Allmänna förutsättningar
Hur görs beskrivningen av egenkontrollen på mjölkgårdar? Hur exakt ska beskrivningen vara?
Beskrivningen av egenkontrollen kan jämföras med en instruktion för utomstående arbetskraft. Då det gäller exempelvis rengöring av lokalerna kan man i beskrivningen av egenkontrollen redogöra för hur varje objekt ska rengöras, hur ofta det ska göras och eventuellt nämna vilket rengöringsmedel som ska användas.
Egenkontrollen kan beskrivas i fritt format blott den beskriver hur vissa hygienkrav* uppfylls på gården i fråga. Man kan också använda modellblanketter som sammanställts av föreningar och företag inom branschen då man utarbetar beskrivningen. Suomen Meijeriyhdistys har sammanställt en blankett för Livsmedelsindustriförbundets webbsidor om beskrivning av egenkontrollen på mjölkgårdar, och en bilaga till den om journalföring på mjölkgårdar (på finska). Materialet kan användas till de delar som det motsvarar gällande lagstiftning.
Länken till blankett för Beskrivning av egenkontroll av mjölkgårdar. Länken till struktureringsmodellen för egenkontroll.
*(EG) nr 852/2004, bilaga I, del A.II.4
Vilka djursjukdomar är det som avses i kravet på journalföring nedan?
8. Livsmedelsföretagare som föder upp djur eller som producerar primärprodukter av animaliskt ursprung skall föra journal över i synnerhet följande uppgifter:
c) uppgifter om förekomsten av sjukdomar som kan påverka säkerheten hos produkter av animaliskt ursprung.
((EG) nr 852/2004, bilaga I, del A.III Journaler 8c)
Återgivning
Positiva fynd av Salmonella och EHEC ska journalföras, och även mjältbrand, klinisk listerios, tuberkulos och smittsam kastning. Företagaren ska dessutom lämna uppgifter om ovan nämnda fynd och sjukdomar till mottagaren av mjölken som kan vara ett mejeri, andelslag eller en annan livsmedelslokal Epna (EY) 178/2002, Art 17. ansvar och information. Om mjölken får en ny mottagare, ska uppgifterna för det senaste året lämnas till den nya mottagaren. Om mottagaren förblir densamma räcker det med att sända in nya eller ändrade uppgifter.
Om någon av ovan nämnda djursjukdomar har påvisats på gården får obehandlad mjölk inte överlåtas från gården direkt till konsumenten. Enligt gällande lagstiftning är STEC/listeria inte ett hinder för försäljning. Om företagaren kan påvisa att djursjukdomen i fråga inte längre finns på gården kan överlåtelsen fortsätta.
Dessutom ska den övriga lagstiftningen om smittsamma djursjukdomar beaktas.
Hurudan journalföring är det som avses nedan?
Primärproduktionsföretagaren ska ha en bokföring ur vilken det framgår att man på primärproduktionsstället iakttar de temperaturer som lagstiftningen kräver vid förvaring och överföring av mjölk.
((EG) N:o 852/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, II, B.) och råmjölk (JSMf 318/2021, 11 §)
Återgivning
I förordningen avses att temperaturen på obehandlad mjölk som kylts ner i en kyltank eller i ett annat förvaringskärl ska journalföras. Förordningen föreskriver inte på vilket sätt eller hur ofta som uppgifterna ska journalföras. De flesta gårdarna bevarar dokumentet med uppgifter om temperaturen som konstaterats i samband med uppsamling av mjölk. Då dessa dokument bevaras, räknas de motsvara den journalföring som avses i förordningen. Livsmedelsverket rekommenderar ändå att temperaturen journalförs regelbundet efter varje mjölkning. Om automatisk mjölkningsutrustning används, rekommenderas att temperaturen journalförs två gånger i dygnet. Även automatisk uppföljning av temperatur och registrering av temperaturuppgifter är lämpliga som journalföring, men det gäller att vara noga med att systemet fungerar.
Krav som gäller djuren
Hur definieras ”synlig juverinflammation” och ”juversår som kan påverka kvaliteten på mjölken eller råmjölken"?
1. Obehandlad mjölk och råmjölk skall komma från djur:
a) som inte uppvisar några som helst symtom på smittsamma sjukdomar som genom mjölk och råmjölk kan överföras till människor, b) vilkas allmänna hälsotillstånd är gott, som inte uppvisar något tecken på sjukdom som kan leda till att mjölken och råmjölken kontamineras och som i synnerhet inte lider av någon infektion i könsorganen med flytningar, enterit med diarré och feber eller någon synlig juverinflammation, c) som inte uppvisar något sår på juvret som kan tänkas påverka mjölken och råmjölken, etc.
