Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis är allmänna bakterier i marken och vattendragen som hos människan kan orsaka en gastrointestinal infektion, yersinos. Yersinia är en zoonotisk bakterie. Yersinia har isolerats från fåglar, fiskar, groddjur och däggdjur. I Finland är Y. enterocolitica och Y. pseudotuberculosis efter salmonellan och kampylobakterna de tredje vanligaste orsakarna av gastrointestinala bakterieinfektioner hos människan.
Yersinia enterocolitica
Y. enterocolitica kan föröka sig i kylskåpstemperaturer och även i vakuumförpackade livsmedel, såsom kött. Den trivs i såväl sur som basisk miljö.
Smittvägar
Den vanligaste förmedlaren av en Y. enterocolitica -infektion är svinkött. Bakterien hör till bakteriefloran i svinets matsmältningskanal, särskilt i svalget. Bakterien kommer in i köttet som en följd av dålig slakthygien och sprider sig via bristfälligt upphettat eller rått kött. Smitta kan också erhållas via korskontamination eller livsmedel som serveras oupphettade och som kontaminerats av en smittad person. Smittan kan också sprida sig via dricksvatten som kontaminerats av svämvatten eller avloppsvatten, men mycket sällan via sällskapsdjur.
Inkubationstid
Inkubationstiden är vanligen 1–11 dygn, oftast börjar symtomen om ett par dygn efter att man smittats.
Symptom
Symptomen är magknip, diarré och feber. En gastrointestinal yersinos går vanligen över av sig självt och kräver ingen behandling med antibiotika. En del av de insjuknade kan som följdsjukdom till yersinosen senare ådra sig en reaktiv ledinflammation.
Epidemier
I Finland har under en uppföljningsperiod på 25 år inrapporterats endast några få epidemier orsakade av bakterien Y. enterocolitica. År 2003 inrapporterades en epidemi orsakad av bakterien Y. enterocolitica och då insjuknade över 20 personer i kraftiga magsjukdomssymptom. Sjukdomsfallen spårades till en personalmatsal, men inget enskilt födoämne kunde påvisas vara källan till smittan. År 2010 insjuknade 42 personer i en skol- och dagisepidemi. Förmedlarlivsmedlet misstänktes vara sallad eller rårivet.
Förebyggande åtgärder
- God slakthygien.
- Förvaringstiderna borde vara korta. Långa kallförvaringstider ökar smittrisken, eftersom bakterien förökar sig också i kylskåpstemperaturer
- Livsmedel som skall serveras varma borde hettas upp omsorgsfullt, eftersom upphettning förintar bakterien. Frysning förintar den inte.
- Det är skäl att undvika intag av rå köttfärs av svinkött (köttbullssmet).
- Det är skäl att undvika användning av opastöriserad mjölk. Pastörisering förintar bakterien.
- Hygiennivån bör vara god så, att korskontamination kan undvikas.
- God handhygien.
Yersinia pseudotuberculosis
Yersinia pseudotuberculosis har upprepade gånger orsakat matförgiftningsepidemier i Finland. Också den är en problematisk bakterie med tanke på livsmedelshygienen, eftersom den kan föröka sig i kylskåpstemperaturer. Långa förvaringstider i svalt gör det möjligt för bakterien att föröka sig i livsmedlet så, att den kan orsaka en matförgiftning. Bakterien kan föröka sig även i sådana livsmedel, som förpackats i vakuum eller i en skyddande atmosfär.
Smittvägar
I Finland har källan till Y. pseudotuberculosis -smitta visat sig vara inhemska grönsaker (isbergssallat, kinakål, morot) och obehandlad mjölk. Hjortar, älgar, harar och gnagare har konstaterats vara symptomfria bärare av bakterien Y. pseudotuberculosis och de kan sprida den till miljön i sin avföring. Så kan bakterier hamna i bevattningsvattnet eller direkt i grönsakerna eller hamna på mjölkproduktionsgården.
Inkubationstid
Inkubationstiden är 2–25 dygn, vanligen börjar symtomen inom 8 dygn efter att man smittats.
Symptom
Symptomen påminner om symptomen i den yersinos, som bakterien Y. enterocolitica orsakar. De är kraftigt magknip och feber; mer sällan illamående, kräkningar och diarré. Sjukdomsbilden påminner om symptomen vid en blindtarmsinflammation och kan rentav leda till en obefogad operation.
Epidemier
Y.pseudotuberculosis har åren 2000-2014 orsakat åtta epidemier i Finland. Största delen av epidemierna har konstaterats hänföra sig till massbespisning. På senare år har inrapporterats några stora epidemier, i vilka förmedlarlivsmedlet visade sig vara inhemsk morot som lagrats över vintern. Y. pseudotuberculosis orsakade på våren 2014 den hittills största epidemin som smittat via obehandlad mjölk i Finland. Den obehandlade mjölken packades i konsumentförpackningar och såldes i butiker. Enligt Institutets för hälsa och välfärds (THL) register över smittsamma sjukdomar insjuknade 55 personer i epidemin.
Förebyggande åtgärder
- Vattnet som grönsaker bevattnas med skall vara rent.
- Det bör förhindras att vilda djur kommer in i odlingsområdet.
- Grönsaker bör tvättas omsorgsfullt.
- Korskontamination bör förhindras.
- Det är skäl att undvika användning av opastöriserad mjölk. Pastörisering förintar bakterien.
- Odlare och lagrare skall följa upp om morötterna förskäms under lagringen och allt enligt möjlighet ta bort förskämda morötter.
- Förskämda morötter skall tas bort från de övriga morötterna innan morötterna tvättas, skalas, förpackas eller hanteras på något annat sätt. Vid tvätt av morötterna skall användas tillräckliga mängder rent vatten. Tvättade och skalade morötter skall sköljas med rent vatten innan de förpackas.
- Om det är meningen att använda morötterna råa som sådana, som rårivet eller i sallader, skall morötterna alltid tvättas och skalas innan de används. Kök som köper in färdigt tvättade och skalade morötter skall ännu tvätta morötterna på nytt innan de används.