Gråa bläcksvampen (Coprinus atramentaria) är egentligen inte giftig, men den orsakar en kraftig antabusreaktion i kombination med alkohol. Karenstiden mellan en måltid på grå bläcksvamp och förtäring av alkohol är fem dygn.
Gråa bläcksvampen växter i täta klungor på gödslade gräsplaner, i humusrika lundar, på avstjälpningsplatser och på andra platser där det finns rikligt med näring. Den kan därför samla på sig rikliga mängder tungmetaller.
Det är lätt att känna igen gråa bläcksvampen på att den växer i klungor. Den jämnt askgrå hatten är äggformad som ung, men den breder senare ut sig och blir klockformig. Hattens avsmalnande topp är brunaktig, så också de små fjällen mot mitten.
Skivorna är tunna och sitter mycket tätt. Den ursprungliga grå färgen blir svart med åldern och till slut upplöses skivorna och bildar en bläckliknande vätska.
Den ihåliga foten är ljusare än hatten, och nära fotbasen finns en ringliknande förtjockning. Köttet är vitt, tunt och sprött.
Gråa bläcksvampen är allmän i landets södra delar. Den förekommer ställvis även i norra Finland, men är sällsynt i Lappland.
Det finns flera slags grå bläcksvampar, men deras värde som matsvamp har inte undersökts. Egentliga snarlika svampar kan vara svåra att identifiera, bland annat puckelbläcksvampen (Coprinus acuminatus) är en sådan.