttillskott
  • nödvändiga dokument: bevis på fullgörandet av skyldigheten att lämna en anmälan om kosttillskott, receptet, specifikation över renligheten i använda vitaminer och mineralämnen, fotografi av förpackningspåskrifterna, egenkontrollens analysintyg med verifierad sammansättning
• 12.2 REH/HEH Livsmedel för särskilda grupper
  • nödvändiga dokument: i samband med tillverkning receptet/i samband med import specifikation över sammansättningen, specifikation över renligheten i använda vitaminer och mineralämnen, fotografi av förpackningspåskrifterna, egenkontrollens analysintyg med verifierad sammansättning, skärmbilder av webbplatsen för produkterna (kom ihåg att spara skärmbilderna)
• 12.3 REH/HEH Livsmedel med skyddad beteckning
  • nödvändiga dokument: i samband med tillverkning av produkter med skyddad beteckning som registrerats i Finland: fotografier av förpackningspåskrifterna, recepten, beskrivning av tillverkningsmetoderna och -faserna, information om använda råvaror och deras ursprung
• 12.4 REH/HEH Andra produktspecifika krav (bär- och fruktprodukters sammansättning och förpackningspåskrifter)
  • nödvändiga dokument: fotografier av förpackningspåskrifterna, recepten, information om använda råvaror, eventuella analysintyg/egenkontrollundersökningar
• 12.5 REH Autenticitet av en ekologisk produkt
  • nödvändiga dokument: verifiering av varuleverantörernas ekointyg
  • intervju av aktören: hur har aktören säkerställt åtskiljandet av ekologiska lösprodukter och konventionella produkter?
• 12.6 REH/HEH Särskilda garantier gällande salmonella
  • nödvändiga dokument: handelsdokument, intyg från laboratorium, intyg för handel inom gemenskapen enligt kommissionens förordning (EG) nr 1688/2005
• 13.1 REH/HEH Obligatoriska livsmedelsuppgifter (förpackade och oförpackade livsmedel)
• 13.2 REH/HEH Uppgift om näringsvärde
• 13.1 13.2, 13.4 och 13.5 REH/HEH Uppgifter som ska lämnas om ett livsmedel
  • ta skärmbilder av webbplatsen, en fotografi av hela förpackningen och spara webbplatsen med datumet eller begär att aktören lämnar följesedeln där du kan välja produkten
  • begär följande uppgifter av aktören vid behov:
    • fotografi av förpackningspåskrifterna eller förpackningsetiketten
    • egenkontrolldokument till nödvändiga delar
    • produktreceptet
    • uppgifter om använda råvaror, till exempel fotografier av råvaruförpackningens sida och nödvändiga specifikationer (bl.a. tillsatta vitaminer, livsmedelsförbättrande medel)
    • dokument eller motsvarande om spårbarheten där råvarans ursprungsland framgår, till exempel i fråga om kött i livsmedel (djurarter: nöt, svin, får, get, fjäderfä)
• 13.3 REH/HEH Marknadsföring
• • nödvändiga dokument: webbplatsen, nätbutiken, sociala medier, förpackningspåskrifterna för den produkt som valts till kontroll
  • kom ihåg att spara en skärmbild av den kontrollerade webbplatsen
• 13.4 REH/HEH Uppgifter som krävs enligt speciallagstiftningen om kött (nötkött, svinkött, lamm- och getkött och kött av fjäderfä samt malet kött som innehåller kött av djuret i fråga)
• 13.5 REH/HEH Uppgifter som krävs enligt speciallagstiftningen om fiskeri- och vattenbruksprodukter
• 13.6 REH/HEH Lämnande av uppgift om ursprungslandet för mjölk samt för mjölk och kött som använts som råvara i ett livsmedel
• 14.1 REH/HEH Förpacknings- och andra kontaktmaterial
  • nödvändiga dokument:
  • framställare, upparbetare, importör: undersökningsresultat för materialet, anmälan om materialets överensstämmelse med kraven, GMP-system för kvalitetskontroll (egenkontrollplan)
  • grossistdistributörer: anmälan om materialets överensstämmelse med kraven, GMP-system för kvalitetskontroll (egenkontrollplan)
  • Livsmedelsverkets tillsynsblanketter kan användas som stöd för inspektionen:
  • framställare och upparbetare: Inspektionsblankett för framställare och upparbetare av kontaktmaterial (docx).  
