En vanlig konsument kan med sitt eget agerande påverka den mängd kemiska ämnen som överförs från kontaktmaterialen till livsmedel genom att endast köpa de kärl och material som är avsedda för livsmedelsbruk till sitt kök. Kontaktmaterialen ska även användas enligt deras bruksanvisningar. I förpackningspåskrifterna på de kontaktmaterial som säljs till konsumenterna ska även stå, huruvida det finns begränsningar för materialets användande till exempel i fråga om livsmedlets kvalitet eller dess temperatur eller beröringstid. Konsumenterna lägger inte alltid märke till dessa märkningar trots att de är mycket viktiga i och med att den mängd kemiska ämnen som överförs från kontaktmaterialen till livsmedel kan minimeras om de efterföljs.
Det gäller att fästa särskild uppmärksamhet vid förvarande av sura eller feta och heta livsmedel, eftersom dessa typer av egenskaper hos livsmedel påverkar väsentligt på den kvantitet av beståndsdelar som överförs från kontaktmaterialet till livsmedlet. Till exempel ett vanligt plastkärl lämpar sig inte alltid för användning i mikrougn eller förvaring av het mat. För mikrouppvärmning är det lönt att välja ett sådant kärl som är märkt som mikrovågståligt.
Det frågas ofta om det är ok att återanvända gamla yoghurtburkar, glassbehållare, mjölkburkar etc. i matförvaring och infrysning. Sådana förpackningar är utformade för engångsbruk och har i allmänhet inte testats av tillverkaren med avseende på lämplighet för upprepad kontakt med livsmedel. Hemma kan de återanvändas med omsorg, till exempel för att förvara torrfoder. Istället bör de inte användas för att lagra feta, varma och mycket sura livsmedel.
Det lönar sig att vara uppmärksam och använda endast de kärl, vars yta är oskadad. Gamla ärvda keramikkärl eller kristallglas är kanske inget som ska användas dagligen utan endast vid speciella tillfällen. De kärl som sålts som souvenirer och är inhandlade utomlands ska inte heller användas i kontakt med livsmedel, eftersom de ofta innehåller stora mängder tungmetaller som kan utlösas i den mat som finns i dem.
Då, när det blir en buckla på konservburken, finns det en risk att burkens eventuella invändiga beläggning skadas och metaller från tennbleck överförs till det livsmedel som konserveras i burken. Att beläggningen har skadats syns inte alltid med blotta ögat. Ju längre det går från det att bucklan uppstått, desto mer metaller hinner överföras till livsmedlet. Därför är det bäst att inte köpa någon bucklig konservburk från affären, eftersom man inte vet, när det ha hänt. Om bucklan har kommit till på grund av eget agerande, kan burkens innehåll fortfarande användas om det flyttas över till ett annat kärl. Även annars är det bäst att flytta innehållet i en öppnad konservburk till ett annat kärl om hela innehåll i burken inte används på en gång. När ett surt livsmedel hamnar i kontakt med syre efter öppnandet, kan metaller lätt utlösas i det.
Frågor och svar om kontaktmaterial använding
Frågor och svar om försäljning av kontaktmaterial och förpackningsetiketter