Bruna flugsvampen (Amanita regalis) påminner om röda flugsvampen, men färgskalan är annorlunda. Dess gifter är mindre kända än dess röda kusins, men de torde vara samma nervgifter.
Bruna flugsvampens hatt är gulbrun, klibbig då den är våt och blank då den är torr. På ytan finns ljusa fläckar som är rester av det hylle som skyddade svampen då den kom upp på markytan.
Skivorna är vita och foten ljusbrun. Foten har en likadan räfflad ring som röda flugsvampen, men det finns brunt på räfflorna. Fotens bas är lökformigt uppsvälld.
Bruna flugsvampens kött är gulvitt och brunaktigt under ytskiktet. Svampen har en svag doft.
Bruna flugsvampen förväxlas gång på gång med stolta fjällskivlingen (Macrolepiota procera) som är brun och har en ring, men är större än sin giftiga artfrände. Stolta fjällskivlingen har fasta fjäll som är mörkare än bottenfärgen, de är inte lösa hyllerester som hos bruna flugsvampen. Det är bra att hålla i minnet att bruna flugsvampen har hyllerester på den lökformiga fotbasen, det har inte stolta fjällskivlingen. Stolta fjällskivlingens ring lossnar ockå lätt som ringen på ett finger.
Den till färgen anspråkslösa bruna flugsvampen växer en och en eller i grupper i grandominerade moskogar. Den är sällsyntare än röda flugsvampen, men kan påträffas i hela landet.