  • importörer och grossistdistributörer: Inspektionsblankett för importörer och grossistdistributörer av kontaktmaterial (docx). 
• nödvändiga dokument: anmälan om materialets överensstämmelse med kraven
• dokumentinspektioner av kontaktmaterialaktörer
• 15.1 REH/HEH Mottagande av livsmedel
• uppgifter om mottagna livsmedel (temperatur, kontroll av produkterna mot följesedlarna, förpackningarnas skick)
• journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
• intervju av aktören
• aktörens förmåga och möjlighet att visa uppgifter ur t.ex. produktionshanteringssystemet (dela skärmen) via en fjärruppkoppling
• vid behov en plan för egenkontroll
• 15.2 HEH Hantering av salmonellaintygen inom äggproduktion
• • nödvändiga dokument: uppföljningssystemet, registreringar
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 15.3 REH/HEH Sändning av och transportförhållandena för livsmedel
• • uppgifter om sända livsmedel (temperatur, kontroll av produkterna mot följesedlarna, förpackningarnas skick)
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • aktörens förmåga och möjlighet att visa uppgifter ur t.ex. produktionshanteringssystemet (dela skärmen) via en fjärruppkoppling
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 15.4 REH/HEH Temperaturkontroll av livsmedelstransporter
• • nödvändiga dokument: temperaturregistreringar i egenkontrollen, eventuellt transportavtal
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • intervju av aktören
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 15.5 HEH Sändning av biprodukter samt handelsdokumenten och transportförhållandena för biprodukter
• • transportdokument
  • fotografier eller en video
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • plan för egenkontroll
• 15.6 REH/HEH Internationella transporters överensstämmelse med kraven*
• 16.1 REH/HEH Spårbarhet av andra livsmedel än livsmedel av animaliskt ursprung
• verktyg, mekanismer och förfaranden för hantering av spårbarhetsuppgifterna
• exempel på spårbarhetsuppgifter: följebrev för mottagna livsmedel och följebrev för sända livsmedel
• sammanfall av livsmedelsbeteckningar i spårbarhetsuppgifterna och det eventuella receptet och livsmedlets handelsnamn
• det rekommenderas att man kontrollerar 1–3 livsmedelspartier på plats i objektet (tillräckliga märkningar, samband med partiets identifierare, samband med spårbarhetsuppgifterna) och ser om hanteringen och tillgängligheten av uppgifterna motsvarar det som aktören uppgett via fjärruppkoppling
• 16.2 REH/HEH Nötköttets spårbarhet som krävs enligt det obligatoriska märkningssystemet för nötkött
• verktyg, mekanismer och förfaranden för hantering av det obligatoriska märkningssystemet för nötkött
• exempel på spårbarhetsuppgifter: följebrev för mottaget nötkött och följebrev för sänt nötkött
• sammanfall av livsmedelsbeteckningar i nötköttets spårbarhetsuppgifter och det eventuella receptet och livsmedlets handelsnamn
• det rekommenderas att man kontrollerar 1–3 nötköttspartier på plats i objektet (tillräckliga märkningar, samband med det obligatoriska partinumret, användning av det obligatoriska partinumret, samband med spårbarhetsuppgifterna) och ser om hanteringen och tillgängligheten av uppgifterna motsvarar det som aktören uppgett via fjärruppkoppling
• 16.4 REH/HEH Spårbarhet av fisk och fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget
• • verktyg, mekanismer och förfaranden för hantering av spårbarhetsuppgifterna
  • lämnande av uppgift om dioxinundantaget i spårbarhetsuppgifterna
• 16.5 HEH Hantering av och beredskap för exceptionella situationer
• • anvisningar
  • intervju av aktören
  • journalföring av genomförandet
• 16.6 REH/HEH Återkallelser
• • nödvändiga dokument, såsom meddelanden och dokument i samband med gjorda återkallelser, eventuella förstöringsintyg eller -dokument, anvisningar om återkallelse i egenkontrollsystemet
• 16.7 REH Iakttagande av regler för verksamhet med låg risk
• • anvisning för/beskrivning av ämnet i egenkontrollen och journalföring över behandlade mängder
  • intervju av aktören
• 16.8 REH/HEH Spårbarhet av svin-, fjäderfä-, får- och getkött
• • verktyg, mekanismer och förfaranden för hantering av spårbarhetsuppgifterna om färskt och fryst svin-, fjäderfä-, får- och getkött; kan sambandet mellan köttet och det djur eller den djurgrupp varifrån köttet kommer verifieras, kan hanteringen av ursprungslandsuppgifter verifieras så att aktören överför uppgifterna vidare i kedjan till köttets följande mottagare?
