Kantarellen (Cantharellus cibarius) är en eftertraktad matsvamp som är lätt att identifiera tack vare den klargula färgen. Dess växtplatser är rätt bestående och det är också avkastningen. Att kantarellen sällan är angripen av larver och att skördesäsongen är lång bidrar till dess popularitet.
Kantarellens hatt är fast och välvd, som äldre mer vid och trattformig. Hatten har vågiga kanter. I stället för skivor har kantarellen grunda och grenade veck som löper ner på foten. Foten är rätt stadig och smalnar av nedtill.
Kantarellens kött är ljust, vitt eller gulaktigt. Smaken är mild, ibland något skarp, men aromrik efter tillredning. Kantarellens doft är behagligt fruktig.
Den som vill plocka kantareller ska helst söka sig till björkdominerad skog och blandskog med björk men kantarellen trivs också på tallmoar och i lundar. Kantarellen trivs på ljusa växtplatser som utsatts för nötning. Svampen är vanlig i vårt lands södra och mellersta delar, men blir sällsyntare ju längre norrut man kommer.
I lundar kan plockaren påträffa den ljusa formen av kantarellen som betraktas som en skild svampart: blek kantarell (Cantharellus pallens).
Att kantarellen är så tidig är en fördel: i lövskogar kan de första kantarellerna uppenbara sig redan i juni. I barrskogar varar skördesäsongen längre, ofta fram till senhösten.
Falska kantarellen (Hygrophoropsis aurantiaca) påminner om kantarellen på hattens ovansida, men hatten har tunt kött och är full med täta och tunna skivor. Den tydligaste skillnaden är färgen på skivorna som är orange eller orangegul. Falska kantarellen växer också på murkna stubbar, murknade trädrötter och sågspån. Ängsvaxskivlingen (Camarophyllus pratensis) påminner också om kantarellen, men den växer på ängar och gamla hagmarker.
Kantarellen kan stekas som färsk och användas i sås. Ett gammalt populärt sätt att konservera svampen är att lägga in den på burk i svag saltlösning, men skörden kan också frysas ned. Torkning gör däremot svampen seg. Innan kantarellen tillreds måste den rengöras; det fastnar lätt sandkorn mellan vecken.