((EG) 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.I.1)
Återgivning
Med synlig juverinflammation avses inflammation som orsakar förändringar i mjölken eller juvret. Med juversår avses här sår vars sekret kan hamna i mjölken.
Vad avses nedan med isolering av djur?
Isolering av djur som är smittade eller som misstänks vara smittade med någon av de sjukdomar som avses i punkt 1 eller 2 skall vara effektiv för att undvika negativa effekter på andra djurs mjölk och råmjölk.
((EG) 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.I.5)
Återgivning
Djuret ska hållas skilt från andra mjölkproducerande djur om det har eller misstänks ha insjuknat i eller bär på Salmonella eller EHEC-bakterier, mjältbrand, klinisk listerios, tuberkulos eller smittsam kastning. Djuret kan hållas skilt från de andra i en inhägnad i en lösdriftsladugård eller på bete. I en båsladugård kan djur som är eller misstänks vara sjuka eller som bär på Salmonella- eller EHEC-bakterier sättas i en viss del av ladugården och man kan exempelvis lämna ett tomt bås mellan friska och sjuka djur. Djur som hålls åtskilda från de andra ska mjölkas och skötas sist, efter de friska djuren. Utrustning som har använts vid mjölkning och skötsel av djur som ska hållas åtskilda rengörs och desinficeras noggrant.
Kyl- och förvaringsutrymmen för mjölk
Hur ska lagrings- och lagringsutrymmen för mjölk placeras?
Rum för kylning och förvaring av mjölk (mjölkrum) och råmjölk måste vara avskiljas från djurhållningslokalerna på ett tillräckligt sätt.
(EG 852/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.A.2).
Mjölkens kylnings- och lagringsförhållanden får inte försämra mjölkens livsmedelssäkerhet. I lokaler där mjölk antingen förvaras eller kyls får inte utföras aktiviteter som försvagar mjölkens livsmedelssäkerhet.
Återgivning
Direkt förbindelse till djuranläggningar kan utgöra en risk för mjölkhygienen. Operatören ska ta hänsyn till risken i sin verksamhet och följa noggrannhet vid att hålla lokaler och utrustning rena. Mjölkens livsmedelshygieniska kvalitet kan försämras om sådan verksamhet utförs i mjölklagrings- eller kylanläggningen, eller om sådana varor och utrustning förvaras eller hanteras, varmed smuts eller farliga ämnen sprids in i lokalen eller som gör det svårt att hålla lokalerna rena. Detta måste särskilt beaktas i närheten av tank/silolucka, kran eller ersättningsluftintag.
Andra frågor
Vad ska analyseras i vattnet som används i mjölkrummet?
Taulukko vesitutkimuksista ja -todistuksista (pdf) Tabell över vattenanalyser och intyg (på finska)
Vid utvärderingen av resultaten iakttas social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter (401/2001).
Vattenprover ska undersökas i ett utsett laboratorium för egenkontroll, godkänt laboratorium eller nationellt referenslaboratorium. Operatören kan utföra den sensoriska bedömningen av vatten själv på primärproduktionsplatsen.
Om man misstänker att det finns andra faktorer i vattnet som kan äventyra säkerheten hos primärproduktionsprodukterna och livsmedel som tillverkats av dessa, ska även de analyseras. Vid utvärderingen av resultaten iakttas social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten i små enheter.
En producent som använder vatten från ett vattenverk eller vattenandelslag kan föreslå för vattendistributören att denna tidvis väljer vattentaget i producentens mjölkrum som regelbunden provpunkt. Orenligheter kan samlas kring långa förgreningsrör.
Om det inte finns någon annan vattenkälla kan ytvatten användas till rengöring och sköljning av ytor som kommer i kontakt med mjölk om vattnet uppfyller förordningens krav och livsmedelssäkerheten inte äventyras på grund av vattnet. Företagaren ska bedöma vilka risker som naturliga och andra verksamheter innebär för vattnets kvalitet, som exempelvis närheten till ett avloppsreningsverk. Kommunens livsmedelstillsynsmyndighet kan ge råd vid utvärderingen av riskerna då det gäller användning av ytvatten. Vattnet ska tas på ett så tryggt sätt som möjligt, till exempel genom att pumpa det från djupet. Företagaren ska också överväga hur ofta och vid vilken årstid som vattenprover ska tas för analys för att uppföljningen av vattnets kvalitet ska vara pålitlig. Vi rekommenderar att vattnet analyseras minst en gång i året.