  • lämnande av ursprungslandsuppgifter enligt köttbenämning i spårbarhetsuppgifterna: följebrev för mottagna livsmedel och följebrev för sända livsmedel
  • det rekommenderas att man kontrollerar 1–3 livsmedelspartier på plats i objektet (tillräckliga märkningar, samband med partiets identifierare, samband med spårbarhetsuppgifterna) och ser om hanteringen och tillgängligheten av uppgifterna motsvarar det som aktören uppgett via fjärruppkoppling Detta behöver inte kontrolleras på plats, om aktören endast har i sin besittning eller behandlar svin-, fjäderfä-, får- och getkött av finländskt ursprung.
• 16.9 REH/HEH Spårbarhet av livsmedel av animaliskt ursprung
• • kontrollera särskilt att hanteringen av uppgifter enligt artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 931/2011 och lämnandet av dem i samband med försändelser förverkligas
  • verktyg, mekanismer och förfaranden för hantering av spårbarhetsuppgifterna
  • exempel på spårbarhetsuppgifter: följebrev för mottagna livsmedel och följebrev för sända livsmedel
  • sambandet mellan i spårbarhetsuppgifterna angivna livsmedelsbenämningar och ursprungslandsuppgifter för kött (se (EU) 931/2011, artikel 3) och det eventuella receptet och livsmedlets handelsnamn
  • det rekommenderas att man kontrollerar 1–3 livsmedelspartier på plats i objektet (tillräckliga märkningar, tillräckligt detaljerade livsmedelsbenämningar, köttets ursprungsland, samband med partiets identifierare, samband med spårbarhetsuppgifterna) och ser om hanteringen och tillgängligheten av uppgifterna motsvarar det som aktören uppgett via fjärruppkoppling
• 17.1 REH/HEH Provtagning och undersökningar inom egenkontrollen
• • nödvändiga dokument: provtagnings- och undersökningsplan, registreringar över kontroll av resultaten, trenduppföljning, avvikelser, korrigerande åtgärder och journalföring över dem
• 17.3 HEH Egenkontrollundersökningar av vatten och is
• • provtagningsplan och dess genomförande
  • resultat
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
• 17.4 HEH Den nationella salmonellakontrollen inom köttbranschen
• • provtagningsplan och dess genomförande
  • uppgifter som ska lämnas till laboratoriet i samband med proverna
• 17.5 HEH STEC-egenkontroll
• • provtagningsplan och dess genomförande
• 17.6 HEH Listeria-egenkontroll
• • provtagningsplan och dess genomförande
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
• 17.7 HEH Campylobacter-egenkontroll
• • provtagningsplan och dess genomförande
  • Uppföljning av campylobacterpositiva slaktpartier
• 17.8 HEH Histamin-egenkontroll av fiskeriprodukter
• • provtagningsplan och dess genomförande
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
• 17.9 HEH Kvalitetsundersökningar av obehandlad mjölk
• antalet kolonier, undersökningsresultat av somatiska celler och mikrobläkemedelsrester vid primärproduktion
• undersökningsresultat av obehandlad mjölks temperatur, sensorisk bedömning (utseende och lukt) samt mikrobläkemedelsrester
• eventuella avvikelser i kvaliteten, genomförda korrigerande åtgärder
• instruktioner för avvikelser i kvaliteten hos obehandlad mjölk
• anvisning om hur tillsynsmyndigheten ska meddelas
• 17.10 HEH Produkternas hållbarhetsundersökningar
• • nödvändiga dokument: undersökningsintyg eller aktörens andra motivering till hållbarhetstiden
