Bestrålning av livsmedel

Vad menas med bestrålning?

Då livsmedel bestrålas används joniserande strålning det vill säga strålning med en viss energinivå som förmår lösgöra elektroner från atomer det vill säga jonisera atomen. Livsmedel bestrålas till exempel med gamma- eller betastrålning.

Gammastrålning alstras av radioaktiva isotoper (vanligen kobolt-60, mera sällan cesium-137), som då de sönderfaller emitterar fotoner med hög energi det vill säga elektromagnetisk strålning. Den har högre energi än radiovågor, infrarött ljus, synligt ljus och UV-ljus, som representerar elektromagnetisk strålning med en lägre energinivå.

Atomer och molekyler, såsom vatten, proteiner och DNA kan joniseras till följd av bestrålning. Sekundärt kan också bildas fria radikaler som är reaktiva molekyler eller atomer med en udda elektron. Fria radikaler kan reagera med atomer och molekyler. DNA-skador kan leda till celldöd eller till att cellen inte längre delar sig. De flesta cellerna i behandlade livsmedel är redan döda eller döende.

Syftet med bestrålning är att döda främmande celler i livsmedel (såsom bakterier, insekter och larver) eller förhindra groddbildning hos till exempel lök eller potatis. För att hindra groddbildning krävs en absorberad dos mellan 50 och 150 Gy (gray). Dödande av bakterier i kryddor kan kräva doser som närmar sig 10 kGy (kilogray). Det är också den största tillåtna strålningsdosen för kryddor.

Livsmedel bestrålas i bestrålningsanläggningar antingen i en viss tid med en viss doshastighet eller med kontinuerlig bestrålning, varvid livsmedlen går igenom en strålningskanal. Livsmedlet kan vara förpackat och livsmedel kan bestrålas i stora partier. I bägge fallen befinner sig personalen på bestrålningsanläggningen utanför bestrålningslokalen skyddad mot strålning.

Bestrålade livsmedel är säkra

I omfattande internationella undersökningar har grundligt bedömts om bestrålade livsmedel utgör en hälsorisk. Expertorgan, såsom FAO/WHO och IAEA, är allmänt av den åsikten att livsmedel som behandlats med joniserande strålning med de förfaranden, som kommittén Codex Alimentarius rekommenderar, är säkra.

Under årens lopp har utförts många djurförsök i avsikt att utreda eventuella toxiska effekter. Olika djur har matats med olika bestrålade livsmedel i olika mängder och med olika doser. I vissa fall har doserna varit mycket höga. Negativa hälsoeffekter har inte kunnat påvisas i ett enda fall.

Vad konsumenter vanligen oroar sig för är att livsmedlen som en följd av bestrålningen är radioaktiva. Med de doser och energinivåer som används (ända upp till 10 kGy) är det ändå inte möjligt att göra produkter radioaktiva. Vad man däremot vet är att det under bestrålningen bildas så kallade ”radiolytiska produkter”. Dessa är oftast ingalunda unika för bestrålade livsmedel. Radiolytiska produkter är till exempel glukos, myrsyra, acetaldehyd, koldioxid, väte och metan. Alla dessa förekommer naturligt i livsmedel eller bildas då livsmedel upphettas. Cyklobutanonerna kan utgöra ett undantag, men inte heller i deras fall har några hälsorisker kunnat påvisas.

Bestrålning kan minska vitaminhalten (till exempel halten C-vitamin och tiamin det vill säga vitamin B ₁) i vissa livsmedel på samma sätt som till exempel upphettning. Vissa smakfel har också konstaterats då känsliga livsmedel bestrålats med stora doser.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte finns några bevis på att bestrålade livsmedel skulle ha några negativa hälsoeffekter, även om alla radiolytiska produkters biologiska effekter inte slutgiltigt kunnat utredas. Den negativa inställningen bland konsumenterna har medverkat till att bestrålade livsmedel i vissa länder är förbjudna.