Hur informeras gårdarna om kraven i förordningarna?
Anvisningen om tvärvillkoren som publicerats av Livsmedelsverket innehåller kraven på mjölkgårdar i dess helhet. Därtill får gärna tjänsteveterinärer, rådgivare och andelslag informera om lagstiftningen om primärproduktionen i samband med den övriga kommunikationen.
Var föreskrivs om kontrollen av gårdar med mjölkproduktion?
Skyldigheten att kontrollera mjölkproduktionsanläggningar omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627, avdelning IV, artikel 49 Kontroll av mjölk- och råmjölksanläggningar och artikel 50 Kontroll av mjölk och råmjölk. I dessa artiklar föreskrivs offentlig kontroll av djurhälsostatus och av mjölkproduktionsanläggningar för att verifiera hygienkraven. Här avses kontroller av den så kallad ladugårdshygienen
I kapitel II i bilaga IV föreskrivs om myndighetskontrollen som ska utföras för att påvisa att kraven på obehandlad mjölk uppfylls (förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.III ). Med detta avses kontroll av analyserna av kvaliteten på obehandlad mjölk som utförs av anläggningar som tar emot obehandlad mjölk. Mjölkens mottagare är skyldig att underrätta myndigheten som övervakar gården ifall gränsvärdena överskrids (förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I.III. 5). Utgående från dessa uppgifter skrider myndigheten till de åtgärder som myndigheten anser nödvändiga, t.ex. kontrollbesök på gården.
Mjölkproduktionsenheter övervakas av veterinärer som står i tjänsteförhållande till kommunen.
Jord- och skogsbruksministeriets förordningom livsmedelstillsyn 315/2021, 5§
Hur ofta ska hygienkontroller utföras på gårdar med mjölkproduktion?
Intervallerna mellan hygienkontrollerna på mjölkgårdar bedöms av kommunen enligt riskvärderingen av gården i fråga. Här kan bland annat beaktas resultaten av tidigare kontroller på gården, verksamheten på gården (direktförsäljning, leverans av råmjölk till detaljhandeln, anmäld verksamhet i livsmedelslokal på gården), mjölkningssätt (traditionell, automatisk mjölkning), typ av ladugård (bås, lösdrift), hälsouppgifter om djuren och uppgifter om mjölkens kvalitet. Det nationella programmet för livsmedelstillsyn anger 0,2/år, dvs. en kontroll på fem år, som riktlinje för kontrollfrekvensen då det gäller mjölkproduktion. Kontroller kan utföras oftare om det finns goda grunder. Om författningarna har efterföljts bristfälligt på gården, om särskilda riskfaktorer förknippas med verksamheten på gården eller om det skett väsentliga ändringar i verksamheten, ska kontroller utföras oftare. Om verksamheten förändras väsentligt, till exempel om man övergår till automatisk mjölkning, ska kontrollerna utföras oftare i övergångsskedet, så att eventuella risker på grund av ändringen kan utvärderas. Ändringen borde ändå inte leda till ett permanent behov av fler kontroller.
Med tanke på tillsynens effektivitet är det inte ändamålsenligt att fortlöpande utföra tätare kontroller under en längre tid. Genom kontroller försöker man kartlägga riskerna med verksamheten och se till att verksamheten på gården motsvarar kraven.
I enlighet med ovan nämnda borde hygienkontroller på mjölkgårdar utföras minst en gång på tre år på alla mjölkgårdar (kor, får, getter eller andra djur), och om kontroller utförs oftare ska det vara motiverat.
Kontrollerna ingår i kommunernas tillsynsprogram.
Vad händer om missförhållanden som observerats på gården inte korrigeras trots myndighetens uppmaning?
Hygienkontroller på gårdar med mjölkproduktion hör till den normala kontrollen och på dem tillämpas normal praxis vid kontrollen och tvångsåtgärder vidtas vid behov. För att avhjälpa bristerna som upptäckts vid kontrollen ges först en uppmaning att vidta åtgärder och en tidsfrist. Om bristerna trots uppmaningen inte har avhjälpts före utsatt tid, ska tvångsåtgärder vidtas med stöd av livsmedelslagen. Det är inte ändamålsenligt att ge nya uppmaningar om en brist inte har avhjälpts.