Vid matallergi kan reaktionen vara en följd av att man ätit av maten, men också av att man rört vid maten eller att man andats in luft som maten påverkat. De vanligaste symptomen på matallergi är nässelutslag, ödem i slemhinnan och tarm symptomer. En akut och allvarlig allergisk reaktion det vill säga anafylaxi är den svåraste formen av matallergi och den kräver snabba åtgärder. Allergiska reaktioner kan yppa sig så gott som omedelbart efter att man ätit av maten. Då reaktionen är långsam yppar sig symptomen inom 1—2 dygn.
Undersökning och behandling av matallergier hör till hälsovårdens uppgiftsområde (läkare, näringsterapeuter, hälsovårdare). Här följer några allmänna principer som gäller matallergier.
Svår matallergi
Vid svår matallergi skall alla maträtter som orsakar symtom tas bort ur kosten. Det är också bäst att enligt läkarens anvisningar förbereda sig på sådana situationer, då man av misstag råkar äta av ett födoämne som orsakar allergi. Livsfarliga symptom förekommer till exempel vid fisk- och nötallergier.
Huvuddelen av matallergikerna kan äta allergener i små mängder. Det är i många fall rentav önskvärt, eftersom en kontinuerlig blygsam exponering förhindrar att allergierna blir värre och ofta ökar tåligheten det vill säga toleransen. Det är ändå skäl att hålla i minnet att behandlingen mot matallergi är individuell och att anvisningar från den behandlande läkaren och/eller näringsterapeuten om kosten skall följas.
Korsallergi
Vid korsallergi reagerar personen på allergener med liknande uppbyggnad i ämnen av olika ursprung. Korsreaktioner förekommer mellan pollen, maträtter och naturgummi (till exempel mellan björk och äppel). Vid korsallergi är symptomen ofta klåda i mun och svalg, nästäppa eller rinnande ögon. Det kan hända att symptom uppträder endast under pollensäsongen. Korsallergier är ofta permanenta.
Matallergier hos barn
Matallergier hos barn bryter ofta ut vid 1 års ålder. Av allergierna hos små barn är allergierna mot komjölk, hönsägg och spannmål de vanligaste.
Hos barn är symptomen på matallergi vanligen nässelutslag eller klåda i huden och symptom i matsmältningskanalen såsom lös avföring, diarré eller magont. Matallergier som yppat sig i småbarnsåldern börjar vanligen lätta vid 2—3 års ålder och går vanligen över före skolåldern. Lämpligheten hos maträtter som orsakat symptom prövas vanligen med ½—1 års mellanrum för att man skall få reda på när symptomen lättar. Inga slag av undvikande dieter kan skydda barnet mot allergier.
Allmän praxis är att en allergisk person, om allergisymptomen inte är allvarliga, sonderande utreder enligt en näringsterapeuts eller läkares anvisningar vad han eller hon kan äta och inte kan äta. Man försöker undvika onödiga undvikande dieter. Om man till exempel är allergisk mot morot, kan man pröva om man kan påverka symptomen med behandling av morötterna eller med morötternas mängd. Onödigt undvikande kan äventyra intaget av viktiga näringsämnen.