I Finland får endast kryddor säljas bestrålade

I Finland får inte finnas på marknaden andra bestrålade livsmedel än torkade kryddörter, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung och till Finland får inte importeras andra bestrålade livsmedel än de ovan nämnda. Bestrålningsdirektivet på gemenskapsnivå tillåter bestrålning av torkade kryddörter, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung, men gör det möjligt att medlemsstaterna kan ha egen lagstiftning som tillåter bestrålning också av andra kategorier livsmedel. Medlemsstaterna skall årligen lämna en rapport till kommissionen över tillsynen över bestrålningsanläggningarna och bestrålningen av livsmedel på marknaden.

Bestrålningen av livsmedel skall ha utförts i en av EU godkänd bestrålningsanläggning och den genomsnittliga totaldosen strålning som absorberats i livsmedlet får vara högst 10 kilogray. I Finland finns inga EU-godkända bestrålningsanläggningar. Bestrålningen skall anges i påskrifterna på livsmedlens förpackningar med ”Behandlad med joniserande strålning” eller ”Bestrålad”.

Bestrålning av ett livsmedel kan tillåtas endast, om det finns ett rimligt tekniskt behov av bestrålning. Bestrålning får inte användas i stället för hygien- och hälsoåtgärder eller god tillverknings- eller odlingssed. Ofta har påpekats att det i Norden inte föreligger något tekniskt behov att bestråla livsmedel. Vi har avancerade lagrings- och transportsystem som gör det möjligt att erbjuda kunderna högklassiga livsmedel utan att vi skulle vara tvungna att använda bestrålning som konserveringsmetod.

Fakta om bestrålning

Lagstiftning

• I Finland får endast torkade kryddörter, kryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung säljas som bestrålade.
• Strålningsdosen som absorberats i livsmedlet får inte göra livsmedlet skadligt för hälsan eller på något annat sätt olämpligt som människoföda.
• Bestrålningen får inte ge livsmedlet främmande lukt eller smak och behandlingen får inte ha en skadlig inverkan på livsmedlets näringsvärde eller organoleptiska kvalitet.
• EU-staterna kan ha egen lagstiftning som tillåter bestrålning också av andra livsmedel än kryddor.
• Bestrålningsanläggningar skall vara godkända av Europeiska gemenskapen.  
• Bestrålningen skall anges i påskrifterna på förpackningen.
• Om tillsynen över bestrålningen lämnas årligen en rapport till kommissionen.

Syftet med bestrålningen är att

• öka hållbarheten.
• förinta sjukdomsalstrande mikroorganismer.
• förhindra för tidig mognads-, tillväxt- eller groningsprocess.

Fördelar med bestrålning i jämförelse med andra konserveringsmetoder

• Förpackade livsmedel kan bestrålas.
• Resthalterna är minimala.
• Djupfrysta livsmedel kan bestrålas (temperaturen stiger inte).

Negativa bieffekter

• Med bestrålning kan man dölja dåliga hygienåtgärder, men inte göra ett livsmedel av låg kvalitet högklassigare.
• Höga bestrålningsdoser kan förinta vissa enzymer och vitaminer och medföra smakfel.

I sådana länder, där det är tillåtet att bestråla flera kategorier livsmedel, används bestrålning

• för att förbättra hållbarheten hos färskt kött och färsk fisk genom att sänka halterna sådana förskämnings- och mjölksyrebakterier som av naturen förekommer i livsmedlet.
• för att förinta sådana mikroorganismer i livsmedel, som orsakar sjukdomar, såsom Salmonella och Listeria.
• för att döda insektslarver och parasiter som förstör stora mängder livsmedel, framförallt i tropiska länder.
• som karantänmetod. Bestrålningen förhindrar insekter i färsk frukt och färska grönsaker från att sprida sig.
• för att förhindra att till exempel potatis, vitlök och lök gror och därmed minska förlusten av livsmedel.
• för att sterilisera sjukhusmat avsedd för patienter med sänkt motståndskraft.

Bestrålningsundersökningar i Finland

I Livsmedelsverket och tidigare i Evira har man undersökt bestrålningen av livsmedel på marknaden allt sedan år 2000, då Europeiska gemenskapens nuvarande lagstiftning om bestrålning trädde i kraft. Tullen utöver tillsyn över bestrålningen av importerade livsmedel. På Europakommissionens webbsidor finns rapporter över bestrålningen utarbetade utgående från den information kommissionen samlat in.