• 17.11 HEH Läkemedelsrester
• 17.12 REH/HEH Växtskyddsmedelsrester
• leveransavtal eller produktspecifikationer för livsmedel eller deras råvaror
• analysintyg eller revisionsrapporter för att verifiera leveransavtalen eller produktspecifikationerna (partispecifik verifiering krävs inte, verksamhetens omfattning och effekt definierar till exempel analysfrekvensen)
• 17.13 REH/HEH Främmande ämnen från miljön
• leveransavtal eller produktspecifikationer för livsmedel eller deras råvaror
• analysintyg eller revisionsrapporter för att verifiera leveransavtalen eller produktspecifikationerna (partispecifik verifiering krävs inte, verksamhetens omfattning och effekt definierar till exempel analysfrekvensen) I fråga om fisk och fiskeriprodukter som omfattas av dioxinundantaget är dessa analysintyg onödiga, om livsmedlen är avsedda för marknaden enligt undantaget.
• 17.14 REH/HEH Mykotoxiner
• • leveransavtal eller produktspecifikationer för livsmedel eller deras råvaror
  • analysintyg eller revisionsrapporter för att verifiera leveransavtalen eller produktspecifikationerna (partispecifik verifiering behövs inte, verksamhetens omfattning och effekt definierar till exempel analysfrekvensen)
• 17.15 REH/HEH Främmande ämnen som uppstår i processen
• • leveransavtal eller produktspecifikationer för livsmedel eller deras råvaror
  • analysintyg eller revisionsrapporter för att verifiera leveransavtalen eller produktspecifikationerna (partispecifik verifiering krävs inte, verksamhetens omfattning och effekt definierar till exempel analysfrekvensen)
• 17.16 REH/HEH Andra främmande ämnen
• • leveransavtal eller produktspecifikationer för livsmedel eller deras råvaror
  • analysintyg eller revisionsrapporter för att verifiera leveransavtalen eller produktspecifikationerna (partispecifik verifiering krävs inte, verksamhetens omfattning och effekt definierar till exempel analysfrekvensen)
• 18.1 REH/HEH Framläggande av Oiva-rapporten
• aktörens webbplats eller motsvarande där Oiva-rapporten offentliggörs
• fotografier om det är fråga om en livsmedelslokal som besöks av konsumenter
• om möjligt, kontakta aktören via videouppkoppling för att be om videobild av framläggandet av Oiva-rapporten, om det är fråga om en livsmedelslokal som besöks av konsumenter
• 19.1 HEH Kvalitets- och viktsortering av hönsägg
• • tillsynsutövaren ska kontrollera kvalitets- och viktsorteringen av hönsägg på plats
  • kvalitets- och vägningsregistreringar i egenkontrollen
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 19.2 HEH Stämpling och förpackningspåskrifter av ägg
  • fotografier/videobild av förpackningspåskrifter och stämplade ägg
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 19.3 HEH Journalföring över ägg i äggpackerier
• • journalföring
  • journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
  • vid behov en plan för egenkontroll
• 19.4 REH/HEH Mjölk och mjölkprodukter
• 19.6 REH/HEH Bredbara fetter
• 19.7 HEH Uppföljning av vattenhalten i fjäderfä
• vägningsregistreringar
• journalföring av avvikelser och korrigerande åtgärder
• vid behov en plan för egenkontroll

Bilaga 3.En trädstruktur för bedömning av offentliggörandet av Oiva-rapporten på internet, i sociala medier och i distansförsäljning