- Skolelevernas hälsa stöds av en regelbunden måltidsrytm och smart sammansatta mellanmål, såsom bär, grönsaker, frukt, spannmålsprodukter och fettsnåla mjölkprodukter.
- Sockrade drycker är populära bland ungdomar, men de är dåliga både för handhälsan och det allmänna hälsotillståndet. Kranvatten är den bästa törstsläckaren för skolbarn!
- För alla 2–18-åringar rekommenderas ett D-vitamintillskott på 7,5 μg dagligen året runt. Detta är särskilt viktigt under de stadier då benstommen snabbt växer till sig.
- 10–13-åriga flickors riktgivande energibehov är 2055 kcal/dygn och pojkars 2340 kcal/dygn. 14–17-åriga flickors riktgivande energibehov är 2340 kcal/dygn och pojkars 2820 kcal/dygn.
Skolbespisningens betydelse
Varje måltid är en fostringssituation då barnen bekantar sig med nya födoämnen, lär sig nya smaker och konsistenser, de grundläggande färdigheterna i att äta och samvaro och matprat. I Finland bjuder man på en gratis, mångsidig och fullvärdig måltid varje dag i skolan. Det finns barn för vilka skollunchen är den enda varma måltiden i dagen så det lönar sig att uppmuntra barn att äta den. Skolbespisning främjar elevernas fysiska hälsa och studieförmåga, men det har också en didaktisk och pedagogisk uppgift. Skolelevens och den ungas känsla för mat är förmåga att tänka, mångsidig medvetenhet och kunskap om mat. En ung som håller på att bli självständig letar efter sin identitet med hjälp av mat- och dryckeskultur. Även om kompisarnas inverkan på matvalen ökar hos skolbarn, behöver barn och ungdomar en vuxen som tar hand om deras måltider och ser till att de äter mångsidigt och regelbundet.
Motion
Frivillig motion ökar skolbarnens hälsa och främjar inlärning. Dessutom har det en viktig betydelse för ungdomarnas sociala relationer.
Långvarig passiv tidsanvändning, såsom sittande, bör undvikas. Barn och ungdomar borde röra på sig åtminstone i en timme per dag. Timmen kan också delas in i kortvarigare delar, till exempel varierande aktivitet 15 minuter åt gången. Den fysiska aktiviteten borde vara månsidigt och innehålla både relativt belastande aktivitet och ansträngande motion.
Dessutom behöver skolbarn motion som belastar muskler och ben cirka tre gånger i veckan. Lämpliga gren är till exempel bollspel och motion som innehåller hopp.
Sportande ungdomar
För ungdomar som sportar mycket är måltidrytmen samt ett tillräckligt energi- och näringsämnesintag särskilt viktiga, eftersom ett tillräckligt energiintag är den viktigaste faktorn som påverkar en idrottares prestationsförmåga och återhämtning. Sportande ungdomar behöver desto mer kolhydrater som energikälla, ju mer muskelarbete han eller hon gör. Ungdomar som sportar mycket kan också behöva mer vitaminer och mineralämnen än andra, men dock inte mångdubbelt. Bra kolhydratskällor är fullkornsspannmål som innehåller viktiga vitaminer och mineralämnen, såsom magnesium och järn. Sportande ungdomar får tillräckligt med protein från huvudmåltider enligt tallriksmodellen och genom att äta till exempel sockersnål yoghurt, kvarg eller ägg.